När vi landar med kanoten i gryningen är det som att sväva in i ett hav av sländor. Kommer att tänka på Karin Boyes dikter, fråga mig inte varför.Den välkända dikten Visst gör det ont när knoppar brister ingick i Karin Boyes diktsamling För trädets skull som kom ut 1935.
Men den tillägnades faktiskt Elin Wägner tre år innan, publicerad i en festskrift (Bergsluft) som kom ut till hennes femtioårsdag.
Var det någon som vågade släppa taget om gamla sanningar och ideal - och låta nya tankar och idéer växa fram - så var det just Elin Wägner.
Under åren 1935 - 1940 träffades Karin Boye och Elin Wägner ganska ofta, inte minst i samband med möten i Samfundet De Nio och under sommarkonferenser på Viggbyholmskolan där Karin Boye var anställd som lärare. Flyktingar från Europa hade fått fristad på skolan och på konferenserna diskuterades inte minst fredsfrågan, utifrån ett pacifistiskt perspektiv. Vilket förstås passade Elin som hand i handske.
Att Elin Wägner var en stor ande, råder det nog inga delade meningar om.
SvaraRaderaÄndå har de kommunala biblioteken släpat ner de flesta av hennes verk till källarmagasinen.
Kvar uppe i ljuset står däremot Strindberg, Lagerlöf, Moberg och några andra storheter, vilka inte gick i närkamp mot ondskan lika hänfört som Elin gjorde.
Vem bestämmer "bibblans" policy? Stasi, FRA, eller?
Gröna tankar
Kanske är det låntagarna?
SvaraRaderaPå gott och ont.
Jag tror BS envetna upplysningskampanj kan bidra till att böckerna åter hittar upp till hyllorna.
Robert - Stockholm
Birger gör ett fantastiskt, envetet, engagerande arbete för att sprida information om Elin Wägner. Själv har jag hittat henne tack vare Birger. Väckarklocka måste varit den första boken av sitt slag, helt fantastisk och än idag så grymt aktuell. Har också läst Pennskaftet som gav mig en historisk bild av rösträttsrörelsen som jag inte visste ett dugg om, läste också Åsa Hanna och Camillas Äktenskap under semestern.
SvaraRaderaElin-beundrare
Fler vittnesbörd:
SvaraRaderaDet var en artikel i Miljömagasinet som satte mig på Elin-spåret. Hennes böcker blev rena "drogen". Kunde inte sluta, förrän alla var lästa. Det tog cirka ett år.
Vem hade skrivit artikeln i MM, tror du? Rätt gissat:
Det var BS!
Gröna tankar
Det är så klart låntagarna som bestämmer om Wägnerböckerna ska stå uppe i ljuset eller ej.
SvaraRaderaMen blir efterfrågan större, om de gömmes i magasinet?
Ja, ja, ja Birger jag skall läsa Elin..så fort det inte är så varmt ute och inne
SvaraRaderaVill berätta att intresset för dem som tänkte som Elin är stort i landet.
SvaraRaderaFör 8:e året i rad ordnade Västerås Stift "Fruntimmersdagarna" i Norberg och då fick vi ta del av Elin Wägner, Emilia Fogelklou, Fogelstadgruppen och många andra stora, ej levande, kloka kvinnors tankar som tyvärr censurerats i de flesta historieböcker. Och kyrkan har väl varit en av de värsta patriarkerna, som kanske kan återgälda en del genom denna folkbildning som jag och ett 60-tal kvinnor fått i Norberg.
MVH
Eva på landet