Trångt får den som är instängd och tror att det är frihet. |
Det
finns någon sorts tragik i att så många, även så unga, opinionsbildare
har en så naiv, materialistisk och ekonomistisk syn på vad som är
lönsamt. Det känns så mentalt instängt...
I en artikel så låter den unga ledarskribenten som äldre farbröder från Timbro låtit i årtionden. Således beklagar hon att det bara är 1 procent av alla anställda i Sverige som lönearbetar mer än 50 timmar i veckan. "Detta kan sannolikt förklara med det höga skattetrycket, där marginalskatten gör det mindre lönsamt att arbeta de där extra timmarna".
Den där meningen innehåller två värderingar som är bekymmersamma om man betraktar människan som något större än en ekonomisk varelse vars uppdrag är att skapa sig ökat konsumtionsutrymme - nämligen som en biologisk, social och kulturell varelse som strävar efter livskvalitet för sig själv och för andra.
Den ena bekymmersamma värderingen är att lönsamhet i det dagliga talet kommit att handla om pengar, inte om bättre liv eller ens om att göra bra saker för andra människor. Mycket lite säger att den som lönearbetar mer än 50 timmar i veckan har ett lönsamt liv i en vidare bemärkelse. Lönsamt i form av livskvalitet, lönsamt i from av goda sociala relationer, lönsamt i form av tid till sina barn och barnbarn, lönsamt i form av kulturell eller vetenskaplig bildning, lönsamt i form av växande som människa.
Det som är lönsamt, enligt Siri Steijer, är sådant som ramlar ut i form av pengar och därmed konsumtionsutrymme.
Den andra värderingen som är bekymmersam är att ledarskribenten tycks tro att att många av de människor som lönearbetar mer än 50 timmar i andra länder - i OECD är genomsnittet 9 procent - arbetar så mycket tack vare lågt skattetryck. Hon tycks inte ha funderat på om det möjligen är på grund av låga löner... Att ha två dåligt betalda jobb är inte ovanligt i länder som USA. Men för värderingar som gäller på SvD:s ledarredaktion är detta ett ointressant faktum. Det bekräftar nämligen inte deras grundidé om att låga skatter är av godo - och att skatteskalor som bygger på iden om "från var och en efter förmåga" är av ondo.
Det som sällan föresvävat lönearbetande ledarskribenter på SvD är att det finns människor för vilka lönsamhet i verklig mening är mer fri tid, mer kultur och mer social närvaro under dygnets vakna timmar. Det civila livet vid sidan av formellt lönearbete. Det där lyftet i livskvalitet - som bland annat så många fått uppleva när de fått möjlighet till det där, för så många politiker, avskydda friåret...
Men! I stunder av briljans kan till och med Göran Hägglund hitta rötter till den ideologi som formade kristdemokraterna en gång i tiden - och därmed prata om relationslinje istället för arbetslinje. Det är lika briljant, men nästan lika sällsynt, som när Fredrik Reinfeldt luftade den för ekonomismen så ohyfsade frågan om ständigt ökande konsumtion verkligen är livets mening.
Siri Steijer meddelar vidare, med en liten bekymmersam suck, att de som bara avslutat grundskolan säger sig "må lika bra" som de som studerat på högre nivå. Ansträngning skall löna sig, meddelar hon sina läsare och blottlägger därmed den världsbild som högern så ofta ger uttryck för: den som utan akademisk utbildning skall byta blöjor på åldrade ledarskribenter som dumpats på äldrevården "anstränger sig inte", medan en finansmäklare på Stureplan, med knappt godkända betyg från Handelshögskolan, anstränger sig. Om inte annat så med att spekulera med pappas pengar och med pappas nätverk som dörröppnare.
Antingen är hon dum och naiv, dvs en sk nyttig idiot åt de hormonstinna alfahannarna högst upp i pyramiden. Eller så fårstår hon mycket väl att det grovarbete hon nu utför kommer att betala sig iform av karriär och position längre fram.
SvaraRaderaDet stora problemet uppstår först när vanligt oreflekterande folk ser detta som en sanning. Och där är vi redan.
Exakt.
RaderaOch tack Birger för din till synes outsinliga briljans!
Resurserna finns för att alla ska ha ett gott liv. Sättet som pengar skapas på gör samhället psykopatiserat. Pengar ska inte vara en vara i sig själv som privata parasiter kan skuldförslava befolkningen med. Som penningsystemet är format idag ökas efterfrågan och värdet på ”pengar” genom att bankerna skapar konstgjord brist på ”pengar” genom att skapa dem i form av skuld så att jagandet av ”pengar” blir viktigare än alla andra värden i samhället. Genom att se till att folk inte har tid med sig själva och sina närstående har banksystemet skapat otrygga osjälvständiga befolkningar som ständigt måste jaga för att betala påhittade skulder.
