Hur ser Hans Roslings världsbild ut? Att hans engagemang för fattiga människor i utsatta länder är stort, är jag fullständigt övertygad om. Och hans kamp för att Världsbanken skall öppna upp sin statistikbas är värd applåder, vilket uppmärksammats bland annat på denna välskrivna och intressanta blogg. Hans Rosling är också en, enligt många, lysande föreläsare.
Andra är oroliga för att underhållningsgraden blir så hög i föredragen att kritisk analys av vad som sägs uteblir. Den som kritiserar kan uppfattas som tråkig och trist, för föreläsningarna är ju inte bara innehållsrika utan också lättsamma och roliga. Avslutades tidigare emellanåt med att föreläsaren slukade ett svärd.
Själv anser jag att Hans Roslings världsbild har naiva drag eftersom den tycks utesluta stora delar av verkligheten, nämligen de planetära processerna. Hans verkar helt inne på att vi genom teknisk utveckling och fortsatt ekonomisk tillväxt - i såväl fattiga som rika länder - skall klara klimat och miljö trots att vi redan nu förbrukar mer än planeten producerar, trots att vi redan nu lever på lånade medel.
Jag skulle vilja höra honom reflektera över begrepp som rekyleffekt och höra honom analysera begreppet ekonomisk tillväxt och fundera över hur den beräknas. Höra honom tänka högt om vad andra - t ex de som talar här nedan - har att säga. Istället för att smått populistiskt driva skämt om den gröna rörelsen och nästan pinsamt enögt harangera kemikaliesamhällets och konsumtionssamhällets tillväxt.
Låt mig problematisera det hela genom att lägga in några länkar för den som är intresserad. Först en länk till en bloggare som översatt något av det som Hans Rosling brukar säga - jag känner igen det mesta, faktiskt ordagrant, från den den gång jag själv hörde Hans live. Här finns länken.
Sedan kommer några TED-föreläsningar: först en föreläsning av Hans Rosling själv, sedan en av Tim Jackson och därefter av Rob Hopkins. Den som orkar igenom dessa får en ganska god bild av hur man kan analysera framtiden. Eller som en god tänkare sagt: Förbered dig idag genom att reflektera över imorgon.
onsdag 18 juli 2012
35 kommentarer:
KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.
LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.
MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.
VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.
DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Angående mammas och mormors lycka över tvättmaskinen. Skulle lyckan vara mindre, om vi delade på saker och ting? Måste vi alla ha ett exemplar av allt? En bil en tvättmaskin en skruvdragare osv. Eller är det en illusion? Ska vi övertyga hela världen om det behovet? Eller ska vi erkänna att det är en illusion? Det är något vi har skapat och vi kan skapa annorlunda om vi VILL.
SvaraRaderaPersonligen så känner jag stor lycka över min lilla grönsaksodling. Så varför ska vi inte föredra lokalt producerad mat, om det nu är lycka vi diskuterar? I framtiden kan det mycket väl vara den egna lilla täppan och odlingen som ger oss lycka. Försök att meditera framför tvättmaskinen...
"Skaffa en glödlampa i varje hem" säger Rosling. EN??? Finns det så hållbara glödlampor? Livslängden på dem förkortas medvetet. Så är det även med annan "fantastisk" teknik. Allt är som gjort för att vi ska konsumera och konsumera mera. Detta borde mor och mormor himla mer med ögonen över, än över själva tvättmaskinen. De/vi borde kräva är längre livslängd och kvalitet före kvantitet. Så att vi inte lurar i den övriga världen att lyckan ligger i en egen tvättmaskin och prylar som ständigt måste bytas ut. För det är nämligen det vi gör. Vi blåser upp oss och vill pracka på den fattiga världen vår egen livsstil. Den går ut på att konsumera och att konsumera mera. Var aldrig nöjd. Köp nytt, efterfråga inte möjligheten av reparation. Ställ inga krav. Är det hållbart? Att flamsa och skoja om, att alla vill ha en egen tvättmaskin ger det en Aha upplevelse och en förändrad syn på verkligheten?
Lisbeth
Birger- Bra och tänkvärd komponerad dagsmeny !!!
SvaraRaderaEkonomisk kollaps kanske är enda vägen att hitta tillbaka till våra inre källor av rikedom.
Att njuta av stunden här och nu, av vår nära levande omgivning.
