Regeringen skall satsa lite mer för att stimulera Egen-el. Men återigen ger man stöd till villaägare och utesluter lägenhetsinnehavare i flerfamiljshus.
Det är långt till satsningarna i Tyskland. Det mest spektakulära planekonomiska projektet i Europa har länge pågått i Tyskland, under kristdemokraten Merkels entusiastiska beskydd.
Det är långt till satsningarna i Tyskland. Det mest spektakulära planekonomiska projektet i Europa har länge pågått i Tyskland, under kristdemokraten Merkels entusiastiska beskydd.
Genom att frångå marknadsekonomins principer - och istället garantera fasta priser till den som driver ut sol- och vindel på näten - är Tyskland på väg att i rasande takt bygga ut alternativen till kärnkraft och fossila bränslen. På köpet får man teknikutveckling, driver ner priset på solceller och frångår marknadens kortsiktiga tänkande.
Låt mig benämna detta som god framåtsyftande blandekonomi. Det finns få ord som är så vackra i den politiska vokabulären som just blandekonomi. Ingen jäkel inom den svenska politikens eliten vågar använda ordet.
Ord är viktigare än man kanske tror. Själva ordet blandekonomi kan få oss att tänka på ett annat sätt än om vi matas med begreppet marknadsekonomi som i detta tidevarv kommit att reduceras till något så vulgärt som en kapitalism som är alltför kreativ för, inte bara samhällets bästa, utan också för sitt eget bästa...
Marknadsekonomi - är det detsamma som planlös ekonomi?
SvaraRaderaNej, marknadsekonomi är alls icke planlös.
SvaraRaderaMarknadsekonomi innebär att några få planerar att sko sig på alla andras bekostnad.
Just nu lyckas de.
Den form av marknadsekonomi som växer fram har inte så mycket med marknad att göra - jag gillar marknad i mångt och mycket - utan med en maktordning där juridiska personer (bolag) ges större frihet än r fysiska personer (människor)samt att den så kallade marknadsekonomi vi lever med idag är att betrakta som en kapitalistisk planekonomi, där transnationella bolag, koncerner etc gör det som de planekonomiska länderna tidigare ägnat sig åt.
SvaraRaderaHelt rätt.
SvaraRaderaVilka ord som är PK och korrekta i €USSR-republiken Sverige bestäms av de som innehar tolkningsföreträdet och äger de "fria" medierna..
Så, hur kan vi då framföra dessa faktum, så att de nuvarande bilderna tillika myterna som mainstream medier och universitet ger/indoktrinerar och upprätthåller kring "marknadsekonomi", "frihandel" etc. punkteras och ses igenom av Folket?
SvaraRaderaKan relevanta aspekter vara:
1. Vem/vilka/vilken org. som framför detta och avslöjar dessa myter?
Börjar så...
SvaraRaderaDen svenska planmarknadsekonomin är en korpurativ stat-kapital- fack-ekonomi, eller på klarspråk, en fascistoid ekonomi.
Alf Johansson
Inga trafikregler alls, är ren marknadsekonomi.
SvaraRaderaInga vägar alls, endast ett fåtal järnvägar för resande, är planekonomi.
Utbyggt vägnät överallt, med ständigt uppdaterade trafikregler, är blandekonomi.
Såklart vi på landet gillar blandekonomi, såklart fler än vi.
Vi själva, inte pengarna, ska styra över våra liv.
/Bonden Berta
Varför skulle inga vägar alls vara planekonomi, Berta?
SvaraRaderaAtt på individnivå klara samhällets energiförsörjning, är ingen hållbar lösning.
SvaraRaderaMiljösekterister bör inte invaggas i den föreställningen.
Det krävs mera seriösa satsningar, än att alla börjar skramla med snurror och paneler
och celler hemmavid.
Det går att likna vid pyreldningen med ved i alla villakällare på 1960-talet.
Det krävs övergripande politiska satsningar med allmänna medel för vårt så viktiga energibehov.
