Gomorron! Jag var språkrör på den tiden då det räckte med att ha skägg för att ge signalen om att vara radikal frifräsare som företrädde ett anti-etablissemangs-parti. Lade man till jeans till det var saken klar: här suktade vi inte efter ryggdunkar från vare sig politikens eller näringslivets eliter.
Så det var lättare att vara manligt språkrör förr... om man nu vill personifiera ett systemkritiskt grönt parti som vände upp och ner på hela samhällsdebatten. Ett parti som var något av anti-parti-parti i protest mot de gamla partistrukturerna.
Nuförtiden hjälper inte skägg. När Jan Björklund skaffade sig skägg var det kört. Och nu är skägg rena vardagsutstyrseln i riksdagen.
Så vare sig Daniel Helldén eller Magnus P Wåhlin har den där extra nyttan av sina skägg...
De flesta manliga språkrör har haft skägg... och det nya lär också ha vara utrustad med sådant efter flera år med kala hakor. Gott så.
De
skäggprydda är Per Gahrton 1984-85, jag 1985-1988, Anders Nordin
1988-1990, Jan Axelsson 1990-1992, jag 1992-2000 och Peter Eriksson
2002-2011 och så Magnus P Wåhlin och Daniel Helldén.
Magnus
träffade jag när jag var programledare för SVT:s En bok en författare.
Han hade skrivit en bok om ekologisk teologi. Och Daniel tittade in
häromdagen för en fika. Till helgen vet vi vilken som återför det ädla
skägget till språkrörsfunktionen efter alla år med kala hakor. Rubriken syftar på att partiets två första kvinnliga språkrör - Ragnhild Pohanka och Eva Goës - båda hade sex barn.
APROPÅ ANTI-PARTI-PARTI
Det var en av den gröna rörelsens pionjärer - Petra Kelly, den starkaste förgrundsfiguren när det första gröna partiet (Die Grünen i Västtyskland) bildades - som myntade begreppet.
Hon hävdade att gröna systemförändrande partier måste vara anti-parti-partier. Jag gillade det. Starkt.
De tyska gröna bildades för övrigt för att i första hand stoppa kärnkraften och planerna på att USA skulle placera ut kärnvapenmissiler i landet. Till det lade man värderingar om delaktig demokrati, ekonomisk utjämning, jämställdhet och social anständighet. Numera finns gröna partier lite varstans i världen.
SÅ TYCKTE VI NÄR DE FÖRSTA SKÄGGEN HÄRJADE
Som exempel på hur vi såg på politiken lägger jag in några delar av Miljöpartiets finanspolitiska motion i riksdagen 1994. Kan ju vara överraskande, nyttigt och kul för journalister och nya medlemmar i partiet. Några av punkterna:
- Politiken skall inte tillåta ett självgående ekonomistiskt system och den skall inte tillåtas öppna och förstärka ett laglöst anarkistiskt frihetsrum för kapitalet.
- Den offentliga sektorn är den enda ekonomiska sektor som naturligt, utan vinstsyfte, kan lägga mänskliga aspekter på vård, omsorg och utbildning. Det är också den enda formella sektor där det kan uppfattas som rationellt och effektivt att hålla en gammal människa i handen. Slås denna sektor sönder tar vi steg tillbaka mot ett sämre samhälle.
- Den rika delen av världen måste visa vägen; vi måste sluta vara ett föredöme vars metoder och tänkande leder till ekologisk kollaps om de överförs i global skala. Detta ansvar är tungt och medför att löften om fortsatt materiell tillväxt måste bannlysas från den politiska debatten.
- Den ekonomiska politiken får inte bygga på snäva nationella intressen och kortsiktiga materiella fördelar. Detta innebär att den traditionella konkurrensen måste kompletteras med inbördes-hjälp-förhållanden och att internationella handelsavtal måste underställas såväl miljöklausuler och socialklausuler som den fattiga världens behov.
- Människors delaktighet måste öka genom att ett vidare och djupare frihetsrum kombineras med reella möjligheter för de många människorna att utnyttja frihetsrummet.
- Valfrihet, som inte kombineras med möjligheter att utnyttja valfriheten, är bara ett tomt slagord från de högerkrafter som ser jämlikhet som ett hot för sina egna egoistiska strävanden.
- Ökad demokrati förutsätter således att skatter används som ett skarpt fördelningsinstrument och att den gemensamma sektorn är stark.
- För att ta tillvara såväl förutsättningar som möjligheter krävs att ekonomin underställs ekologiska, sociala, kulturella och demokratiska målsättningar.
- Den idag dominerande ekonomismen måste upphöra som värdegrund, den ekonomiska internationalismen måste balanseras med självtillit, makten måste återvinnas till demokratiskt valda församlingar och kunskapen om naturens givna spelregler måste öka.
Detta var således utdrag ur MP:s finanspolitiska motion i riksdagen 1994. Jag gillar det fortfarande. Ni som har läst min bok Vad ska vi ha samhället till? känner igen det mesta.
Här finns förresten motionen: https://schlaug.blogspot.com/.../sa-skrev-mp-i-den...