Påtvingade förändringar kan öppna upp för större livsinsikt och på sikt rikare liv.
Klimathotet skulle snarast behöva manifestera sig, tyvärr tyvärr, för att insikten om vår utsatthet skall mogna fram.
En återgång till det delvis agrara samhället med livsuppehållande meningsfulla dagliga arbeten
för alla nära och kära, kanske inte är så flummigt ändå.
Kramar/Katarina
Tack för ytterligare info. Att han fick Wägners Väckarklocka förbluffar nu än mer.
SvaraRaderaBirger, vi som har reflekterat över detta under en längre tid har lätt att bli lite uppgivna inför framtiden. Jag tänker ofta på hur det ska gå för våra barn. Det finns flera bra böcker på svenska som beskriver den framtida kollapsen. David Jonstads "Kollaps" är en bra bok och Pål Steigans bok "En gång skall jorden bliva vår" likaså. Problemet är att man blir så jäkla deppig när man inser vad som är på väg att hända. Vi kan ju inte göra så mycket åt det. Tyvärr.
SvaraRaderaMvh
Bosse
Bosse - uppgivna människor kommer aldrig att ändra världen, hur realistiska de än anser sig vara. Bara med optimism, possibilism och kanske med smärre skygglappar inför svårigheterna kan vi komma framåt. Man må kalla det naivitet om man vill, men det anser jag vara en cynisk och tillbakalutad låt-gå-attityd. Svårigheterna är stora, men om vi låter dem överväldiga oss kommer vi aldrig att klara det.
SvaraRaderaRosling behövs och är en mycket bra väckarklocka. Han hjälper framför allt till i arbetet med att specificera vilka saker som faktiskt är viktiga för oss människor och vad vi bör kämpa för att hela världen ska ha tillgång till, om vi än måste avstå från mycket annat. Dit hör bl.a. elektricitet och tvättmaskiner, effektiva spisar och effektivt, uthålligt jordbruk. Effektiva, uthålliga transporter. Måhända även internet och datorer ska räknas dit - diskussionen behöver tas och vägas mot planetens resurser.
Sen tycker jag det är lite larvigt att lasta Rosling för att han inte kan precisera vägen till en rättvis och uthållig värld. Han visar istället vad som är rimliga mänskliga behov. Vägen dit inom ramen för planetens gränser och utan att trilla i masskonsumismens fälla måste vi hjälpas åt med. Alla kan inte ha svar på alla frågor - endast gemensamt kan vi komma fram till svaren.
/Jonas E
Här är ekologiskt avtryck per capita, dvs kolumnen Total Ecological Footprint / Global Population (billion) [1].
SvaraRadera1961 0,77 (2 831)
1965 0,76 (3 228)
1970 0,75 (3 729)
1975 0,68 (4 087)
1980 0,63 (4 512)
1985 0,54 (4 748)
1990 0,50 (5 150)
1995 0,45 (5 446)
2000 0,41 (6 038)
2005 0,41 (6 960)
2007 0,40 (7 468)
Siffran inom parantes anger BNP/capita [2]. Som ni kan se så halveras nästan det ekologiska avtrycket per capita samtidigt som BNP/capita trefaldigas!
Trenden kommer fortsätta. Framtidens produktionsökningar kommer ske inom informationsteknologin. Tex, så kommer man kunna projicera datorgenerade bilder på näthinnan istället för tillverka föremål fysiskt.
Sorry, ni liksom alla andra domedagsprofeter i världshistorien kommer få fel.
Och nej, jag tror inte på evig tillväxt, men tillväxten kommer att fortsätta. Vi är långt ifrån någon gräns.
[1] Global Footprint Network’s 2010
[2] 2] Statistics on World Population, GDP and Per Capita GDP, 1-2008 AD (Horizontal file, copyright Angus Maddison, university of Groningen)
@Neoliberal: Mm, läs gärna också WWF rapport om vilka länder som har störst ecological footprint / capita. Försök gärna att inte ignorera den ifall den mot förmodan skulle strida mot din nuvarande världbild.
SvaraRaderaTack, Birger, för att du säger det som behöver sägas.
SvaraRadera/Emma
Tycker själv att Rosling är rätt värd, men jag blev djupt besviken när jag upptäckte att han manipulerade visuell data. Han påstår att de rika länderna stack ifrån i rikedom men sen nu kommer de andra i fatt. Något som inte alls är sant, utan tvärtom drar de rika iväg ännu mera (i absoluta tal).
