Hägglund, stå på dig!

Kristdemokraterna skall tvingas att acceptera könsneutrala äktenskap, hävdas i debatten. Varför i all sin dar skulle man behöva acceptera det?

Idén att en regering måste hålla ihop i frågor av denna art är i sig löjlig. Påståendet att regeringen skulle "tappa i auktoritet" om några statsråd reserverar sig är ännu löjligare.

Jag delar inte kristdemokraterns uppfattning i frågan, men jag respekterar deras rätt att tycka som de gör.

Vi har idag, och kommer också i framtiden att få, koalitionsregeringar. Då måste det finnas ventiler för statsråd att reservera sig. Annat var det när sossarna kunde regera med hjälp av sin lilla svans (v) under alla år. Finns inte ventiler för statsråd att reservera sig kommer vi allt snabbare att driva mot ett tvåpartisystem.

Skulle inte Reinfeldt acceptera reservationer från de tre kristdemokratiska statsråden så borde de lämna regeringen. Vore Reinfeldt lite smidig så hade han låtit bli att lägga någon proposition, och istället öppnat för c, fp och m att rösta för den motion från oppositionen som ligger på riksdagens bord. Det är inte att förlora prestige, det är vinna respekt. Och ingen jäkel kommer att bry sig om att Mona Sahlin och Co kommer att tala om en "regeringsmakt i förfall" på grund av detta.

I sak vore det bättre att staten sköter det juridiska förhållandet mellan de som avser att leva ihop, sedan kan de som så vill gå till kyrkor eller samfund för att ingå något sorts religiöst äktenskap bäst de vill. Fördelen med det är dessutom att vi slipper en massa hyckleri, det vill säga att människor som inte är ett dugg religiösa ingår äktenskap i kyrkan och har mage att lova något inför en gud de inte tror på. Även kristna Dagen tycks vara inne på denna åtskillnad mellan stat och kyrka.

En Aktionskommitté låter i ett uttalande meddela att Reinfeldt, genom att inte lyssna på kd, hotar samhälles utveckling och fortlevnad. Milde Moses! Trots detta, och trots att jag inte delar Hägglunds åsikter, anser jag att han skall stå på sig. Regeringen behöver inte lägga någon proposition. Det finns en gräns när man böjer ryggen så mycket att den går av. Åtminstone om man har någon ryggrad. Låt riksdagen rösta om oppositionens motion. Eftersom sex partier i sak stöder den så lär den gå igenom. Och kristdemokraterna kan, utan att kröka rygg, bli överkörda.

Äktenskap och kristdemokrater

Ibland är partier riktigt fega. Dess företrädare slingrar sig som maskar. Mest slingrigt uppträder kristdemokraterna.

De är emot s.k. samkönade äktenskap. Men har ännu när detta skrivs inte en enda gång offentligt sagt att detta beror på att den Gud man tror på skulle ogilla detta, att Bibeln säger nej. Det är ju detta det handlar om. Därför låter det så urbota löjligt när den ena kristdemokraten efter den andra försöker hitta på alla möjliga ursäkter för sitt ställningstagande. Fegt är bara förnamnet.

Stå för det ni tycker! Om nu en stor majoritet av oss andra tycker att ni är fnoskiga så får ni ta det. Står ni inte för vad ni tycker ens i era egna kärnfrågor - för det kan väl inte vara att sälja ut Vin och Sprit? - är ni ju fullkomligt meningslösa på den politiska kartan. När Mats i gårdagens Aktuellt hävdade, men anledning av kritik av utförsäljningen i tider då börsen tappar mark, att "man måste ha civilkurage och göra det man tror på" känns plötsligt utförsäljning som viktigaste ideologiska fråga för detta parti. Undrar vad dess medlemmar och väljare anser om det... Det är ungefär som om miljöpartiets väljare skulle få höra att partiet tycker att ekologiska musfällor är viktigare än klimatfrågan...

Än värre är det när kristdemokrater anser att abort är mord, och trots denna uppfattning accepterar en lag som tillåter aborter, det vill säga, i deras uppfattning, mord. Tala om hållningslöshet!

