fredag 13 mars 2009

När skall ett barn få leva?

Torbjörn Tännsjö skriver på DN-debatt att föräldrar i vissa fall bör få avgöra om barn skall få leva eller inte.

Han skriver:
"Samhället bör inte ge svar på frågan vad slags liv är värda att leva. Föräldrar kan emellertid axla detta ansvar. Vi bör betänka att det rör sig om barn, vilka fötts nära tidsgränsen för abort! Det är inga enkla beslut för föräldrar att fatta, men vem hade trott att det är en enkel sak att vara förälder?"

Frågan om vilken sort som skall få leva har diskuterats genom århundraden, inte minst av nobelpristagare. Ibland på ett ganska obehagligt sätt. Jag är ganska övertygad om att det som sägs nedan, kommer att sägas igen...


1953 lyckades James Watson och Francis Crick presentera en modell över DNA-molekylens uppbyggnad. Nio år senare fick de nobelpris. Fransic Crick, en på många sätt ärans man, har hävdat att barn som inte har tillräckligt goda arvsanlag mycket väl kan avlivas:"Inget nyfödd barn borde få kallas människa förrän det genomgått vissa tester när det gäller arvsanlag".

James Watson förklarar närmare: "Om ett barn inte levnadsförklaras förrän tre dagar efter förlossningen kunde föräldrarna beredas tillfälle att ta ställning medan bara ett fåtal har den möjligheten under nuvarande system. Läkarna kunde låta barnet dö om föräldrarna så ville..."

För drygt tio år sedan ansåg han att om det visar sig att homosexualitet är genetiskt betingat så borde alla gravida kvinnor ges rätt till abort. Så sent som för något år sedan hävdade han att svarta hade gener som gjorde dem mindre intelligenta än vita, och att detta var förklaringen till varför Afrika var fattigt... Detta föranledde obskyra organisationer att jubla...

Nåja, dessa två nobelpristagare är inte ensamma. Joshua Lederberg fick nobelpris 1958 och menade att rashygien var mer än rimligt. Har man funnit en "överlägsen individ" ska denne kopieras direkt "hellre än att riskera störningar genom naturlig hybridisering, inkluderande den sexuella".

1978 skrev nobelpristagaren Macfarlane Burnet i sin bok The endurance of life:

"Vi måste se till att alla barn faller under de accepterade gränserna för det normala. För att gå rakt på sak: det innebär att ta död på havandeskapets produkt så fort man säkert kan konstatera att det inte är tillräckligt välrustat för att klara livet. Det kan tänkas att man inom en inte allför lång framtid kommer att testa alla nyfödda barn direkt vid födseln och endast återlämna dem till modern om man inte funnit några tecken på genetiska sjukdomar".

Men det är ju inte bara nobelpristagare som drömt om en värd där vi idkar rashygien. I folkhemmets Sverige var det Alva och Gunnar Myrdal som gick i spetsen. I Kris i befolkningsfrågan skrev man: "Den profylaktiska socialpolitikens direkta uppgift är att framskapa ett bättre människomaterial".

De två hävdade att det krävdes karaktär och intelligens av "det mänskliga produktionsmedlet", de "lågvärda" människorna skulle steriliseras. 1941 hävdade den socialdemokratiske socialministern Gustav Möller att samhällsvinsten var ett gott argument för rashygieniska åtgärder. Det var inga onda människor, och det är just precis det som är så obehagligt. I det godas namn kan man ägna sig åt att genomföra mindre trevliga drömmar.

Tännsjö tänjer på frågan och har tidigare redovisat sin ståndpunkt att det är bättre att föräldrarna väljer vilka barn de vill ha än att staten gör det. Debatten lär gå vidare, skriver prästen och tillika chefredaktören på Aftonbladet Helle Klein, och utropar frejigt att döden tillhör oss alla. I övrigt verkar det bara vara här man kommenterat Tännsjö...

Om du är intresserad av att läsa vad jag skrev om denna fråga i boken Svarta oliver och gröna drömmar (Norstedts, 1997) kan du klicka här. Man kan konstatera att tiden går...

22 kommentarer:

  1. Detta är något av den svåraste fråga vi har att fundera över. Såväl ur ett kristet som humanistiskt sätt att se på saken så bör det goda samhället godkänna att nästan alla av oss tillåts skaffa barn, allt annat vore otänkbart - incest är dock förbjudet, liksom närmare inavel.

    Men när det gäller andra arter så är vi människor mycket noga med att undvika att hundrasen, katten eller hästen för dåliga gener vidare eftersom det skulle leda till sämre "kvalitet". Blir det också sämre kvalitet på människor i framtiden när jag och andra mindre begåvade människor med en del fysiska skröpligheter och psykiska svagheter (det vill säga vi är ganska normala men normaliteten blir väl allt sämre ju mer vi lyckas vara smarta nog att få allt fler av oss bristfälliga att överleva både medeciskt och samhälleligt...)förökar oss?

