onsdag 27 mars 2013

"Hållbar utveckling förutsätter marknadsekonomi" - är det så enkelt som Framtidskommissionen påstår?

Igår presenterades slutrapporten från regeringens Framtidskommission. Jag skrev om detta igår - finns här.

I rapportens textmassor dyker plötsligt, och utan vidare motivering, följande mening upp: Hållbar utveckling förutsätter marknadsekonomi

Jag är inte övertygad om att det är så enkelt. Att utan någon som helst analys slå fast detta som ett axiom känns minst sagt darrigt.

För det första: Marknadsekonomi är ett system som bygger på att priset på varor och tjänster bestäms av utbud och efterfrågan. Människors inflytande på denna marknad är beroende av deras köpkraft. Det medför att de som har råd med bröstförstoring eller blodtrycksmedicin kan få det, medan den som behöver malariamedicin, men är utan pengar, får räkna med att dö i förtid.

Jag är inte helt övertygad om att detta med säkerhet kan kallas hållbar utveckling. Eller kort sagt: Framtidskommissionen pratar strunt. Vilket inte är så bra om man vill försöka analysera framtidens utmaningar med öppna ögon.

Marknadsekonomin räcker inte till - brister måste rättas till, styras av politiska beslut som inte har med marknad att göra, utan med demokratiskt fattade beslut. Hållbar utveckling förutsätter således något annat än marknadsekonomi.

För det andra: Vetenskapen tycks vara övertygad om att det finns absoluta gränser för vad de planetära processerna tål. Således befinner vi oss just nu i den sjätte kända massutrotningen av arter på vår jord - till skillnad från tidigare massutrotningar är det denna gång människan som står för slakten. Vi har dessutom redan intecknat minst två graders global uppvärmning, en fjärdedel av all mark på jorden bedöms vara degraderad, cirka 80 procent av världens befolkning bor i områden där färskvattenförsörjningen är hotad. 

Detta föranleder Johan Rockström att i Framtidskommissionens bok Framtidsbilder beskriva sin vision för framtiden: "Världen har  infört en global fördelningspolitik där alla människor på jorden ges ett universellt  miljöutrymme för sin välfärd, en mänsklig rättighet till en andel av jordens klimat, vatten och mark...".

Marknadsekonomins grundläggande principer ställs således, i denna vision, åt sidan eftersom det finns absoluta gränser för vårt sätt att ta plats om planeten skall kunna härbärga oss alla. Ingen bör ha rätt att med tillgång till pengar slå ut förutsättningar för andra när utbudet är mindre än efterfrågan av sådant som har en absolut gräns.

Marknadsekonomin räcker inte till - dess mest grundläggande principer om tillgång och efterfrågan fungerar inte, ekonomin måste styras av politiska beslut som inte har med marknadsprinciper att göra. Hållbar utveckling förutsätter således något annat än marknadsekonomi om vi anser att mänskliga rättigheter skall gälla.


För det tredje: Adam Smith var inte bara marknadsekonomins fader, han var också moralfilosof. Därför hävdade han att marknadsekonomin bara kan fungera om dess aktörer dels inte vill skämmas inför Gud, dels inte vill skämmas inför sina grannar. Skammen att bete sig illa, att luras, att bedra, att missbruka sin ekonomiska makt så att andra människor drabbas illa är det som reglerar moralen på marknaden. 

Idag är det få aktörer som känner behov av att inte skämmas inför en gud - och producent och konsument befinner sig på många mils avstånd och slipper se varandra i ögonen. Förutsättningarna för att marknadsekonomin skall fungera på ett etiskt acceptabelt sätt är således borta, vilket rimligen betyder att den inte är förutsättning för en hållbar utveckling.


För det fjärde: Marknadsekonomin stressas alltmer så att långsiktiga beslut inte kan fattas. Ägarna kräver snabb avkastning. 

Sålunda är läkemedelsindustrin ointresserad av att ta fram medel mot antibiotikaresistenta bakterier. Samtidigt som man av marknadsekonomiska grundläggande vinstkrav gärna översvämmar samhället med antibiotika som medför att vi får allt mer varianter av antibiotikaresistenta bakterier...