Nätet finns, kunskapen finns, men modet saknas.
Elof
10:57 Svar
SvaraRaderaInom planekonomiska systemet finns endast järnvägar för kollektiv trafik. Bilar är fåfäng status,
och eftersom alla inte har råd, ska ingen tillåtas ha bil.
Förutom politruckerna förstås, som har egna vägar.
BB
Ja! Nog har "politruckerna egna vägar".
SvaraRaderaOm jag har fattat rätt får Gunilla Carlsson tillgång till 15 år av biståndsutbetalning från riksdagen när hon avgick. Kallas 'gräddfil'. Vad fick Kalle och Elin? Jo, föra en kamp för att få tillgång till a-kassa.
Birger. Vad är det för maktordning som ger större frihet för vissa människor?
Christer
Marknadsekonomi kan se ut på tusen olika sätt och har även gjort så på olika platser i historien. Varje ekonomi är omgärdad av mer eller mindre accepterade regler, och det är dessa regler som gör att ekonomierna skiljer sig från varandra. Men så snart reglerna ändras, har vi att göra med ännu en marknadsekonomi. Att ekonomierna kallas just marknadsekonomier beror på att det är på ”marknaden” bytet av varorna sker och varornas priser bestäms. Det är alltså köparen av varorna som står i centrum för ekonomin; kan inte producenten få avsättning för en vara, d.v.s. om köparna ratar denna vara, blir det ingen försäljning av och producenten får leta efter andra lösningar. Det är alltså köparen som bestämmer vad producenten ska tillhandahålla. Hela detta koncept har frångåtts i planekonomierna. Där är det i stället producenterna, oftast staten, som bestämmer vad som ska finnas att tillgå för köparna. I praktiken får valet av ekonomiskt system oerhörda följder för hela samhället. Planekonomierna rymmer inneboende stelheter, ineffektivitet, resursslöseri, o.s.v. Stora svältkatastrofer i historien förknippas ofta med planekonomier (kommunism). Detta sitsnämnda finns även i marknadsekonomier, men då finns det oftast möjligheter att trots allt avhjälpa svälten. På 1960-talet och åren framöver fanns det en stor pessimism när det gällde möjligheterna att föda de växande befolkningarna och att skapa välstånd för u-ländernas människor. Kommunismens idéer fick åter fäste, denna gång bland ungdomsgenerationerna, men som tur var försvann denna idealisering av kommunism och planekonomi snabbt. Det blev i stället kapitalismen som egendomsrättligt system tillsammans med marknadsekonomi i olika skepnader som ”lyfte” miljarder människor till både föda och en drägligare vardag. Detta ”under” hade ingen räknat med, men det blev faktiskt den slutgiltiga spiken i kommunismens kista. Det bästa med kapitalism och marknadsekonomi är således flexibiliteten, att det alltid finns möjligheter att komma framåt och nå lösningar på uppkomna problem. Denna flexibilitet har sin grund i de enskilda människornas frihet att köpa vad de vill på marknaden; motsatsen är således att någon centralt bestämmer vad vi som enskilda människor ska konsumera. Inget ekonomiskt system är dock felfritt eller till nytta för oss i alla situationer. Marknadsekonomin kan förses med spelregler inom ganska vida ramar, har det visat sig, och det är också vad som sker i många situationer. Ett exempel är just introduktionen av grön energi i Tyskland under Merkels beskydd. Sådana ingrepp klarar marknadsekonomin av och kan även bidra till dess överlevnad på sikt. En ren planekonomi hade däremot lett till total miljökatastrof. Det är nämligen just dynamiken och flexibiliteten, den ekonomiska friheten, som gör att Merkel kan satsa som hon gör. Vi kan kalla det blandekonomi, men blandekonomi har vi egentligen alltid att göra med, mer eller mindre. Bättre, tycker jag, är att tala om olika spelregler för marknaden. Dessa spelregler måste gynna hälsa, välbefinnande och en miljö i övrigt som säkrar existensbasen. Där befinner vi oss inte idag.