SvaraRaderaGenom att ta ifrån finansparasiterna makten över hur och till vad pengar ska skapas kan vi demokratiskt se till att pengar skapas så att de ger maximal frihet åt människor. Folk skulle få mer fritid där de skapar värden utanför penningsystemets räckvidd och som gynnade dem själva och den närmiljö de lever i. Värden skulle kunna behållas lokalt och gynna lokala företag och den lokala ekonomin. Skuldslaveriet skulle avskaffas och de pengar staten skapar skulle gå till en medborgarlön, skapandet av gemensamma nyttigheter, vård och omsorg etc. Pengar skulle skapas för att vi ska bli bättre på att hjälpa och ta hand om varandra istället för, såsom nu, skapas för att vi ska konkurrera ihjäl varandra för att vi måste betala av påhittade skulder som bankerna slängt in i ekorrhjulet.
Visionen är ett bankernas psykopatiska (h)järngrepp över människorna släpper och att samhället avpsykopatiseras. Vi måste sluta upp att betingas till att tro att världen blir bättre för att vi försöker ha ihjäl varandra i jakten på en fiktiv skapelse kallad pengar.
Föreställningen att folk jobbar mer om de får betala mindre i skatt är bisarr. Den stämmer inte ens med den gängse neoklassiska smörjan.
SvaraRaderaEnligt den är ju pengar och tid fritt utbytbara. Var och bestämmer om man vill ha mer av det ena eller mer av det andra. Men om jag får mer pengar över (dvs mindre skatt) är det väl snarast troligt att jag växlar en del av detta i mer tid (dvs mindre arbete) än att jag väljer ÄNNU mer pengar?
Jag ställde en gång denna fråga till dåvarande SAFs chefsekonom Jan Herin och han blev helt paralyserad. Det hade han inte tänkt på, sa han. Men tvingades medge att jag hade rätt.
Fast det skulle dom aldrig gå med på offentligt.
Att moralisera hör till för en ledarskribent och det gör Steijer. Idag när ingen tror på religiösa dogmer så får makthavarna välja annat som appellerar till massorna. Av rena fakta, som kommer med i moralismen för att övertyga om vad som ska göras, framgår att svensken har högre löner och arbetar mindre än genomsnitt för OECD. Självklart finns här en korrelation. Ett fattigt folk jobbar mer. I exempelvis Grekland har de en mycket hög genomsnittlig arbetstid. På 1800-talet i jordbrukssamhället var det ännu mer.
SvaraRaderaDet långsiktiga resultatet av högre skatter är främst att mer försvinner i idiotiska politiska program och att välståndet minskar, vilket får folk att jobba mer. Den omvända effekten fås rimligen av lägre skatter. Jag ser bara på mig själv, som är förmögen och föraktar arbete. Makroekonomiskt är arbetslinjen är ett resultat av att välståndets har utvecklats sämre och folk upplever att det går dåligt. Då får man slå lite mer med piskan och folket kvider av vällust.
När det går sämre, vilket det kommer att göra rejält i framtiden, fås en ökad arbetstid. Men Schlaug vill minska arbetstiden och det strider närmast mot fysikens lagar. Och det kan också ses som en slags moralism, som är en slags aldrig sinande fåfänga, ständigt balanserad mellan folket och makthavarna. Motsatsen till moralismen är nog det sunda förnuftet.
"Ansträngt sig mer" är en sådan där myt som vissa gärna använder för att stärka sin självbild. En annan är "högpresterande". Gemensamt är att ingen kan kontrollera om det stämmer.
SvaraRaderaMånga akademiker har man mött. Flera har det gemensamt att de inte behövt anstränga sig så som myten säger. De har nämligen kommit från studiemotiverade hem, haft lätt för skolan och dess sätt att lära ut, haft sin bästa och roligaste tid på universitet osv. Det är givetvis utmärkt för dem, men ansträngt sig mer? knappast. De har kort och gott gjort annat än ickeakademiker.
Några få akademiker har ja mött som verkligen fått anstränga sig för att bli akademiker. Men de är undantag. Inte heller har de fått högre lön än sina akademikerkollegor, trots att de har ansträngt mer, dvs slita med sitt skolarbete av olika anledningar.
Om man verkligen såg till att det gick att studera utan studielån, så skulle kanske den myten delvis kunna begravas.