Att påstå att marknadsekonomin är en förutsättning för hållbar utveckling känns i detta fall totalt malplacerat.


Det var förskräckande när man i Sovjetunionen slog fast att kommunismen och planekonomin var oangripbara idéer. Det är också förskräckligt att Framtidskommissionen slår fast att marknadsekonomi är en oangripbar idé. Det räcker inte att som försvar för marknadsekonomin peka på att det system som växte fram i kommunistländerna var förskräckliga missfoster - med såväl mänskliga offer som miljöoffer. Kapitalismen är inte oanfrätt i dessa frågor heller.

Uppdraget för en framtidskommission värd namnet vore att analyser bristerna i det ekonomiska system vi har, öppna upp för ett intellektuellt hederligt samtal om hur vi skall forma ett ekonomiskt system som verkligen är socialt, ekologiskt och demokratiskt hållbart. Svaret är med stor sannolikhet inte planekonomi - men med lika stor sannolikhet är svaret inte heller marknadsekonomi. Tvärtom handlar det om att nyttja marknaden för vad den är bra till - och politiken för vad den är bra till.

Den reellt existerande kapitalismen har inget svar på framtidens frågor. Begreppet socialism är alltför luddigt och alltför anfrätt för att fungera som motbild. Det är berättelsen om den nya ekonomin vi borde formulera, det är berättelsen om det framväxande Sverige vi borde ägna oss åt, det är berättelsen om en global världsordning, som bygger på såväl empati som kunskap om de planetära processerna, vi borde ägna en del av våra tankar. 


29 kommentarer:

  1. Du är lika vass idag som du var när du var språkrör! Tyvärr lyssnade inte vänstern eftersom du vägrade använda de termer som de var så inkörda på. Socialister har små öron, den gröna politik du stod för var antikapitalistisk frihetlig, men dom hörde bara ordet miljö och det skrämde dem. Tillväxt är en tunn gammal vänsterdröm som rinner som vattvälling genom socialisters gammelhuvuden så länge de inte öppnar öronen och vågar tänka utanför den röda boxens myter och terminologi.

    SvaraRadera
  2. Utmärkt formulerat. Och skammens motpol är stoltheten. Ska man förändra samhället måste man därför arbeta med att ändra människors värderingar så att vi är stolta för och skäms över andra saker än vad vi gör i samhället nu.

    T ex vara stolta över att vilja bidra till, och i viss mån uppoffra sig för, att skapa en rättvis och hållbar värld. Och att skämmas för att ha ett individuellt lyckoprojekt kretsande kring att öka sin privata konsumtionsnivå.

    Men detta verkar inget parti förstå nödvändigheten av.

    Och så gör det som det går eftersom utan en sådan grund(mentala förberedelser) har människor ingen beredskap att ändra inriktning på sina liv när det gäller konsumtion och livsstil.

    Resultat: otillräckliga åtgärder för att stoppa den globala uppvärmningen och utarmningen av ekosystemen.

    Trist, trist.

    SvaraRadera
  3. Tack, Birger, för att du finns o ger en röst åt oss som bara blir frustrerade för att vi inte vet vart vi ska vända oss för att bli hörda.
    Tyvärr är det nog så att man anses som lite dum, när man inte är ute efter att sko sig själv på andras bekostnad.Det är något som är så fruktansvärt inrotat i människors tankesätt att det säkert kommer ta generationer att förändra, ungefär på samma sätt som att förändra kvinnoförtrycket,eller synen på färgade människor. Det ligger en så stor rädsla bakom tänket att förlora något, vilket gör att människor blir mer o mer isolerade för att skydda sina egna "intressen", istället för att gå ihop i grupp o kämpa tillsammans mot ett mål som gynnar världen. Tänk vilken känsla att släppa kontrollen över egot o istället känna tillhörighet med människor som strävar åt samma håll. Hur gör man för att komma dit? Det går så långsamt.

    SvaraRadera
  4. Vad har hänt med mp under åren Schlaug varit borta???? Systemkritiken är helt borta!!