SvaraRaderaDet är en märklig varelse denna "marknad". Dess predikare har t.o.m fått oss att tro att den kan "tänka" (såsom Birger skriver). Inte nog nog med det - varelsen "marknaden" är schizofren och känslig för väder (typ marknaden reagerade negativt på de mörka molnen).
SvaraRaderaEkonomi är hushållning och hushållning måste alltid på något sätt vara planlagd - kaos är inget självändamål. Själv vill jag ha mer vilda västern i ekonomin.
http://tinyurl.com/qzwjbom
@Per
SvaraRaderaBra godnattsaga du drog till där. Om man ältar den tillräckligt mycket så blir kanske sann.
De Asiatiska tigrarna, som mest utvecklade sin ekonomi, hade en mycket planlagd ekonomi där fönsterstyrning från staten styrde var bankernas kreditpåhittning fick expanderas (läs t.ex Richard Werners "Mammons Furstar"). Det samma gäller även Tyskland efter 2:a världskriget. Det där med att se ekonomin som en organisk massa som självorganiserar sig enligt mystiska "marknadskrafter" och osynliga händer är är och förblir sagor. Likaså så är det en saga att vi måste konkurrera ihjäl varandra för att få en bättre värld. Skuldsättningen av U-länderna har varit västs främsta utsugningsmedel - jag tror U-länderna klarat sig betydligt bättre om de inte påtvingats västs "frihandel".
Så länge Djävulen tillåts att styra Jorden så faller de flesta uppfinningar i dennes händer
SvaraRaderaoch ökar denne satans, sataniska inflytande, på Jorden och på människorna på Jorden!
Vad kan vi göra ? Eller är de kört?
Skulle himmelriket på Jorden kunna skapas i
kyrkans skogar utan att människor medverkar?
Är klimatforskare korkade eller är det Journalister
som inte är riktigt koka eller är det en kombination.
Tvågradersmålet är varken vetenskap eller ansvarsfull politik!
Om jag värmer upp mitt torp under en sommarperiod
med ved ur en korg, så blir det naturligtvis varmare då, än om
jag värmer upp mitt torp, med lika mycket ved under en vinterperiod!
(allt annat lika, om det nu måste påpekas?)
Planekonomi i lagom dos, inte för att bara sänka utsläppen till atmosfären utan för
att minska mängden av temperaturhöjande grejer i atmosfären det är inte bara lagom,
det är en planmässig global ekonomisk nödvändighet, att inte för stilla bedja om!
Vill vi ha planekonomi i lagom dos så finns det bara ett parti som förespråkar det. Eller? Övriga velar i vinstfrågan. Ett stort vänsterparti är därför enda förutsättningen här hemma för förändring och i alla fall en början? På frågan "Ska vi ha planekonomi" svarar Jonas Sjöstedt nämligen så här. "Varje modern ekonomi behöver marknader av olika slag. Men apoteken är ett utmärkt exempel på att en del saker blir bättre om vi gör det gemensamt. Servicen har blivit sämre med privatiseringen.
SvaraRaderaVarför inte göra en lista över det som har blivit sämre och bättre? Varför inte samtidigt ta en funderare över EU:s politik. Är det den vi vill ha eller inte. Är fullständig privatisering vårt mål? Om inte så behöver vi ändra riktning eller EU:s politik vilket blir svårt. För det verkar det krävas ett starkt vänsterparti.
Alltså hur hemskt det än är för vissa att ta ställning till, ska vi gå lite åt vänster? Svenska folket ogillar vinster i välfärden. Men ratar vänsterpartiet. MP och Per Bolund samarbetar gärna med Magdalena Andersson S men utesluter Ulla Andersson. Med det visar de tydligt vart de vill gå.
Men det kanske är för mycket att "stilla bedja om"! dvs. ett seriöst samtal över vad som blivit sämre med privatiseringarna?
