onsdag 4 december 2024

Bred och djup kritik av Natobeslutet - recension av antologin ÄR SVERIGE SÄKERT NU?

Sverige har anslutit sig till Nato, Försvarsmakten fått ökande anslag – men debatten har varit frånvarande. Varför gick det så fort, vad hände egentligen och varför? Birger Schlaug har läst den nya antologin Är Sverige säkert nu?


I magasinet Parabol recenserar jag den nyutkomna antologin ÄR SVERIGE SÄKERT NU?


Ett tjugotal skribenter – alla på akademisk nivå – ges utrymme. Många från Försvarshögskolan. Antologin vill ”erbjuda infallsvinklar som har saknats i den svenska analysen och debatten senare år”.

Detta kräver 370 välmatade sidor. Skrivna på ett, med tanke på ämnet, ganska lättsmält sätt. Vilket förhoppningsvis kan medföra att även några som tagit Natobeslutet i riksdagen borde orka läsa. Och fundera över sin egen roll i ett auktoritärt spel.

Antologin rymmer nämligen den kritiska analys - såväl djup som överraskande bred - som aldrig fick utrymme före beslutet. Linus Hagström, Frida Stranne, Anna Damielsson och Marcel Mangold är fyra av alla i det celebra sällskapet framför smärtsam analys.

En snutt ur min recension tar upp lite av bakgrunden:

"Som bakgrund till hur det blev som det blivit – med Natoanslutning och mångmiljardregn över Försvarsmakten – bör nämnas att riksdagens försvarspolitiker under många år haft lika låg status som ledamöterna i kulturutskottet. När Ryssland bröt mot folkrätten och folkrättsvidrigt lade beslag på Krim ökade förstås statusen hos de politiker som förvisats till försvarsutskottet. Nu kom deras stund på Jorden.

Plötsligt steg de ut ur skuggorna, krävde sin rätt och meddelade att Gotland var hotat – försvaret skickade två stridsvagnar som patrullerade i Visby. Som om ryssarna inte hade nog i Ukraina. Men skit samma, bilden satte sig. Nu jävlar var vi hotade på allvar.

Och så smög sig krigskulturen in och vettet ut medan åren flöt på: det vedervärdiga ryska angreppet med kolonner av stridsvagnar in i Ukraina ledde fram till Natobeslut utan debatt och med ett formellt beslutsunderlag som liknade en sämre gymnasieuppsats.

Skulle man inte kunnat tänka sig folkomröstning? Nej, en sådan vore olämplig ty medborgarna skulle kunna utsättas för utländsk påverkan. Hette det. Demokratin kan vänta. När den är i vägen."

Bland skribenterna finns bland annat

Recensionen finns här.