Gårdagens inlägg nådde en hel del nya besökare, har jag förstått. Fortsätter på det vetenskapliga temat - inspirerat av en Under Strecket-artikel i SvD igår. Den handlade om B F Skinner och hans idé om att bygga idealsamhället utifrån vetenskapliga metoder med experter som ledare. Ni som var med i slutet av 60-talet och i början av 70-talet kanske deltog i diskussionen om hans bok Walden Två. Skinner var företrädare för behaviorismen. Han studerade råttor, överförde kunskaper till människors samhällsbygge och hans idéer ligger till grund för dagens så populära kognitiva beteendeterapi, KBT. Vänner till vänster var smått begeistrade i Skinners vetenskapligt baserade idéer om bygge av idealsamället med idel lyckliga människor.
Eftersom jag alltid varit extrem motståndare mot allt vad kollektivism heter så var jag djupt skeptisk även om jag hade vissa sympatier för en av grundidéerna när det gäller arbete: i detta samhälle måste var och en arbeta ihop två arbetspoäng varje dag. Olika arbeten var värda olika arbetspoäng, beroende på hur många som vill utföra dem. Jag påminns genom artikeln att en timmes trädgårdsarbete bara gav en tiondels arbetspoäng, medan tråkiga och hårda arbeten gav två arbetspoäng på bara en timme eftersom så få vill ta de uppgifterna på sig. Genomsnittlig arbetstid var fyra timmar per dag. I övrigt levde man på det sätt som Marx, Mill och konservativa gamla tänkare var överens om: fri tid, social närvaro, kultur och goda samtal... En rad onödiga arbeten skulle försvinna: reklammakare, jurister, politiker, ledarskribenter och annat som inte behövdes i det vetenskapligt baserade samhället...
Problemet för mig var det där med självkontrollträning, gemensam barnuppfostran på vetenskaplig grund och vetenskapligt baserade övningar i självdisciplin som skulle leda till det lyckliga samhället.
Det skapades några samhällen i den här andan. I norra Mexiko finns fortfarande Los Horcones. Det sägs vara ett litet välmående kollektiv - med sin ekonomiska bas i en skola för barn med autism.
Expertsamhället efterfrågas också idag. Det är därför riksbanken är skiljd från politiken och demokratiskt fattade beslut. Det är därför allt mer flyttas från politiskt vada församlingar till mer oåtkomliga centra. Experter anses veta bäst. Fan tro´t.
Med all respekt för forskning och kunskap men jag tror fortfarande på att den bästa blandningen i vår demokrati är det system vi har idag där tjänstemännen bidrar med sakkunskap och våra folkvalda representerar andra värden.
SvaraRaderaGunilla
Det är absolut inte fel med experter och vetenskap i politiken men därmed betyder inte det per automatik är av godo. Tvärtom finns det en uppenbar risk för en utveckling i helt fel inriktning.
RaderaJag menar att icke experter ofta drar fel slutsatser om vad den s.k experten är expert på och inte. Det är vanligt att våra individuella förmågor är "polariserade" mot varandra.
Människor som domineras av den vänstra halvan är bra på linjära processer, struktur, matematik,ordning och reda. Ska vi generalisera så hittar vi revisorer, ekonomer, en del systemutvecklare, programmerare -men även en del vetenskapsmän här - uthållighet och grundlighet är kännetecken.
Den högra hjärnhalvan står för känslomässig intelligens, kreativitet och analys som krävs för att se "the big picture". Självklart har de flesta av oss en hyfsad balans mellan dessa förmågor dvs vi är "medelbra" inom båda spåren. Sällan ser man människor som har väldigt utvecklade förmågor inom båda "avdelningarna" samtidigt. Helt enkelt för att det finns en motsättning mellan att vara linjärt, processorienterat vetenskaplig och "flerkanalig" känslomässig kreativitet.
En nationalekonom må vara hur kompetent som helst men kan hen inte tolka Riksbankens balansräkning, tillgångar, värden, säkerheter, skulder m.m. utanför de bokföringsmässiga kolumnerna så uppstår problem. Eftersom vi ha pengar, tillgångar och skulder dom vilar på förtroende är det nödvändigt men en stor portion känslomässig, kreativ intelligens för att se hela bilden. En skuld, fordran eller tillgång i en balansräkning är något mycket fundamentalt och exakt enligt vänster hjärnhalva. Med den högra hjärnhalvans känslomässiga intelligens ser vi orsak och verkan - en ekonomisk tillgång i form av aktier eller övervärderade bostäder är till största delen en förväntning och tro. detsamma gäller skulder och fordringar. Alla experter behövs men i rätt sammanhang och stuprör kan inte ersätta hängrännor eller tvärt om.