    SvaraRadera
  5. Väl skrivet!!! Jag kan bara stämma in i det mesta du skriver men jag får en liten tanke när jag läser din text.
    Du skriver att marknadsekonomin antas som ett axiom (vilket ju även tillväxten brukar göras) men bör inte samma argumentation även gälla demokratin och ett demokratiskt politiskt system, som du för fram som motpolen mot marknadskrafterna??? Vårt demokratiska system ju har varit ordentligt delaktigt i skapandet av de problem vi står inför med finanskriser, överkonsumption och kollapsande ekosystem. Det jag menar är att demokratiskt valda företrädare i maktställlning i stort sett aldrig tar tag i de verkliga orsakerna till problem då detta oftast skulle kräva åtgärder som skulle minska chansen att bli omvald. Demokriti leder alltid till mer åt alla vilket knappast harmoniserar med vad vi behöver för framtiden. Jag vet inte vad vi ska ha istället för demokrati men ska man anklaga någon annan för axiomatiskt tänkande bör man fundera över sina egna.

    SvaraRadera
  6. "Först när det sista trädet huggits ned, den sists floden förgiftats, den sista fisken fångats kommer den vite mannen förstå att man inte kan äta pengar spådde creeindianerna."

    Rafael Altez Calderon agronom och Permaodlare demonstrerar och hungerstrejkar sedan flera veckor på Akalla torg. Rafael protesterar mot nedläggningen av den ekologiska odlingen i Akalla. Han vill ge permaodling åt folket. Men vill vi ta emot den? Permaodling ger stor avkastning till en växande befolkning.

    Den 31 mars läggs den ekologiska odlingen på Hästa gård ner. "Odlingen är jätteviktig och måste bevaras" säger Rafael Altez Calderon."

    Lisbeth

    SvaraRadera
  7. Bra, man skulle kanske kunna lägga till ett "för det femte":

    Marknadsekonomin har utökats från att först bara gälla varor till att gälla arbete och mark. Och det har varit en stor våg att låta den också sköta allmänna tjänster som skola och vård. Nästa steg är att också låta den sköta hela planeten i form av marknad för ekosystemtjänster. Men inte ens för distribution av produkter fungerar den bra - 1 miljard är ju hungriga. Och att marknaden skulle vara en bra institution för att sköta hela jorden på, är helt obevisat och helt enkelt ett livsfarligt antagande,

    SvaraRadera
  8. Micken, det du skriver om demokrati är just det som oroar mig. Demokratin kommer att ifrågasättas den dag vi står inför ekologisk och därmed också social kollaps. Då kommer rop på starka män - och om feminismen lyckats bryta upp maktordningen - också rop på starka kvinnor.Mot detta menar jag att vi måste sätta delaktig demokrati.

    Sådan har vi inte idag. Vi har formell demokrati, där man får rösta, välja telebolag och konsumera över alla breddar om man har tillräckligt med pengar. Vi måste förstås att verklig demokrati, som är delaktig, bygger på förståelse för maktutövning och förståelse av dilemman i begrepp som frihet och solidaritet.

    Jag menar att det måste växa fram en berättelse om ett samhälle där delaktighet är verklig, där demokratin inte bara reduceras till en fråga om att rösta eller att välja tandskräm fritt. Vi måste förstå att makten över ekonomin styr våra liv och våra tankar - och att systemet i sig utgör makten. Vi är till för systemets bevarande, snarare än att systemet är till för oss.

    Jag tror att en del skulle vara vunnet om det fanns åtminstone något parti som vågade vädja till våra empatiska sidor - problemet är att varenda parti vädjar till våra egoistiska sidor. Även vänstern.

    SvaraRadera
  9. För att uppnå Birgers mål så krävs det att den privata äganderätten av produktionsmedlen blir kraftigt kringskuren. Om man hävdar det så blir man ofelbart kallad socialist.

    Lika bra att förekomma det, och erkänna faktum. Ja, jag är socialist. Marknadssocialist.

    Marknaden är (minst) tre: Marknaden för varor och tjänster behövs. Däremot så vill jag reformera arbetsmarknaden till oigenkännlighet, och införa valfrihet. Folk ska få välja om de vill arbeta på en demokratisk arbetsplats eller lönearbeta. Ingen arbetslöshet, som idag fungerar som en piska för att disciplinera arbetskraften. Det allmänna får istället gå in som en sistahands arbetsköpare. Finansmarknaden vill jag ersätta med demokratisk kontroll över investeringsflöden, skattefinansierad.