    Och varför skulle föräldrar, hur dåligt rustade de än är, få avgöra om deras avkomma skall få överleva? Måste inte staten har ett ganska välutvecklat regelverk för detta? Så hamnar jag arme okristne på samma ståndpunkt som Dagen... Suck.
    Max

    SvaraRadera
  2. Enligt en källa, var nazisterna överens med en katolsk biskop i denna sak: Barn, som visade sig vara svaga eller missbildade, kunde med gott samvete återlämnas till Gud. (Avlivning.)

    Detta gällde även de vuxna, vars liv nazisterna bedömde vara av allt för dålig kvalitet. Att nzzarna enbart såg till det yttre, och inte alls beaktade det inre livet, dvs människans andlighet, är väl uppenbart.

    Är Hitler tillbaka?

    SvaraRadera
  3. Värdefulla tankar kan man hitta även på www.jatilllivet.se

    SvaraRadera
  4. Birger! NU har du varit så in i baljna tung så länge. Dags för rock´n´roll igen?

    SvaraRadera
  5. Behandlingen av James Watson visar vad talet om yttrandefrihet är värt i praktiken. Jag ogillar Watsons åsikter, men i ett fritt samhälle skall alla åsikter kunna ventileras.

    SvaraRadera
  6. Det här var riktigt intressant, särskillt som jag för ett tag sedan läste att det föds allt färre med ryggärgsbråck i Sverige, positivt tänkte jag, sedan läste jag vidare att detta berodde på att de med ryggärgsbråck väljs bort. Då jag själv har ryggärgsbråck så känns det ganska skrämmande.
    Tro mig, ryggärgsbråck behöver inte vara särskilt besvärande. Särskillt inte med de kunskaper som finns inom vården idag. Det är faktiskt inte hela världen om man kan gå eller inte.

    SvaraRadera
  7. Anonym med ryggmärgsbråck tycker att livet är bra. Härligt! Men hade det inte varit bättre om du inte haft ryggmärgsbrock?

    Är det inte bra om vi som föds klarar oss på egen hand utan en massa tekniska hjälpmedel? Vet inte om ryggmärgsbråck är genetiskt betingat, men är det så vore det väl en fördel om man kan mixra med generna så att barneb har mindre risk att få det. Makarna Myrdal, och de flesta andra, ville att de som bar på gener som förde med sig tydliga svårigheter för nästa generation skulle avstå från att få barn. Det är väl solidariskt tänkt mot dessa!

    SvaraRadera
  8. Det tryggaste stället på jorden för ett litet, litet barn må väl ändå vara i buken, strax under mors hjärta.

    SvaraRadera
  9. Att värdera gårdagen med dagens måttstockar är det enklaste, Birger! I dag vet vi bättre. Men hur tror du morgondagens människor kommer att värdera våra gärningar?

    SvaraRadera
  10. Naturen rensar ut allt som inte ”duger”. Det kan inte vi människor göra. Vi är människor därför att vi INTE agerar i likhet med naturen! Detta bör vi komma ihåg även i miljödebatten. Miljön kan inte få företräde; miljöhänsynen måste ske på människans villkor.

    SvaraRadera
  11. 15:10. Morgondagens människor kommer möjligen att se på vår tid, som en gryning mellan det nattsvarta och det sol-ljusa.

    Man kommer kanske att känna för dessa skaror av tilltänkta medmänniskor, som togs av daga innan de hann födas.

    Världen går ständigt miste om åtskilliga presumtiva begåvningar inom skilda branscher.
    Allt detta för den nuvarande generationens i stort sett materialistiska människosyn.

    SvaraRadera
  12. Anna. " Miljön kan inte få företräde; miljöhänsyn måste ske på människans villkor ". Är vi inte en del av naturen ? Hur menar du ?

    SvaraRadera
  13. Ödmjukhet; du skriver att det lättaste är att värdera gårdagen med dagens måttstock. Absolut, så är det. Du frågar mig vad jag tror att morgondagens människor kommer att tänka om oss. Som jag antyder i min text tror att jag morgondagens debatt mer kommer att handla om det som Myrdals talade om, och som de citerade nobelpristagarna diskuterade. Den nya tekniken människan lagt sig till med kommer att användas i utsorterande och tillrättaläggande syfte - officiellt motiverat med föräldrars frihet att utnyttja den kunskap man kan få om sitt kommande barn (den debatt som rått vad gäller föräldrars rätt att få veta om fostret är pojke eller flicka är ganska larvig eftersom man alltid i privat regi kommer att kunna ta reda på det, och sedan som en del av marknaden kunna hitta de som utför aborter - debatten har handlat om huruvida man kan stoppa det, vilket naturligtvis är en omöjlighet.)