För övrigt förstår jag inte varför man inte inför civilt äktenskap för såväl enkönade som tvåkönade relationer. De som så önskar kan ju sedan komplettera med ett religiöst, traditionellt giftemål i en kyrka som staten inte skall lägga sig i. För att man tror på Gud, eller för att man tycker att det är högtidligt eller för att svärmor tjatar. Förhoppningsvis mest av den första anledningen, men trolgien mest av den andra och förmodligen förskräckande ofta av den sistnämnda.

Förresten svarade Kväkarna, eller Vännernas Samfund som de egentligen heter, positivit på samkönade äktenskap när man gav sitt remisssvar. Behöver jag säga att Elin Wägner gjorde uppror mot gängse normer även i religionsfrågan och blev medlem i de jämställda och samhällstillvända Kväkarna, som låter meddela att man "redan under 1900 talet format en tradition av att även par av samma kön kan avge äktenskapslöften".

Fem spänn till miljön, eller till Adukussons slips

Fritidssresor erbjuder sina kunder att göra en insats för att kompensera utsläppen av koldioxid. Man har lagt sig på slipsnivå, 5 kronor per resa till Thailand.

För lika stor summa - plus ev trafikavgifter - kan man kan man nämligen sms:a till TV8 och lägga sin röst på vilken slips Lars Adukusson skall ha i teve. Och trots detta infantila tilltag kommer KGB att ha mångdubbelt så många tittare som Adukt.

Eller om det är just därför.

PS!
Folkomröstningar verkar vara ett allt populärare inslag bland borgerliga politiker. Muf vill ha folkomröstning om EU-fördraget och kd om homoäktenskap.

Muf-ordföranden Niklas Wykman vill ha folkomröstning om EU:s nya fördrag. Kul, då kan inte Reinfeldt sucka över att det bara är gamla kommunister och miljömuppar som vill. Niklas säger: "Med det här fördraget, vad folk än säger, så utökas EU:s makt". För övrigt är det värt att notera - säger jag, inte Niklas - att det i fördraget slås fast att EU skall ha en gemensam försvarpolitik "som kommer att leda till ett gemensamt försvar" och att "medlemsländernas förbinder sig att gradvis förbättra sin militära kapacitet".

Kristdemokrater vill folkomrösta om homoäktenskap - plötsligt står det klart att vi lever i totalt olika värdar, hur någon på fullt allvar kan lägga så mycket vikt vid begreppet äktenskap är för mig fullständigt förvirrande. Om man tar kamp mot aborter kan jag förstå det, det handlar ju om hur man ser på något som de facto finns. Anser man att det är mord, så tycker jag faktiskt det är fullt respektabelt att vilja motverka det. Även om nu jag råkar ha en annan uppfattning. Men ett begrepp??

Uppriktigt sagt: Om man nu tror på Gud, tror man verkligen då att denne Gud är så småsint att han/hon/den/det bryr sig? Borde inte den här Gud ha fullt upp med klimatfrågan, svälten, krigen, översvämningarna och människors girighet?

Årskrönika 2007 - året för utshoppade, flipperekonomi, klimatångest och exorcister...

Dags att sammanfatta 2007, så här när tomatplantorna ännu grönskar och potatisen kan plockas ur jorden... Det var året då allt fler började känna sig utshoppade. Helt enkelt drabbas av insikten att livet inte blir bättre av ännu en pryl. Konsumtionsutmattade. Oförmögna att finna frälsning i nya köptempel. Och det värsta är att vi utshoppade nog är lyckligare än de flesta, vi har blivit drogfria.

Fast å andra sidan visar det sig att konsumtionen ökar ändå. Med elva procent jämfört med förra året. Vilket ses med oro av allt fler klimatforskare. Det räcker nämligen inte med ny, smart teknik för att lösa klimathotet, det krävs en ny livsstil också. Färre flygresor, bilar som drar mindre, mer tåg, solfångare och mindre kött på matbordet.

Tufft. Men inte hälften så tufft som människor i de länder där klimatet ställer till den ena katastrofen efter den andra. Där handlar det inte om lyxfrågor som att ställa in Kinaresor, som för mig, utan att fly för sina liv. Så vad har vi att klaga på?