    Ett föga känt faktum är att det finns stöd för marknadssocialismen i Vänsterpartiets partiprogram. Där står det att "Valet mellan socialism och kapitalism är inte ett val mellan plan och marknad. Varje modern ekonomi behöver såväl planering som marknadsmekanismer."

    SvaraRadera
  10. Birger, du fortsätter i samma hjulspår!  Du förutsätter att allt skulle bli bättre bara din sorts demokrati får råda. I en demokrati (även en sådan du förespråkar) röstar folk för det de vill ha, vilket idag är prylar, status och solresor. Detta begär grudas i människans naturliga egoism påhejat av maktens och samhällets jakt på tillväxt. Visst, man kan försöka skapa en ny berättelse med ett annat innehåll men vem skapar denna berättelse. Åter igen kommer vi nära demokratins tillkortakommanden. De allra flesta människor har varken ork eller förmåga att sätta sig in i alla de komplexa samhällsproblem vi står inför, speciellt inte i den globaliserade värld vi lever i idag. Vem som får makten (eller vilka förslag som får bifall i en mer direkt demokrati) kommer alltid att ha mer att göra med vem som kommunicerar smartast, än med vem som har de bästa förslagen. Det är bara att titta på valkampanjer både i Sverige och utomlands. Det handlar om enorma PR-kampanjer som spelar betydligt mer på känsla än på förnuft. Jag anser att det är naivt att tro att man kan få igenom någonting i en demokrati utan att manipulera väljarna med känslomässiga budskap. Så länge vi har demokrati kommer det alltid att vara den som kommunicerar rätt, har rätt karisma och får folket med sig som får igenom sina förslag. Demokrati handlar om manipulation! Som många sagt innan mig: ”Demokrati är inte bra utan bara det minst dåliga sättet att styra ett land!”

    SvaraRadera
  11. Vill du att dina meningmotståndare ska omvärdera det de tar för givet bör du själv fundra över vad det är du tar för givet och se till att ha genomtänkta argument att backa upp det med.
    Jag tror, precis som du, att vi måste försöka hålla fast vid demokratin in i det sista, men jag tror inte att demokratin kommer att klara av att lösa de problem som mänskligheten står inför.

    SvaraRadera
  12. Micken, nej jag säger inte att allt skulle bli bättre, jag säger att jag tycker att det system jag förordar borde prövas innan ens diskussionen om demokratins vara eller inte vara startar.

    Vi tycks vara överens: Demokratin är det minst dåliga systemet med alla sina brister. Men med den insikten finns ju ingen anledning att pröva något som ju också du - i enlighet med sin sista mening - anser vara sämre.

    SvaraRadera
  13. hej

    Hörde du Björklund i morgonssoffan idag? Han påstod att vi behöver tillväxt så att vi löser Afrikas problem. Det är enligt honom Afrika som är det tsora miljö problemet. Inte vår livsstil. Det är ett obehagligt inlägg när ngn så pass högt uppsatt är så okunnig.
    Det är inte bara i skolfrågor han gör bort sig i.

    Robban

    SvaraRadera
  14. Denna diskussion fastnar alltid i en tankevärld att solidariska välfärdslösningar måste ske genom en central statsmakt, finansierade av tvingande kollektiva skatter. Marknadsekonomi och kapitalism förbjuder dock inte människor att i solidarisk anda skapa gemensamma välfärdslösningar, men dessa system grundar sig i att människor ska vara fria att själva välja om de ska vara solidariska, och i så fall på vilket sätt. Om människan i grund och botten är god och solidarisk, så erbjuder verklig marknadsekonomi förutsättningar för en betydligt större mångfald av välfärdslösningar än vad en centralstyrande statsmakt någonsin kan göra. Idag bygger vårt samhälle vare sig på marknadsekonomi eller kapitalism, utan den mer osunda korporatismen där människor förslavas under ett sofistikerat samarbete mellan staten och den rikaste procenten.