    Den teknik som finns kommer att användas, även om det i den politiska debatten alltid låtsas som att ny teknik bara skall användas på ett etiskt sätt - vi som var med under genteknikens introduktion blev ofta idiotförklarade när vi hävdade att det som nu görs naturligtvis skulle komma att göras. Och att det var just därför vi villa ha debatten då. Medierna spelar här en trist roll, särskilt den politiska delen, eftersom de alltid kommer in när saker redan är beslutade. Debattprogram om sådant som formellt skall beslutas i riksdagen nästa dag är ganska vanligt, men då är det ju för länge sedan försent att påverka beslut eller grundläggande regelverk. Debatten blir underhållning, inte seriöst menad.

    SvaraRadera
  14. Eric, en nyansering. Att vara ”en del av naturen” är inte detsamma som att vi lever underställda naturen. Vi människor accepterar inte företeelser som sjukdomar, kyla, värme, tungt arbete, o.s.v., med andra ord de villkor naturen tilldelar allt levande. I stället har vi, mer eller mindre i konflikt med naturen, byggt upp en egen människoskapad tillvaro som underlättar för oss på miljoner och miljoner sätt. Vi har därmed, i hög och växande omfattning, skapat våra egna villkor, fortfarande beroende av naturen men med en oändligt mycket större handlingsfrihet. Jag nämnde ett grundläggande faktum: Naturen rensar ut allt som inte ”duger”. Det kan inte vi människor göra. Vi är människor därför att vi INTE agerar i likhet med naturen! Människan bryter sig på gott och ont ur de ekologiska systemen genom att skapa egna system. Detta kan man ha åsikter om, men accepterar man inte detta är det också svårt att acceptera människans rätt till existens. Det går dock inte att komma ifrån att människans agerande på sikt kan undergräva denna existens. Vi måste alltså hitta en balans mellan naturens krav och människans. Det är om detta hela miljödebatten ytterst handlar. Men det är viktigt att komma ihåg att här finns inga självklara lösningar. Debattens ”extremer” borde följaktligen nonchaleras, och till dessa måste räknas både de som helt negligerar miljöhoten och de som kräver naturens oinskränkta makt åter.

    SvaraRadera
  15. Natur & Kultur. En balansakt.

    Gröna tankar

    SvaraRadera
  16. Många inkl Dagens skribent har vittnat om att barn med skador ändå kan berika livet! Det förstår man inte med en gång, men när barnet väl är där då vill oftast mamman behålla sitt barn hur skadat det än är. Varför skulle man över huvudtaget fresta dem att göra sig av med ett barn och låta föräldrar få veta om barnet har skador? Lev och låt leva!! Låt inte pengarna styra livet! Det är en grym herre!

    SvaraRadera
  17. Leben und leben lassen!

    Barnamordens barbari tillhör en förgången tid i människans utveckling.

    Hitler är död!

    SvaraRadera
  18. Anna.Instämmer!
    I den där balansakten värderar vi väldigt olika. Och så skall det (väl) vara i ett öppet samhälle.
    Jag tillhör bakåtsträvaran. Som tror att vi skulle må bra av mer "back to basic". Inte så klåfingrigt, vi behöver inte veta allt. Hur vi är anstränger oss kommer livet till sista ändå att vara ett lotteri. Vi klarar oss (bättre) utan fosterdiagnostik. Det blir bara fler omöjliga val. (Stark med kommentaren på den här sidan att man klarar sig bra utan ben.).
    Men hur många röster värvar man på att vara bakåtsträvare ?

    SvaraRadera
  19. Betraktelse:

    Du har ett frö i din hand. Se så litet det är, knappt greppbart. Ändå, ändå dväljes däruti ett hav av egenskaper, vilka synliggörs först, när fröet har fått gro, växt upp till den där väldiga växten med sina underbara frukter.

    Så är det ock med djur och människor, men än mer genialt, som du väl vet. Ändå står du häpen inför allt detta.

    Gröna tankar

    SvaraRadera
  20. Tra Zia: Nej,jag är rätt säker på att mitt liv inte hade varit bättre utan ryggmärgsbråck,det svåraste i livet finns kvar ändå.
    Däreot tycker jag att det vore bra om det föddes färre med ryggärgsråck utan att man väljer bort "oss" så som man gör nu,bara föratt man har en liten "kroppsdefekt".
    Min far är färgblind, ingen har vad jag vet ifrågasatt hans livskvalité.

    Vad jag har förstått så tror man att ryggärgsbråck delvis beror på ärftlighet.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.