Klimatdebatten, som jag längtat efter i snart tjugo år, har tagit sådan fart att jag är orolig för att den skall brinna ut, att det blir för mycket i teve, radio och tidningar. Men positivt är förstås att alla, och jag menar alla - till och med kristdemokraterna - nu har insett att vi står inför ett gigantiskt hot.

Kristdemokraterna var ett av de sista partierna i Europa som lovade sänkta bensinpriser mitt under brinnande klimatdebatt. Så sent som i förra valrörelsen profilerade man sig i denna fråga. Men för några veckor sedan kröp man till korset. Erkände att ökad skatt på bensin är nödvändigt. Man har blivit upplyst. Som om en exorcist har drivit ut det onda.

Exorcisten har nog varit framme hos moderaterna också. I ett gigantiskt lappkast har detta parti plötsligt insett att det sker ett förfärligt slöseri inom militären. Och att det finns pengar att spara, att organisationen inte har koll. Miljöpartiets hälsning till Anders Borg när han tillträdde var: titta noga på försvarets siffror! Samarbetet med sossarna hade nämligen gett insyn i försvarets budget, en insyn som skrämde.

Borg har tittat, så noga att försvarsministern fick gå. Med eller utan exorcist till hjälp. För övrigt bör Reinfeldt kunna bli en god tågmästare, eller rent av generaldirektör för SJ, när han slutar som statsminister: han är bra på regelbundna avgångar. Fast han måste lära sig att det inte funkar med ström i schenorna...

Sossarna ville ju inte vara sämre dom, när de gäller frontalangrepp på den försvarslösa militären. Så i årets riksdag lade man förslag som innebär större besparingar på försvaret än vad till och med miljöpartiet funnit genomförbart! Om miljöpartiet klassats som flummigt i försvarsfrågan, vad är då sossarna?

Centern är väl det parti som annars förvandlats allra mest. Profileringen med Stureplanscenter är pinsam, acceptansen av kärnkraften och Maud Olofssons senaste utspel riktat till Bryssel - för att försöka ge Sverige rätt att släppa ut mer koldioxid än vad EU-kommissionen anser rimligt- är trist. Undrar om inte den där onda anden som plockades ur kristdemokraterna placerats hos centern. Vid nästa fullmåne skall jag gå ut i natten och ropa upp i kosmos: Olof Johansson, var är du?

Vad annat har hänt inom den politiska världen detta år? Jo, värt att notera är att vänsterpartiet tagit beslut om att vänsterpartister ska se gladare ut än förr. Det är därför Lars Ohly numera ikläder sig rollen som Glader även när han skall förklara de usla opinionssiffrorna.

Nu undrar förstås vän av ordning varför jag ännu inte, i denna smått sarkastiska genomgång av det snart gångna året, kommenterat miljöpartiets insatser. Tja, vad ska jag säga. Partiet tycks vilja fläta sig samman med sossarna. Det är synd. De gröna borde värna sin identitet, hålla på rågången till de andra partierna, särskilt nu när man sitter i opposition. Kompromissa gör man efter valet. Istället har man fått ett block om foten.

Ska sanningen fram så har sossarna mer gemensamt med moderaterna än med miljöpartiet. De är ju båda inriktade på fortsatt konsumtionssamhälle, acceptans av flipperekonomi och ständig jakt på tillväxt. Och det är väl inte miljöpartiet? Fast blott gudarna vet så här i blockpolitikens dagar.

Folkpartiet då? Skönt för Leijonborg att inte hans efterträdare tvingat fram betyg också för gamla partiledare.

En annan märklig sak har också hänt detta år. Det gäller språkbruket. Begreppet spelare har tagit sig in bland nationalekonomer, politiker och journalister. Har ni tänkt på det? "En ny spelare på marknaden", "en stark spelare på börsen", "jag vill gå in som spelare i branschen".
Ursäkta, men vem vill lägga sin framtid i händerna på spelare? Genom begreppet försöker man normalisera ett perverst förhållningssätt i detta flipperekonomins tidevarv.

Gott nytt år!
(Denna grundtext är införd som krönika i KK).

Under har skett

Kristdemokraterna har upptäckt klimatfrågan. På DN-debatt kryper man till korset. Erkänner att ökad skatt på bensin är nödvändigt. Det är fantastiskt. Man har blivit upplyst. Som om en exorcist varit framme och drivit ut det onda.