    SvaraRadera
  15. Marknadsekonomin är det bästa systemet hittills. Ingen planekonomi har fungerat någonstans utan i stället lett till ofantligt lidande för folket och en rent otrolig miljöförstörelse. Det du skriver om nu Birger kan enklare översättas till att marknadsekonomins spelregler behöver ses över och justeras. Men någon planekonomi vill vi inte ha. Jag läste någonstans att marknadsekonomi i egentlig mening inte fungerat annat än i 1830-talets England!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ok, snudd på uslare track record än kommunismen alltså? LOL

      Radera
  16. Ulf, nu är du inriktad på att det finns två system. Jag tror inte att det ena är så mycket bättre än det andra, bland annat beroende på att den statliga planekonomin i marknadsekonomin har sin motsvarighet i de stora globala kapitalägda sektorernas egen planekonomi.

    Jo, spelreglerna måste ses över, som du skriver, men principen att den som är förmögen kan köpa ut livsförutsättningarna för den fattige är inte rimligt. Principen att det är lönsamhet som avgör vem som får leva och vem som skall dö är inte heller rimlig i en värld som fakiskt kan rymma allas behov, men inte allas begär.

    Kalla det nya som behöver växa fram för blandekonomi om det låter rimligt, men det medför definitivt mindre makt för de som enbart har vinst som drivkraft.

    SvaraRadera
  17. Det parti du ansluter till Birger får min röst. Du är så j-a klockren nästan jämt. Glad påsk på dig och er andra förresten!

    SvaraRadera
  18. Du är nästan alltid skarp (bara tre blinda fläckar), men ibland är du skarpare. Som idag.
    AK

    SvaraRadera
  19. Vi måste stå ut med både
    de som äro kloka och de
    som äro anpassade och:

    "Till, Evigheten, Härifrån"
    såsom och Vi själva göra !

    Vår Stig

    SvaraRadera
  20. Tror inte lösningen är ett parti som vädjar till våra empatiska sidor.
    Tror istället att verklig förändring sker underifrån och att den startar med folket. På Cypern t.ex. med kontantbrist. Vilket i förlängningen ger kaos. Det ska vi ha klart för oss när kontanterna fasas ut... Vi lever i omvälvningstider. Nya partier kan komma och gå utan nämnvärd förändring. Vi får de politiker vi förtjänar. Det här är något vi måste ta oss igenom. Svårigheter kan antingen svetsa oss samman och plocka fram våra empatiska sidor eller tvärtom. Empatiska människor väljer empatiska ledare.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  21. Vill tillägga att det är sorgligt med kommentarer om att du Birger bör ansluta dig till ett parti. Det är även sorgligt om/när människor i blind dyrkan vill ansluta sig till det parti du "ansluter" dig till. "Det parti du ansluter till Birger får min röst" Det säger en del om var vi befinner oss...!? Är vår idoldyrkan så stor så att vi inte känner tillit till oss själva och vår förmåga att tänka sjävständigt?

    Lisbeth

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är fullt mänskligt och naturligt att man följer kloka ledare. Däremot får man aldrig tro att ledare är ofelbara och sluta granska dem. Jag vill dock också följa Birjer efter då skarpa analyser han kommer med här.

      Mats

      Radera
  22. Tack Micken för att du sätter fokus på något väldigt, väldigt centralt - kanske det mest centrala av allt.

    Jag tänker att jämlikhet och frihet är centralt för en sundare interaktion mellan människa-natur och människor emellan. Jag tänker att jämlikheten står som garant för att ge rättvisa förutsättningar tillika rättvist miljöutrymme och att friheten står som garant för mångfalden genom individers frihet.

    Skendemokratin kan tydligt förklara degraderingen i t.ex. Mp. För när en Idé-buren rörelse inte lägger resurser på grundutbildning och erfoderliga resurser på att samtala om den grundläggande idéologin så sker flera saker: dels hålls inte fröståelsen av historien och ideologin känd bland medlemmarna, därutav möjliggörs inte heller att koppla den till dagens utmaningar och förd politik, ej heller tillåts den att utvecklas vidare - då det att känna grunden torde vara en förutsättning för detta.

