 |
| Reinfeldt och sossarnas nya ledning.... |
"Påståendet att ekonomisk tillväxt ger ökande resurser för att öka personaltätheten inom skola, vård och omsorg är vanligt. Men är inte sant.
Skola, vård och omsorg består till största delen av tjänster som utförs av människor. Vilket innebär att kostnader för denna del av det goda samhället stiger om dessa människor av kött och blod ska få samma reallöneutveckling som andra i samhället. Vilket är mer än rimligt.
Hade det varit så att ekonomisk tillväxt med automatik gett oss fler offentligt anställda hade skolan, sjukvården och omsorgen formligen översvämmats av personal med tanke på att BNP fördubblats sedan mitten på 1970-talet."
Hela krönikan finnshär - där skriver jag också att Vänsterpartiet orkar dock inte med att försvara ökad skattekvot i sin budgetmotion utan att meddela att... forts här.
OK, OK, OK, det är väl en rimlig variant att köra cliffhanger när man är krönikör, som väl får arvode för sina texter, i en tidning. Men lite irriterande är det allt...
SvaraRaderaFråga: Hur gör du för att få skriva i allt från rödgrön-anarkistiska Fria till moderata BT och tidningarna däremellan?
BILDEN!!!!! :-) :-)
SvaraRaderaJonas Sjöstedt sa i en debatt "Det är bara idioter och nationalekonomer som tror på evig tillväxt. Eftersom han inte har hela partiet med sig så får man väl anta att de antingen är idioter eller nationalekonomer. Eller att de inte vågar lyfta frågan för att de anser att folket är antingen idioter eller nationalekonomer.
SvaraRaderaIdiotiskt är det hur som helst...
Pengar utan styrning
SvaraRaderasöker sig till det mest lönsamma
på kortast möjliga tid
Människor utan långsiktigt tänkande
blir som pengar
kortlivade och snart ersatta.
Människan, en kort Tellus parentes
/BB
Det finns 8 partier i riksdagen men ingen opposition, 8 nyanser av färglöst. För att få ytterligare idéer om alternativ rekommenderas landskatt.se
SvaraRaderaBirger!
SvaraRaderaJag har åtskilliga gånger påpekat att skatt på statlig nivå inte finansierar, i hopp om att du av skär nyfikenhet skulle börja nysta lite i det påpekandet.
Men uppenbarligen tror du mig inte, kanske tror du det är en av alla foliehattsteorier som cirkulerar.
Så därför rekommenderar jag en hyfsat lättläst bok i ämnet av Warren Mosler som heter:
7 Deadly Innocent Frauds.
Finns att ladda ner gratis som pdf här:
http://moslereconomics.com/2009/12/10/7-deadly-innocent-frauds/
Den riktar sig främst till amerikansk publik, men är när det gäller beskrivningen av hur vårt system fungera direkt applicerbar på svenska förhållanden.
På sidan 11 i pdf (s.13 i boken) kan man läsa:
"Fact:
Federal government spending is in no case operationally constrained by revenues, meaning that there is no “solvency risk.” In other words, the federal government can always make any and all payments in its own currency, no matter how large the deficit is, or how few taxes it collects.
Senare på sidan 20 i pdf:en (s.30 i boken):
"Taxes function to regulate the economy, and not to get money for Congress to spend."
"Den som vill göra är Jonas Sjöstedt. Han har åtminstone den goda smaken att våga berätta att fler lärare till skolan, fler läkare till vården, fler sköterskor till omsorgen och mindre grupper inom förskolan kräver att en större del av samhällsekonomin går till just detta."
SvaraRaderaJo, men samhällsekonomin är inte statisk. Den växer! Med ditt recept, en 0-tillväxt, hade vi däremot fått det svårt.
Vi har alltså inte att göra med ett nollsummespel i en växande ekonomi.