Som en början till svar på Tom Strömbergs fråga... Eftersom svenska folket verkar missnöjda med vinster i välfärden, så är det rimligtvis svenska folket som ska avslöja myterna. Hur då? jo genom att titta på verkligheten och på vilka konsekvenser som man kan se av förd politik.
Ja BB och Christer nog har "politruckerna" egna vägar"
Oavsett färg så håller de gärna varandra om ryggen.
Lisbeth
Till Lisbeth
SvaraRaderaMakten över Jorden och makten över orden.
Och revolutionären som nu lämnar jorden för
rebellen som är på smällen och som nu sår frön
som gror så att vi ska ha det bra här på Jorden!
Ro i land från hela havet stormar.
Sedan från kusten. Med vår skovel.
Jo, Christer, det finns gräddfiler i form av avtal mellan arbetsgivare och anställda, eller mellan uppdragsgivare och uppdragstagare. Tanken med lönegarantin för statsråd etc är att de inte skall tveka att medverka till beslut som kan medföra att deras framtid inom den bransch där de jobbat tidigare är utesluten, liksom att de inte skall lockas att låta sig mutas. Det sägs också att det blir svårt att få välutbildade, välbetalda människor att våga sig på t ex politik om inte villkoren är bra. Argumentet att familjen inte skall behöva sänka sin standard bara för att en i familjen väljer att engagera sig politiskt har också förekommit.
SvaraRaderaOm dessa arggument kan man ju tycka vad man vill. Är det svårt att få människor att ta på sig politiska uppdrag rent generellt? Jo, så är det. Vilket ju i och för sig innebär att de som verkligen vill satsa har en hygglig chans att få uppdrag inom den politiska sektorrn om väljare så vill,
Min egen uppfattning är att statsråd bör ha en drygt någotsånär vanlig tjänstepension när pensionsåldern inträder, det vill säga ett mer "normalt" förhållande. Lönegaranti bör, under de år den överhuvudtaget finns, inte garantera mer än en genomsnittlig svensk lön. Tyvärr vill inget parti genomföra en sådan reform...
Nu kan man avstå från såväl lönegaranti - jag gör det - som begära att få avstå eller åtminstone minska sin statsrådspension. Nu lär väl Gunilla Carlsson snart få ett nytt jobb så hennes avgångsersättning lär bli kortvarig.
De som klagar på villkoren för politiker kan väl själva fundera över varför de inte själva engagerat sig politiskt för att förändra det. Det är lätt att sitta bredvid och tycka. Passar inget part så starta ett nytt. Det kan krävas all er tid i tio år, chansen att lyckas är liten. Så gjorde miljöpartister, de satt inte bara vid köksbordet och gnällde. De satsade sina pengar, sin tid, sin karriär för något de trodde på. Så kan alla göra. Om de villl och tar risken. Istället för att sitta bredvid och gnälla. Ni får de politiker ni förtjänar, passar det inte så bli politiker själva,
SvaraRaderaL.
L Om chansen är liten att lyckas varför ska vi starta nya partier hela tiden? Kan man inte engagera sig politiskt utan att vara politiker? Vi får de politiker vi förtjänar därför att vi inte engagerar oss politisk?
SvaraRaderaEn stilla undran hur känns det för de miljöpartister som "satsade sina pengar, sin tid, sin karriär för något de trodde på." Att se "sitt" parti förändras så kan inte vara lätt. Ett parti är ingens egendom det förändras ständigt. Partier består av individer och individer är olika.
Vi får de politiker vi förtjänar därför bör vi folket som är deras uppdragsgivare granska dem. Alla kan inte bli politiker lika lite som alla kan bli akademiker. Man kan och bör engagera sig politiskt på olika sätt. Sitta bredvid och gnälla är inget bra alternativ.
Varför gnäller du L på dem som sitter bredvid och tycker? Demokrati lär betyda folkstyre?