Men det tog tunga 5061 tecken i debattinlägget innan Göran Hägglund krystade fram, de numera bevingade kd-orden, "höjningar av skatten på bensin och diesel krävs". Orden "grön skatteväxling" kan han däremot inte ta i sin mun än så länge. Men det kommer, det också.

Världen är emellertid inte rättvis för den syndare som vaknar upp sent. För samtidigt som Göran Hägglund i sin artikel skriver att "produktionskapaciteten" för alternativa drivmedel ökar ständigt" så kommer Kungliga Vetenskapsakademin med sin senaste rapport. Där står skrivet att "en global efterfrågedriven framväxt av biobränslen kan leda till ytterligare homogenisering av ekosystem och landskap med omfattande sidoeffekter även på sötvatten, kust och hav."

Man skulle kunna tro att Göran skulle reagera lite extra vid det där ordet "homogenisering" för det kan ju inte vara något han uppskattar.

Men tänk att det skall vara så svårt för det parti som säger sig stå på kristen grund att inte orka med att säga: det krävs en ny livsstil, vi måste värdera livet efter andra måttstockar än masskonsumtion. Det parti som borde ha lättast att säga detta förmår inte. Det kanske krävs att Göran kommer ut som utshoppad...

Bilden föreställer Max von Sydow i Exorcisten, huset i bakgrunden är således inte kristdemokraternas kansli.

Reinfeldt gör De gröna till vinnare - skatteväxlingen fortsätter...

Aldrig trodde jag väl att en moderatledd regering skulle gå till angrepp på militären och dessutom fortsätta den gröna skatteväxling - dessutom på samma nivå (minst tre miljarder) som miljöpartiet fått med sig sossarna på efter kaotiskt hårda förhandlingar. Seger för De gröna!

De principer som borgarna i allmänhet, och moderaterna i synnerhet, hårt kritiserat De gröna för har man nu anammat. Jag minns alla de subbor som märkvärdiga moderater gett under alla år... Men nu: höjd skatt på bensin, kärnkraft och vattenkraft, med exakt samma argument som miljöpartiet förfäktat - och hånats för...!

Verkligheten kommer ifatt även moderater. Den skillnaden man dock kunnat se vad gäller skatteväxling är att ur grönt perspektiv borde skatten på arbete sänkts mer på låga inkomster. Men jag förstår att det kommer närmare valet.

Det märkligaste är emellertid följande: Miljöpartiet fick slåss mot såväl sossarna som vänsterpartiet för varenda öre i höjd skatt på bensin. Inför budgetförhandlingarna var det i stort sätt alltid samma visa. Ja, vänstern hotade till och med att spräcka samarbetet vid något tillfälle! Men i den borgerliga regeringen är det bara kristdemokraterna som varit motståndare. Vad säger det om sossarnas och vänsterns mod att göra det nödvändiga när det gäller miljöskatter? Och vad säger det om det patetiska godkännandet från grön ledning av att buntas ihop med s och v i "vänsterblocket". De gröna borde resa på sina ryggar, värna sin egenart och ideologi - och därmed det enkla faktum att Grönt inte hör hemma i vare sig den röda eller blå fållan.

Bilden är från valrörelsen 1988, då mp kom in i riksdagen som första nya parti på 70 år. Fria från blockpolitik. Det är idag exakt 19 år sedan.

Kd gör mig sugen på politik!

Kristdemokrater gör mig verkligen sugen på politik igen. Ska sanningen fram är kristdemokrater de enda som får min trötta politikernerv att kittla.

Dom är ju så ohyggligt korkade, populistiska och naiva i sin kamp för sänkta bensinskatter. Nu senast manifestat i SvD. Fromma på söndagar, med tal om förvaltande av skapelsen, ter de sig på vardagarna som taskspelare av värsta sort i egenskap av medspelare för oljeindustrins mest cyniska lobbyister. Populister är bara förnamn.

Precis som den kristna extremhögern i USA uppfattar klimathotet som ett viktigt steg mot den yttersta dagen, och det därpå väntade paradiset, kanske också kristna ledare i vårt land i smyg i sina kammare välkomna helvetet på jorden. Är det därför de tiger när det parti som påstår sig stå för kristen etik, och som till och med lagt beslag på ordet kristen i den politiska cirkusen, beter sig som de gör i klimaftrågan?