Visst är det vidare så att vi kunnat satsa på skolan, sjukvården och omsorgen sedan 1970-talet, just på grund av den ekonomiska tillväxten. Utrymmet för reformer blev större.
Se hur det ser ut i länder med låg eller ingen ekonomiskt tillväxt! Där sker ingen utveckling. Där lever de flesta i armod. Det som hänt under de senaste decennierna är just att tillväxten kommit igång i en rad länder, och så har levnadsstandarden höjts. Denna utveckling hade vi även i Sverige under 1900-talet. Vad tror du hade hänt med svenskarna om vi inte haft denna tillväxt?
Ibland undrar jag varifrån du hämtar dina kunskaper i ekonomi. Du hade inte haft en chans i en ekonomisk debatt i Sveriges riksdag. Framför allt kan du ingenting om ekonomisk historia. Fattigdomen i Europa var utbredd ända tills man fick fart på den ekonomiska tillväxten. Den skapade en dynamik som var till nytta för alla samhällsområden.
Du måste naturligtvis även ta lärdom av dagens 0-tillväxtsamhällen. Grekland är ett varnande exempel. Framtidstron försvinner, extremismen växer, fattigdomen ökar, allt nytänkande och alla innovationer uteblir, etc. Ett lands ekonomi är samhällets själva blodomlopp, varför man kan säga att Grekland idag lider av infarkt. Men om Grekland kommer på fötter igen handlar det alltså om ekonomisk tillväxt. Tillväxt så det knakar!
Reflexionen du gör, dvs. "tjänstedilemmat" är nog sant.
SvaraRaderaMen vad som också är sant är väl att mängden erbjuden vård, skola och omsorg relativt befolkningsmängden ökat markant sedan 70-talet äver om det kanske är si och så med personaltätheten.
MVH
//Ingemar Gråsjö
Fredrik K, nu är du väl ändå ute och far, självfallet är det så som Birger skriver när det gäller skattekvot.
SvaraRaderaGirigheten, smartheten och enfalden, är en vinnande kombination!
SvaraRaderaLänge sedan är det, som grupper av människor fick leva ifred med
varandra i enkelhet och i sanning med Jorden!
Resonemanget vore klockrent om hela statsbudgeten gick till att betala löner i välfärden. Men om en del inte gör det, utan går till sånt vars kostnad inte stiger lika fort, då blir potten att lägga på löner i offentlig sektor större, även relativt sett. I teorin i alla fall.
SvaraRaderaHöjd skattekvot önskar Birger. Sverige har visserligen inte längre världens högsta skattekvot, utan "bara" den tredje högsta. Jag tror dock inte det är bra för ett land att ligga så i ytterkanten av vad som är normalt. Höga skatter gynnar dem som fuskar och på olika sätt undgår skatten, skapar osund konkurrens.
SvaraRaderaIstället för att höja skatter kan man titta på utgiftssidan. T.ex. kunde man anpassa saylinvandringen till ett snitt av omvärldens och spara tiotals miljarder per år. Istället hjälpa fler på plats där man får mycket mer för pengarna.
Fredrik K: Till länder med mycket låg tillväxt hör Japan och vissa delar av Europa. Hög tillväxt finns i länder som Mocambique och Rwanda. Var finns armodet? Sverige på 1800 och 1900-talet behövde liksom många länder i afrika idag hög kvantitativ tillväxt utifrån ökad BNP totalt. Västvärlden idag har inget behov av kvantitativ tillväxt utan av kvalitativ sådan. Inom resursbesparing, återvinning, forskning/utveckling/utbildning förnyelsebar energi mm.
SvaraRaderaI en galen värd är inte Birgers ord klockrena.
SvaraRaderaMen många av de andras är sämre.
Ingen har överlevt som kultur och kan vittna om detta
eftersom alla tystnat när makterna viftat med kärnvapen!
Om nu en människa skulle vilja vara en människa som vill
leva på ett sådant sätt så att det får finnas kommande
generationer så duger det inte att bara bråka med dagens idioter!