Lisbeth
Birger Är inte sanningen den att vi inte vet alls hur vår framtid ser ut, oavsett om vi är politiker eller inte? Ska vi bara förutsätta att Gunilla Carlsson lär få ett nytt jobb snart? Att hennes avgångsersättning lär bli kortvarig. Om politiker vore maskiner och livet går på räls då kan vi förutsätta det. Men nu är de inte det och livet har oväntade vändningar för oss alla. Naturligtvis ska vi betrakta politiker som det de är dvs. vanliga människor. Därför så bör människor reagera inte avfärda granskning t.om. från media som något typiskt svenskt. Herregud vi har ju problem med att media undanhåller viktig information. Utländsk media informerar ibland mer om "svensk" politik. Ska det vara så?
SvaraRaderaLisbeth
Lisbeth skriver:
SvaraRadera"Eftersom svenska folket verkar missnöjda med vinster i välfärden, så är det rimligtvis svenska folket som ska avslöja myterna. Hur då? jo genom att titta på verkligheten och på vilka konsekvenser som man kan se av förd politik."
Jo att Folket är centralt är vi överens om, och att det alltså inte handla om att ngt fåtal skall lobba mot politiker som inte förstår, men min fråga var snarare hur och om vilka som bör organisera och stimulera Folkbildningen?
om nuvarande samhälle vore som det till synes borde vara, så skulle ju naturligtvis både studenter, doktorander, lärare o.s.v. för att inte tala om Politikerna och myndigheter etc. för länge sedan uppdagat systemfelen i.o.m. den finanskapitalistiska privata bankhegemoni som sedan industrialismen till råga på allt också har en fossil högenergikaraktär, och sedan tid tillbaka också en IT-karaktär av digitala hypersnabba svängningar och bubblor m.m..
Så visst, Folket måste göra jobbet, jag bara undrar, som sagt, OM, och i så fall HUR, vi kan organisera en sådan Folkmedvetandebyggande process - som det ser ut nu är ju "Rörelsen" väldigt spretig och hyser en mångfald av olika rörelser, vilket förstås också är en styrka - men det är också en svaghet att Systemets riktning består tillika eskalerar åt käpprätt vanskligt håll, liksom en rad rörelser ser och hanterar symptom som om de vore problem utan helhetsbild och systemtänkande.
Ta bara klimatfrågan t.ex. Vi vet 1. att vi har ett finanskapitalistiskt system med räntebärande skuldkrediter som isig självt kräver klyftor, skuldtillväxt, ekonomisk tillväxt och krascher
2. vi vet att nuvarande samhälle är av en fossil högenergikaraktär, inom ramen för 1:ans ekonomiska tillväxtsamhälle.
3. att ALLA som inte förstått dessa grundläggande systemfelen tvärtemot allt sunt förnuft ropar efter än mer tillväxt = mer fossil energi, eller mer överexploatering av "förnyelsebar"-energi
Tiden är typ nu eller aldrig, och har varit så ett tag, varför jag tror att den mest hoppfulla och realistiska vägen framåt, tillika "snabbaste" vägen framåt är att se kommande val som ännu ett wasted val/mellanval och att all kraft bör läggas på genuin folkbildning om både GRUND-problematiken i nuvarande system, liksom centrala aspekter i alternativet.
En Folkbildningsprocess med Delaktighet och inflytande som ledstjärnor, dock utan det vanskliga som inom t.ex. politiken där ledarskap saknas och därav alla fortsatt får tycka och tänka som de alltid har gjort för att ingen skall tvingas ge upp sina hook ups & "identitet". Alltså en Folkrörelse som har en sådan minsta gemensamma nämnare som är viktigare än lösa tyckanden o.s.v.
Ursäkta mig, var tvungen att skriva av mig - då jag är så innerligt trött på att medier, akademiker och politruker har stått och stampat så länge som jag kan minnas, slirat fast på symptomnivå utan självtillit att tänka klart och kritiskt...
Vi kan organisera oss genom fackliga och andra rörelser. Men facket verkar ha spelat ut sin roll...Fast de bör stimulera folkbildningen. Hur kommer det sig?