Hade miljöpartiet brutit mot miljörörelsens mest grundläggande värderingar så hade den reagerat, kanske inte samfällt, men ändå styckevis. Miljöförbundet Jordens Vänner eller Naturskyddsföreningen hade uttalat sig starkt. För den kristna rörelsen gäller däremot tystnad - Baptisterna, Missionsförundet och alla andra tiger. Och låter det ske. Kanske hoppas man att sänkta bensinskatter skall få fler att besöka kyrkorna, vad vet jag...

Antingen är tystnaden ett uttryck för ynklighet och feghet, eller också är den helt i linje med vad man uppfattar som kristen etik. Kristna vänner påstår att "frågan är så ny" eller "som samfund kan vi inte reagera". Herregud! Frågan är inte ny. Och vad kristen etik är borde den kristna rörelsen ha kunnat komma fram till efter 2000 års funderande. Eller?

Självklart skall abortfolket bilda nytt parti

Överraskad över att abortmotståndare tänker bilda nytt parti? Men, allvarligt talat: det är ju självklart. Inom kd finns det människor som anser att abort är mord. Att arbeta i ett parti som tillåter mord måste vara minst sagt besvärande.

Och nu har deras egen partiledare pläderat för att ännu fler onda handlingar skall begås i Sverige.

Självfallet måste dessa människor, om de vill arbeta politiskt, söka sig ett nytt parti. Jag förstår mer än väl att det vore outhärdligt för dem att stanna kvar och legitimera en politik som uppfattas som ond.

Tänk om De grönas partiledning drev linjen att vi kan öka utsläppen av växhusgaser och att biologisk mångfald inte är mycket att tjafsa om... Nog skulle många gröna lämna partiet och bilda nytt.

Förespråkare för utbrytarna menar att kd tappat sin kristna profil. Huruvida detta omfattar mer än abortfrågan så är det ett intressant påstående. För när kd bildades så var partiet ett tydligt vänsterparti när det gällde ekonomi och ägarfrågor. Man anföll socialdemokraterna från vänster när det gällde fördelningspolitik och statligt ägande. Buret av de värderingar som Lewi Petrus hade fanns det inte mycket utrymme för kapitalismens avarter och orättvisa ekonomiska förhållanden.

Det hade väl något att göra med den där historien om att Jesus kastade ut månglarna från templet. Mats Odell, och kd:s mer marknadsinriktade ledning, vill snarast välkomna månglarna. Samtidigt kräver man, i sann populistisk anda, sänkt bensinskatt. Kanske som medel att påskynda den yttersta dagen...

Det nya partiet kan säkert dra tillräckligt många väljare bort från kd för att detta parti aborteras från riksdagen. Vilket vore dem väl unt. Faktiskt. Sedan får man väl starta på ny kula och fundera över det där med månglare och gyllene regeln...

Göran Hägglund - Sveriges svar på Soprano?

Kristdemokraternas riksting inleds idag. Och det kommer till stor del att handla om huruvida partiet, enligt många kristdemokraters egen definition, skall tillåta mord eller inte.

Abortfrågan således. Frågan som partiledningen vill undvika att debattera. Av förståeliga skäl. Partiet är djupt splittrat. Det finns ledande kristdemokrater som anser att människan existerar i samma ögonblick som spermien möter ägget. Trots detta diskuteras huruvida man skall tillåta abort i artonde veckan, som idag, eller om man skall dra ner gränsen till tolfte veckan, som förekommer i en del andra länder.

Men om man nu anser att människan kommer till vid befruktningen, hur kan man då acceptera abort ens i tolfte veckan? Det är ju i så fall, per definition, mord. Kristdemokraterna är det enda parti som, i enlighet med en utbredd definition i det egna partiet, förespråkar mord. I sitt partiprogram skriver man till råga på allt: "Människovärdet är lika absolut och okränkbart även när döden närmar sig". Vad i alla sin dar innebär detta när man är villig att lagstifta, enligt egen definition, om mord på små människor?