    Jag erfar därför att delaktig grundutbildning är en central del i en idéburen rörelse, en ofrånkomlig del och förutsättning om man sedan skall gå vidare till de mer skendemokratiska dimensionerna som röstning m.m.

    Som det är i Mp nu sker det omvända: omröstning och maktpositioner står över förståelsen av de historiska rötterna och ideologin.

    Vill nämna JAK som en positiv förebild, som lägger mycket vikt och resurser vid grundutbildning, delaktiga former, ömsesidigt lärande o.s.v., måtte JAK fortsätta med detta, och förmå att lägga erfoderliga resurser på grundförståelsen för idélogin både för att kunna bibehålla och också utveckla densamma - framför att skendemokratiska röstningsförfaranden mot bättre vetande skall slakta ideologin.

    I Mp var respekten för varandra och ideologin missförstodd, där sågs man som gammal och torr när man sade att grundkurser etc. är en förutsättning för ett gott medlemskap - medans vissa makthungriga gjorde gällande att jag behöver minsann inga grundkurser, gjorde poäng av att man inte respekterade den makthungriges kunskap och förstånd o.s.v.

    Alltså en väldigt sorgerlig gryta utan de så viktiga ingridienserna förtroende och respekt för varandra, och inte minst förtroende och respekt för det som borde vara den gemensamma ideologin.

    SvaraRadera
  23. Lisbeth skriver att partier inte utgör lösningen utan att förändringen måste komma underifrån. Sant. Men förändringarna måste kanaliseras till beslutande organ för att förändra de formella spelreglerna i samhället. Det är också av värde att man "uppifrån" kan driva på för att förändra spelregler som gör att det är lättare att förändras underifrån... Så partier behövs, partier är nödvändiga brickor i förändringsprocessen. Idag finns inget parti som vill/vågar/kan vara del av denna process. Därför skulle ett nytt parti behövas i den stund där det finns tillräckligt mycket kraft underifrån - och att denna kraft motarbetas av riksdagens partier.

    SvaraRadera
  24. Anonym, Ja förändringarna måste kanaliseras dvs. ledas i rätt riktning till beslutande organ. Nerifrån och upp alltså inte tvärtom. Partier "behövs" idag. Vi har det systemet. Kanske kan vi ifrågasätta om de behövs "i morgon". Det är så med "demokratin". Den är för närvarande det bästa vi har med alla dess fel och brister.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  25. Apropå utveckling och framtid kan man undra hur det står till med styrfarten i Cogito. I dagens nyhetsbrev kan man ta del av två nyheter med motsatta riktningar. Dels lansering av bok som ifrågasätter tillväxten och dels information om att tillväxtförespråkaren Maria Wetterstrand blivit invald i styrelsen.

    Cogito är en tankesmedja som ska främja grön idéutveckling. Trodde att Marias signum var att stå för grön idéavveckling.
    AK

    SvaraRadera
  26. Ett av kanske främst den sena Socialdemokratins värsta bidrag till samhället - är det närmast obefintliga självförtroendet hos folket tillika dess tämligen stora auktoritetstro - dessvärre har detta smittat ner hela samhället i olika grad, erfar jag,också dem som är aktiva i Mp lider i olika grad av detta, vilket jag tänker kan hjälpa till att åtminstone delvis förklara ideologiavvecklingen inom Mp som tillsättningar inom Cogito...

    Utan självförtroende får man heller ingen grund för att lyssna, respektera och hava förtroende för andra, tyvär...

    Ett varmare klimat behövs där vi alla kan deltaga och uttöva inflytande, där vi kan växa och utvecklas, respektera både oss själva och varandra - vi måste bort från den ängslan som urholkar oss och våra band till varandra...

    Erfar åtminstone jag

    SvaraRadera
  27. “Vi lära av historien, inte för att bli kloka (till nästa gång), utan för att bli visa (för alltid).” Jacob Burckhardt, konsthistoriker, kulturvetare. Att leva hållbart är vist, för det kan vi göra för alltid. Men fortsätter vi att leva som nu, lär vi aldrig bli kloka, för då blir det ingen nästa gång.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.