SvaraRaderaVill i sammanhanget påminna om ett citat av Tage Danielsson från tiden då begreppet blandekonomi var mer modernt. Ni hittar det bla här:
SvaraRaderahttp://iblandekonomi.wordpress.com/about/
Birger, tack för ditt svar.
SvaraRaderaL. Du får ursäkta för nu ska jag "tycka till vid köksbordet"
Riksdagsledamöter och regeringens ministrar kan gott klara sitt arbete genom att de "garanteras en genomsnittlig svensk lön", sedan a-kassa som vanliga "Svensson."
Vad är det som säger att regering och riksdag är ett högre stående kollektiv som ska ha egna förmåner, utöver "Svenssons", när de samtidigt tar beslut som nekar andra rätten till samma förmåner som de själva har?
Om lönen ska vara avgörande för politiska uppdrag då kan jag förstå att många beslut som tas inte fungerar i det praktiska livet.
Birger du skriver: "Är det svårt att få människor att ta på sig politiska uppdrag rent generellt? Jo, så är det. Vilket ju i och för sig innebär att de som verkligen vill satsa har en hygglig chans att få uppdrag inom den politiska sektorrn om väljare så vill,"
Att det är väljarna som utser riksdagsledamöter och ministrar stämmer inte. Undra hur många det är som lämnat sina uppdrag och som kommit som nya, bara inom alliansen, utan att "väljarna så vill", fått säga sitt.
Lisbeth. Bra svar till L.
Nog borde man ha så mycket förstånd att man förstår att alla politiker inte kan sitta med i regering och riksdag. Det finns många fritidspolitiker - och andra - som gör ett fantastiskt arbete för den goda sakens skull. Alltså utan en massa "gräddfiler."
Christer
Strax efter det att jag hade öppnat mina ögonen förstod
SvaraRaderajag att världen hade förlorat en Hel del av sitt förstånd.
Jag insåg också, att jag ensam, inte kunde avhjälpa detta!
Jag tror också att enbart prat inte räcker! Vad tror Du?
Roland
Precis tittat på Vetenskapens värld och sände dig tankar med den största av eloger för din gröna gärning i det här landet. Hatten av med vördnad.
SvaraRaderaAK
Ekot "Bistånd betalade ministerns lön"
SvaraRaderaUtrikesminister Carl Bildt. "Fullt normalt har skett i alla år."
"För en vecka sedan avgick biståndsminister Gunilla Carlsson. Idag kan Ekot avslöja att hennes lön och hennes statssekreterares lön under fyra års tid betalades med biståndspengar."
Det handlar om över 20 miljoner, enligt Ekots granskning."
Tack Ekot för att ni gör ert jobb. dvs granskar och upplyser folket. Vi bör inte kalla medias jobb för typiskt svenskt. Medias jobb är att granska.
Att man tagit/tar från biståndspengar borde ett barn kunna räkna ut. Men nu vet vi det. Det är säkert inte ett svenskt fenomen. Blir därför mörkrädd ang. att Gunilla Carlsson ville att budgetpengarna ska betalas ut genom EU. Det gör det inte precis lättare att granska var pengarna tar vägen.
Lisbeth
När tillliten ersätts med skiten från Carl Bildt hur
SvaraRaderajag nu får till det, om hur han snor till et, om hur
man kan ljuga i sverge liksom man luras i andra länder
och om hur pengar som skulle gått till fattigare länder
hamnar som bistånd i fattiga Gunilla Carlssons händer!
En fråga som jag har ställt och som jag ofta ställer mig
är hur som manipulerade, måste inte de människor vara som
tillåter vår nuvarande regerings att vara, hur som helst?
En, än mer skrämmande tanke är,
tänk om majoriteten vet vad den valde
och därför valde, vår nuvarande Regering!
Vindel släpper ut mer CO2 per kWh än kärnkraft. Och leder till fler dödsfall per kWh också.
SvaraRaderaAtt subventionera sånt är vansinne, men det imponerar på ytliga väljare som inte jämfört teknikerna logiskt.