Jag tror att kd:s partiledning gör ett grovt misstag när de med hull hår försvarar nuvarande abortlagstiftning. Det finns ingen anledning för partierna att sudda ut kontroversiella åsiktsskillnader. Det är bättre att stå för dem - och sedan erkänna att man, som en följd av den parlamentariska demokratin, tvingas kompromissa i samarbete med andra. Svårare än så är det inte.

De grönas partiledning gjorde samma manöver som kristdemokraternas ledning gör: då gällde det inte abortfrågan utan frågan om svensk medverkan i EU:s stridsgrupper. Man valde att aktivt och offensivt försvara denna militarisering av EU, istället för att stå fast vid sitt motstånd men hävda att man valde att göra en kompromiss i försvarspolitiken. Det är inte fel att erkänna att man i samarbete med andra måste acceptera sådant man ogillar. Sedan må man vara noga med vilka gränser man överskrider. Särarter är värda att bevara, när de är uttryck för ett ideologiskt ställningstagande.

Abortfrågan då? Nuvarande lagstiftning är inte problemfri eftersom gränsen för när man kan rädda ett foster tangerar abortgränsen. Ju mer avancerad teknik som utarbetas för att rädda foster på ännu tidigare stadie, ju större blir dilemmet. Men att både vara övertygad om att människan skapas i befruktningsögonblicket och sedan diskutera huruvida abort, som man uppfattar som mord, skall tillåtas i 12 eller 18 veckor det får mig att tänka på de mer befängda samtalen i kretsen kring Sopranos.

För att inte detta inlägg skall missuppfattas ska jag betona att jag anser att nuvarande lagstiftning är den minst dåliga avvägningen. Bilden är från Lennart Nilssons Ett barn blir till - fostret är fjorton veckor.

Broder Alf får medalj av kungen

– Jag känner mig mycket hedrad och uppmuntrad över att få mottaga konungens medalj. Och jag vill samtidigt uttrycka stor tacksamhet och beundran över de insatser som Sveriges kungahus gör för land och folk.

Det sa den kristdemokratiska riksdagsledamoten Alf Svensson som i torsdags förlänades H. M. Konungens medalj i 12:e storleken med kedja, för framstående insatser på skilda områden inom svenskt samhällsliv.

Denna information är hämtat från ett pressmeddelande avsänt från Kristdemokraterna. Deras hemsida upptas även den av denna goda nyhet.

Min syn på monarkin är inte så lik Broder Alfs. Men vi skall vara glada för den biologiska mångfald som gör oss så olika. Och Alf kan vara glad över sin medalj. Och så lever vi lyckliga i alla våra dagar. Snipp, snapp, snut, så är sagan slut.

PS! Så här berättas det i pressmeddelandet från kd:s kansli om medaljens styrka:
Konungens medalj finns i olika utföranden i stigande skala, där 12:e storleken är den största. Storlekarna bygger på en skala från 1700-talet, där 12:e storleken betyder en diameter på 43 millimeter. Den kan bäras i band eller en guldkedja, där guldkedja innebär den högre värdigheten.

Minne från politiken (2): Alf Svensson vägrar ha dator: "Jag är humanist!"

"Har du en liten dator hemma?"
"Nej, jag är humanist!" svarar Alf Svensson.

Det kan man läsa i intervjuboken Hos Hagge, som utkom 1985. Och Alf Svensson fortsätter:

"Allvarligt talat - det finns säkert områden där en partiledare skulle kunna utnyttja en dator. Men jag är inte den typen."

Undrar vilken typ Alf egentligen är. Dimman ligger förresten tung utanför fönstret, borde stuckit ut med kajaken men kylan kröp genom kläderna så jag fegade. Det blev rotande i bokhyllan istället. Där jag hittade broder Alf. Och kan konstatera att utvecklingen går fort.

Annars är mitt främsta minne av Alf Svensson ett möte vi hade med ärkebiskopen i Stockholm, vi skulle tala om ekonomi och miljö. Medan jag glatt duade ärkebiskopen så sa Alf under hela kvällen "Ärkebiskopen" till honom. Jag tror faktiskt att ärkebiskopen var mer bekväm med min attityd. Dessutom var vi rörande överens i sakfrågorna...