Lönearbetare som lider av att inte få jobba mer än 50 timmar i veckan kan väl starta eget. Då kan de ju få slita dygnet runt, och till en riktigt mager och osäker inkomst, vilket säkert befrämjar fliten ...
SvaraRaderaFör övrigt: om man definierar "arbete" på ett bredare sätt än "lönearbete", och räknar med diverse sociala aktiviteter som inte avlönas, lär en stor del av befolkningen "arbeta" mer än normalarbetstiden per vecka!
För att ta USA som exempel så är den genomsnittliga arbetsveckan mycket längre än i Sverige, trots att de (i genomsnitt) har världens mest progressiva inkomstskatter.
SvaraRaderaVarför är det problematiskt om någon arbetar mer än 50 timmar i veckan?
SvaraRaderaDet kan ju vara någon som fyller en funktion eller brinner för att utföra en uppgift som en arbetsgivare gärna betalar mer än 40 timmar i veckan för.
I perioder har säkert även fd språkröret jobbat och känt sig behövd utanför 40 timmarsveckan?
Anonym: Varför ska arbetsnarkomaner uppmuntras? Arbetsnarkomani är inte bra för det sociala klimatet.
SvaraRaderaJag är också lite nyfiken på hur lång arbetsvecka Birger hade när han var språkrör. Mer än 30 timmar (De är ju dessutom två språkrör . . . arbetsdelning och allt) lär knappast vara acceptabelt ur ett trovärdighetsperspektiv om de skulle leva som de lärde. Så, Birger: Hur mycket jobbade du per vecka som språkrör? Hur mycket jobbar du idag som fri opinionsbildare? Själv har jag i ett första steg förhandlat ner min arbetstid som ingenjör till ca 36 timmar per vecka (utan tvingande arbetstidsnormerande lagstiftning)
SvaraRaderaMVH
//Ingemar Gråsjö
@Jan Wiklund: Varför skall din definition på arbetsnarkomani vara universell? Att sätta sig själv till norm för alla andra människors individuella preferenser är inte bra för det sociala klimatet. Själv har jag som nämnts sänkt min arbetstid något för att det passar mig bra och för att min arbetsgivare går med på det. Ingen behöver således tvingas till något. Andra människor har kanske andra preferenser om proportionerna Pengar/Arbetstid.
SvaraRaderaMVH
//Ingemar
Det var en gång En Stor Indian
SvaraRaderasom rykte loss Civilisationens
tvättställ från sitt fundament
så att friskt vatten strömmande in.
Därefter krossade han i sin fantasi Liberalismens
Ekonomiska självbild genom att krossa några rutor.
Därefter kände han vinden och doften av blommor
och hörde fågelsång. Han smakade också på vattnet,
innan hans vingade sig ut från Gökboet och såg friheten
komma emot honom. Friheten från det Stora Dårhuset!
Men vad skulle han ha den till: Friheten?
Som ensam fans en del att göra, som att
berätta sin version av en möjlig Kultur.
Men mera lockande var det att göra detta och att
skapa denna, tillsammans med andra och med Jorden...
Men nästa del, av den reserapporten kommer senare.
Ingemar, det var nog inte att se som något arbete att vara språkrör för MP, åtminstone inte de första åren jag var det. Det var för det första obetalt, för det andra tog det allt tid som fanns, och för det tredje var det mer att se som ett uppdrag och livsstil, för det fjärde fick jag ta ledigt från lönearbetet (och ta banklån) för att kunna vara rör. Så småningom blev det riksdagen, och då fick vi inte dela på uppdraget utan det blev mer än 40-timmar.
SvaraRaderaJo, Ingemar, åtskilliga tvingas till heltid vare sig de vill eller inte - man kan helt enkelt inte välja eftersom normen på 40 timmar format så mycket av organisationen.
Som fri opinionsbildare tar jag uppdrag som motsvarar ungefär 30 timmar i veckan med förberedelser. Bloggen och ideellt arbete ligger förstås utanför.
Vad är det med dessa ledarskribenter? Läste Peter Wolodarski i DN och förvånas återigen över hans svepande historiebeskrivning och/eller naivitet. En återgång till de vanliga konjunktursverktygen förordas, ingen diskussion kring andra utmaningar som man skulle kunna tycka kan ha bäring på dagens problem.
SvaraRaderaRonnie
På SVT Nyheter idag:
SvaraRadera"SVT har träffat Li som jobbar inom den kommunala hemtjänsten i Uppsala. Den här alldeles vanliga kvällen ska hon göra 26 hembesök på sex timmar."
