torsdag 24 augusti 2023

Cypern, Erdoğan och Nato

  Foto: Försvarsmakten. Sverige bidrog 1964 - 1987 till FN-styrkan på Cypern
Uppriktigt sagt. Eller det är kanske olämpligt att vara uppriktig... Men som figur från anno dazumal  kan man ju kanske få vara uppriktig eftersom det inte betyder just någonting. 

Det gäller Erdoğan. Som vi i Sverige måste vara snälla mot, inte reta upp, inte kritisera. Och så gäller det  Cypern. Den norra delen av ön är ett turkiskt område, eller som FN-förbundet skriver: av Turkiet ockuperat EU-territorium.

FN-styrkor patrullerar gränsen ända sedan 1974 (svenska FN-soldater medverkade för att mildra och stoppa ett inbördeskrig). Idag är det något som kan kallas "frusen konflikt" - det vill säga en variant att helt enkelt förhindra blod, död och elände utan att någon part har vunnit ett krig. Mellan Nord- och Sydkorea råder en frusen konflikt.
 
I fredags avsåg turkcyprioter - givetvis med stöd från Erdoğan - att bygga en väg in i det "ingenmansland" som skiljer de två delarna av Cypern. När FN-soldater (brittiska och slovakiska) försökte stoppa bygget, helt i enlighet med FN-mandatet, anfölls och misshandlades de. FN:s säkerhetsråd fördömde attacken, den var att se som ett brott enligt internationell rätt.

Erdogan då? Jo, han tog istället avstånd från FN-styrkornas helt regelmässiga agerande. I den turkiska delen av Cypern - som utropat sig till utbrytarrepublik som bara erkänts av Turkiet -  finns 40 000 turkiska soldater.

Kritiken har varit måttlig från svenskt håll, eller snarare i stort sett helt tyst. Sen kan man ju också fundera över om frusen konflikt också är det som måste till för att stoppa det allt mer blodiga krig - vars slut ingen ser - som nu pågår i Europa. Ett sådant scenario diskuteras internationellt - till och med tycks det diskuteras i Vita Huset. I den svenska debatten skulle något sådant medföra grava anklagelser... men i Sverige är också debatten väldigt inkrökt.