Skrev lite tillspetsat om skillnaden mellan vänster- höger hjärna här en gång.
SvaraRaderahttp://www.gp.se/nyheter/debatt/1.396216-personer-med-adhd-bra-for-politiken
Det har funnits Kulturer
SvaraRaderapå Jorden som har levat
inom de gränser som vår Jord
och vårt förstånd sätter.
Vi är Herrans långt
borta ifrån detta!
Mitt förstånd är i avtagande
och min förmåga att se Jorden
som en helhet vacklar och när
inte Ens jag förstår och orkar
hävda Jordens Helhet under vars vingar Vi kan skapa en rimlig
framtid och kultur för våra barn,
Ja hur ska det då någonsin
kunna vara möjligt för Eder!
Den som uppfattar detta som en
provokation och ger sig litet
tid att besvara denna, denna/denne
kommer jag att uppskatta och besvara!
För mig går allting alldeles för
fort och är alldeles för stort
för att jag överhuvudtaget ska
kunna ta ansvar för någonting!
Men Ni andra som klarar av detta
OJ Oj vad jag är avundsjuk på E#R!
Varför ska vi rösta om penningpolitiken?
SvaraRaderaRäcker det inte med finanspolitiken och alla problem det ställer till med. Bättre att avskaffa riksbanken och ha en uppbackad valuta och låta marknaden (du och jag) sätta priset på risk/sparvilja.
Rösta och rösta. Eftersom systemet blockerar demokratins handlingsutrymme bör det försvinna.
RaderaNär privata skapa betalningsmedlet pengar genom skuldsättning med bara en liten fraktion av RB - pengar och eget kapital underställs egentligen politiken och demokratin.
I praktiken skapas nya pengar vid varje ny skuldsättning. De skapas inom bankens egen bokhållning och balanseras mot den tillgång som låntagarens prestationslöfte innebär
1. prestationslöftet betalas i framtiden med framtida arbete och framtida naturresurser. I praktiken ett förskottpå framtida ekonomisk tillväxt.
2. När penningmängden expanderas expanderas skuldberget. Stor tillgång till skuldpengar i ekonomin ökar priserna på t ex bostäder och aktier. Vi får en skulddriven ekonomisk tillväxt.
3. Vinster lagras i aktier och finansiella "värdesäkrare" vars pris och värde vilar på fortsatt ekonomisk tillväxt - våra pensioner t ex.
Obalansen byggs upp inom bankernas egna system (de skapade skuldpengarna "nollas" när skulderna återbetalas. Men
skuldernas och pengarnas värde vilar på ett förtroende /myt. Bankerna har säkerhet för några procent av skulderna (skapade pengarna) det
Innebär att vid en ekonomisk nedgång väldigt snabbt blir en systemkris där staten (vi) får ta smällen).
En annan "detalj" är om det är bankerna som ska avgöra hur mycket av framtida ekonomisk tillväxt vi kan kapitalisera i förväg.
I detta system är vi mentalt beroende av ekonomisk tillväxt. Eftersom penningvärdet liksom skulders trovärdighet också handlar om mental tro måste vi ständigt både bejaka och leverera ekonomisk tillväxt.
Läs den dagsaktuella artikelserien i GP - speciellt gårdagens:
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1191467-bankernas-makt-skapar-stora-kriser
Leif, kul att att det äntligen börjar skrivas om det i media.
SvaraRaderaVi nyliberaler (klassiskt liberala) har påtalat det i över 100 år, sedan Ludwig von Mises "The Theory of Money and Credit" från 1912. Bryter man mot individens rättigheter (rätten till liv, frihet och egendom) så kommer man få problem och oönskade bieffekter.
Tyvärr vägrar folk lyssna.
Leif, tack för bra genomgång.
SvaraRaderaKommentarsfunktionen avstängd till dagens inlägg. Medvetet?
SvaraRaderaAK
AK, måste vara högre makter som inte vill ha dumma invändningar.
SvaraRaderaMisstänkte att det var så den högre makten/du resonerade. :-)
SvaraRaderaAK
BS, tack för att Du hänvisar till mig.
SvaraRaderaBS, tack för att du ropar på Mig ...
SvaraRaderaNär alla saknar Helheten,
så är det för sent.
Men när många saknar Helheten
så kanske tiden är mogen
för att vi, många, ska
kunna hjälpas åt ...
Samtidigt, till vardags,
så sköter vi vårt liv och
våra sysslor så gott det nu går!