Enligt Siri, Carl B Hamilton, Björklund med flera tillhör Li en yrkesgrupp som inte anstränger sig, som jobbar för lite och har gått alldeles för länge i skolan men inte tillgängliggjort sig de kunskaper som anses önskvärt av etablissemanget.
Helt säkert hade människorna i denna yrkesgrupp ansträngt sig lite mer om det inte varit för de sammanpressade lönestrukturerna och den höga marginalskatten...
Eller vad tror ni?
@Birger: Bra att du taggar ner på arbetandet. Jag gör successivt detsamma. men som avlönad politiker har du alltså gått med på 40+ timmarsvecka. Drev ni inom MP frågan om arbetstidsförkortning för politiker?
SvaraRaderaBeträffande 40-timmarstvånget: Få människor i Sverige är tvungna till någonting, allra minst heltidsarbete. Man kan nästan alltid välja. Det finns utmärkta deltidsarbeten att söka. Det gäller bara att inte välja den vänster som intensivt motarbetar förekomsten av deltidsarbeten under diverse dunkla föreställningar som "kvinnofälla" och annat pengafixerat bjäfs.
//Ingemar Gråsjö
Michael T sa...
SvaraRaderaPå SVT Nyheter idag:
"SVT har träffat Li ...
Du Mt, blev bara lätt ironisk eller ...
Jag såg Också Li och blev Stört Förbannad
Men eftersom jag inte sitter inne med
sanningen och inte heller siter inne huvudet
på de Jävlar som utvecklat detta på flera
områden så har jag gått något långt redan.
Mina konspirationsteorier brukar i bland
vederläggas ibland bekräftas och när så
är fallet också alltid utvidgas och nyanseras.
Nu vet inte jag !
Men därute finns säkert någon som vet
och som gärna vill berätta så ...
" åtskilliga tvingas till heltid vare sig de vill eller inte - man kan helt enkelt inte välja eftersom normen på 40 timmar format så mycket av organisationen."
SvaraRaderaHåller med, men lösningen är inte en norm (30 eller 35 timmar) utan låta arbetstagare och arbetsgivare göra upp om antalet arbetstimmar, precis som man idag gör med lönen.
Jag vill arbeta bra mycket mer än "heltid".
@neoliberal agenda
SvaraRaderaOch med 27 miljoner arbetslösa ungdomar EU blir det ett härligt "race to the bottom" där allt fler ska slåss om de få arbeten som robotiseringen lämnar efter sig. Ett "race to the bottom" som neoliberaler försvarar med religiöst svammel om marknaden, naturkrafter etc. Cynismen klädd i illa dolt skitsnack mao.
Lite siffror på mängden arbetstiggande ungdomar i EU
Island 12.0%
Storbritannien 20.2%
EU-27 23.5%
Eurozonen 24.4%
Sverige 24.7%
Frankrike 26.5%
Irland 26.6%
Italien 40.5%
Portugal 42.5%
Spanien 56.4%
Grekland 62.5%
Lincoln,
SvaraRaderainser du inte att den självreglerande marknaden kommer så småningom att ge alla dessa ungdomar jobb? Därmed befrias Neoliberal Agenda från behovet av att offra sig för att hjulen ska kunna snurra.
@Fred Lane
SvaraRaderaJo, det finns en rad iakttagelser man kan göra angående dessa neoliveraler. T.ex att de själva oftast (alltid?) har sitt på torra land samtidigt som de predikar "sink or swim" åt övriga. Dom behöver själva aldrig delta i något "race to the bottom" och saknar all form av inlevelse och empati för de som de slänger ned i sjön och som de menar måste välsignas av det neoliberala vigvattnet. De neoliberaler jag träffat har varit sociala oskulder av första graden med silverskeden fast förankrad i naveln och i vars spegelbild de förhärligar sig själva i någon slags narcissistiskt koma.
Här är ju fler kloka hjärnor samlade än jag trodde ens existerade i vårt avlånga fördummade land.
SvaraRaderaBirger, lincoln, jan w, skulle ni inte kunna förska smitta ner resten av den sorgliga hög missledda lämlar vi kallar den svenska befolkningen med er intelligens?
tack...
Jag har trots "bara" folkskola arbetat så att det har svartnat för ögonen,månne var jag för dum för att begripa att jag "förtjänade" det
SvaraRaderaLincoln: du äger mannen
SvaraRaderaTack Fred, för att du retade Lincoln
SvaraRaderaTack Lincoln för att du håller igång.
Tack Ni för skapar Kulturer.