Visst ska vi i smyg skapa samhällen som lever på
Klotets villkor, men när vi bli många så kan vi skapa
drösar av avdelningar under våra Hela förstånd,
och avskaffa de makter som vill förslava oss alla,
och tillsammans skapa det som vi saknar.
Jag söker hjälp ...
Jonas Sjöstedt är som motsatsen till en vattenmelon; röd på utsidan (rent retoriskt), och grön inuti (kritik av tillväxtsamhället, om än när han törs).
SvaraRaderaMats
Alternativ riksdag:
SvaraRaderahttp://klimatriksdag2014.wordpress.com/
AK
AK
SvaraRaderaDen som tackar Henne för tipset är
RL
Erik F,
SvaraRaderadet behövs alltså tillväxt. Bra att du förstår det.
Armodet finns ännu så länge i Mocambique och Rwanda, men om 50 år är det borta. Armod börjar även finnas i europeiska länder på en låg nivå där tillväxten stannat av. Japan befinner sig inte på en låg nivå. Ekonomisk tillväxt = utveckling! Sverige behöver utvecklas även framöver; tillväxten sker inom nya områden. Historien slutar alltså inte nu, som Birger och en del andra tror.
"självfallet är det så som Birger skriver när det gäller skattekvot."
SvaraRaderaNej. Det Birger beskriver är fel. Skattekvoten behöver inte höjas för att finansiera någonting, om man inte specifikt menar kommunal och landstingsskatt, men det gör inte Birger.
Skattekvoten behöver bara höjas om skadlig inflation råder och det gör det inte i Sverige. Eller om man specifikt åsyftar på kommunal och landstingsskatt.
Kära Simsalablunder, låt oss nu leva i den verklighet som råder. Dina teorier har inte mycket med praktisk verksamhet att göra.
SvaraRadera"Kära Simsalablunder, låt oss nu leva i den verklighet som råder. Dina teorier har inte mycket med praktisk verksamhet att göra."
SvaraRaderaDet är förstås inte mina teorier, det kan man ju direkt utläsa i denna tråd, där jag till och med ger sådana som Anonym tors okt 10, 01:06:00 en länk till en bok i ämnet. Börja med att läsa den. Eller om du är bekväm, börja med att läsa På sidan 11 i pdf (s.13 i boken) och sidan 20 i pdf:en (s.30 i boken).
Finns här:
http://moslereconomics.com/2009/12/10/7-deadly-innocent-frauds/
Vill du veta mer så kan du med fördel besöka professor Bill Mitchell blog. Han skriver en lärobok tillsammans med professor L. Randall Wray.
Lärobokens material lägger Bill Mitchell varje fredag upp på bloggen.
Bill Mitchells blogg:
http://bilbo.economicoutlook.net/blog/
L. Randall Wrays blogg:
http://www.economonitor.com/blog/author/rwray/
Lägger till en kvinna till gubbarna ovan. Stephanie Kelton, Ph.D. is Associate Professor and Chair of the Department of Economics at the University of Missouri-Kansas City.
SvaraRaderaHär finns podcasts som hon gjort:
http://stephaniekelton.libsyn.com/
På denna sida finns flera intressanta intervjuer varav en med Warren Mosler, författar till boken jag nämnt tidigare.
http://stephaniekelton.com/category/blog/
Här finns ett working paper från 1998 av Stephanie Kelton (då hette hon Bell) med namnet "Can Taxes and Bonds Finance Government Spending?"
SvaraRaderaDet är 15 år sedan den publicerades. Att skatt inte finansierar det staten spenderar pengar på är således inga nyheter, det har man vetat sedan åtminstone 20- 30-talet.
Den rådande neoklassiska ekonomiska skolan har lyckats utomordentligt väl med att kollra bort detta faktum, precis som samma skola har lyckats dupera människor att banker är en sorts mellanhand mellan inlåning och utlåning, vilket de förstås inte är.