.png)
Funderar lite på artikeln ovan. Det är bra att MP inte vill bygga nya reaktorer. I artikeln betonas att forskare vid Chalmers som Svenska kraftnät konstaterat att vind och sol går snabbare att bygga ut än kärnkraft. Och att vind och sol dessutom klarar omställningen genom smarta system. Och att Tidöpartierna är på väg att låsa in Sverige i ett oerhört kostsamt system. Gott så! Det är annat i artikeln jag funderar en del på. Tesen är att Miljöpartiet omprövat sin "gamla hållning om att omgående avveckla befintlig kärnkraft". Vår första reella avvecklingsplan för kärnkraft och fossila bränslen byggde på att kärnkraften skulle avvecklas på tre år. Inte omedelbart. Inför 1988 års val - det var då partiet kom in i riksdagen - påpekade vi att det skulle kunna gå att avveckla på 3 år utan att växthusgaserna totalt skulle behöva öka. Men att det bland annat krävdes att Sverige införde två tidszoner så att främst morgonens elanvändning kunde spridas. För övrigt slog folkomröstningen fast att alla kärnkraft skulle vara avvecklad år 2010. Vilket partiet anslöt sig till så småningom. BILLIG GRÖN EL Vidare skrivs i artikeln att vi behöver billig grön el. Vad menas med billig? Det är ju fortfarande så att priset avgör om elen används mer effektivt. Även grön el måste användas effektivt, att effektiviseringar kan ske om elen är billig är inte troligt. Däremot ska elen inte vara hutlöst dyr. Men ett visst effektiviseringstryck är nödvändigt. Grön skatteväxling innebar att skatt och avgifter skulle sänkas radikalt på låga inkomster medan skatten på energi skulle öka - då skulle inte låginkomsttagare få ta smällar som man får göra idag. ÄR ENGAGEMANGET SÅ STORT? Ett tredje påstående i artikeln gör gällande att det finns ett "djupt engagemang i omställningen bland svenska företag, i kommuner och regioner, och i civilsamhället." Detta är en skönmålning. Hade det varit så hade miljöpartiet inte harvat kring 5-6 procent i opinionsmätningarna medan Sverigedemokraterna är fyra gånger så stora. Hade det varit så hade inte heller semestrarnas flygresor ökat, flödet av varor inte ökat som de gör, kommuner valt bort nya köpcentra, företag omprövat sina affärsmodeller från vinst till samhällsnytta. Det finns enskilda, kommuner, föreningar och företag som verkligen försöker - men de utgör en minoritet, att låtsas något annat medför att allvaret tonas ner och tanken att "det nog löser sig" slår fast. FOSSILFRITT LÖSER INTE ALLT I artikeln kan man få intryck av att vi nog kan leva som vi gör fast med ny "fossilfri" teknik. Miljöproblematiken är så mycket större än så. Det finns ju något som kallas "overshoot day", den dag då vi människor släpper ut mer än naturen tål och gör slut på mer naturresurser än som skapas. När jag föddes inföll den dagen i slutet på december, när jag var 40 år inföll den i mitten på oktober, när jag fyllde 70 är i början av augusti. Nu vid dryga 75 år börjar vi leva på krita i slutet av juli. Om alla levt som vi i Sverige hade overshoot day inträffat någon gång i april. Så ser det ut. Vore ju trevligt om också nu aktiva politiker tog det på allvar och vågade säga som det är. ELEKTRIFIERING MEDFÖR ANDRA PROBLEM Det krävs att vi lever på ett annat sätt, prioriterar på ett annat sätt. Förändrar normer, system och strukturer. Att vi lämnar idén som evig ekonomisk tillväxt och inser att i varje dollar, euro, rubel, krona finns det såväl klimat som miljöpåverkan i varje led. Jag vet inte heller värdet i att också det gröna partiet låtsas bort att också elektrifieringen medför miljöproblem och kräver ökande materialflöden från gruvor. FORTSATT KÄRNKRAFT KRÄVER URANBRYTNING För övrigt är det nog också så att om partiet inte har som mål att avveckla befintlig kärnkraft - som kan restaureras och köras mycket länge om än med mindre säkerhet - så blir det en svår retorik att med moralen i behåll plädera mot gruvdrift för att få fram uran. I vart fall var det just det vi en gång kritiserade andra partier för. EKOMODERNISM ELLER FREDLIG KULTURREVOLUTION Miljöpartiet har att välja mellan den ekomodernistiska vägen - det är den som präglar artikeln - eller att stå för det som partiet bildades för att driva: en fredlig kulturrevolution för att ändra normer, system och strukturer där livslinje är viktigare än arbetslinje och där livskvalitet ställs mot idén om det konsumtionsstinna tillväxtsamhället. Jag tror faktiskt att en rejäl offensiv opinionsbildning för det sistnämnda inte bara är nödvändigt för att vi ska kunna bygga en ekologiskt hållbar demokrati med socialt ansvar - jag tror att det också är så som ett parti skulle kunna få människors hjärtan att brinna för förändring. Vad som väljs är förstås en smaksak. Och partier förändras under åren. Ideologier kan vara flyktiga. Själv tillhör jag de som fortfarande är övertygad om att vi hade rätt när vi bildade partiet. Är pragmatism en utgångspunkt för ett partiprogram? Eller är det där man ska slå fast det man vill? DET VI HÅLLER PÅ MED ÄR INTE GRÖN OMSTÄLLNING Dessutom är det viktigt att förstå att det som så ofta i debatten benämns "grön omställning" inte är det minsta grön. Det är en klimatrelaterad omställning. Grön omställning handlar inte om fler gruvor, ökande materiella flöden och plundring av jordens naturresurser för att upprätthålla ett ohållbart sätt att leva,konsumera och jaga evig ekonomisk tillväxt.