SvaraRaderaMen genom att använda olika mått i samma visualisering får man den uppfattningen. Se själva:
http://www.gapminder.org/world/#$majorMode=chart$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=t;st=t;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=5.59290322580644;ti=2011$zpv;v=1$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=phAwcNAVuyj1jiMAkmq1iMg;by=ind$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=phAwcNAVuyj2tPLxKvvnNPA;by=ind$inc_s;uniValue=8.21;iid=phAwcNAVuyj0XOoBL_n5tAQ;by=ind$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_x;scale=log;dataMin=282;dataMax=119849$map_y;scale=lin;dataMin=12;dataMax=83$map_s;sma=49;smi=2.65$cd;bd=0$inds=;example=75
Johan C,
SvaraRaderaJa, avtrycket är störst i de rika länderna, men det går inte emot det jag säger. Sådant som effektivare odlingsmetoder har vi kommit på i den rikare delen av världen. Vår teknik har vi sen exporterat till fattiga länder. De slipper då gå igenom resurslukande metoder som vi använde historiskt. Detta kommer fortsätta. Istället för att köpa musik på plastbitar och tidningar i papper så sker tillverkning här alltmer elektroniskt. Denna teknik sprids sen till fattiga länder så de snabbare kan använda metoder med mindre avtryck.
Hej Neoliberal
SvaraRaderaJag tror inte vi kan få till någon kommunikation (måhända en förutfattad mening), hursom - Västerländskt Jordbruk har aldrig varit oeffektivare än vad det är nu om du anlägger ett systemperspektiv och kollar på extern input i förhållande till "intern"-output, liksom om du också anlägger ett uthållighets/hållbarhetsperspektiv på dagens produktionsmetoder.
Vad gäller din redovisade ekologiskt fotavtryck och BNP/capita, så kan det vara bra att hålla i medvetande att det totala ekologiska fotavtrycket under de senaste 70 åren har ökat markant och numera vida överstiger det "hållbara miljöutrymmet" (men det lär i.o.f.s. inte ha missat i dina studier, tänker jag), vidare så är BNP/capita barar ett högst fiktivt mått, där man bara slår ut total BNP på total befolkning - men den som nogorlunda satt sig in i den av flera skäl befogade kritiken mot vårt fokus på BNP och ökad sådan, vet att BNP säger INTET om fördelningen (alltså BNP/capita!!!)
Så summa summarum, ser hellre än betydligt tydligare debatt om det är så att vi skall bolla med det ekologiska fotavtrycket, BNP, virituella penningar, reala värden, biologisk mångfald, produktivitet alá ur ett krasst monetärt perspektiv kontra produktivitet ur ett bredare perspektiv...
Vgh Tom
Jag pratar om ekologiskt avtryck per skalle och hur det färhåller sig till BNP/capita i världen. Du kan blanda in det ena eller andra, skapa pseudodebatter, men fakta kvarstår. Det ekologiska avtrycket per capita har minskat kraftigt samtidigt som BNP/capita trefaldigats.
SvaraRaderaDen gröna revolutionen ökade de fattiga ländernas produktivitet kraftigt. Exempel, på 60-talet kunde man producera 2 ton ris per hektar i Indien medan man på 90-talet klarade 6 ton. Man kan få ut mer per yta, det ekologiska avtrycket minskar, samtidigt som produktiviteten ökar.
Så det faktum att världssamhället som helhet för tillfället har ett större ekologiska avtryck än någonsin, som i tillägg är konstaterat som ohållbart, det är för dig helt ointressant?
SvaraRaderaOch det faktum att vårt nuvarande jordbruk kanske ger en hög avkastning nu men är konstaterat ohållbart på längre sikt, speciellt när de ämnen vi använder till konstgödsel börjar sina, det betyder inget? Att gå in på sådana (onödiga) detaljer är alltså att skapa en pseudodebatt?
Är det detta som kallas för kvartalskapitalism?
Det finns alltid minst två sidor av allting. Ett mynt har både en framsida och en baksida, men också en kant som är varken bak eller fram.
SvaraRaderaAtt fotavtrycken per person minskar, motverkas av att det har blivit fler personer.
Om någonting håller på att ta slut hjälper det inte om vi minskar takten i uttömningen, det tar slut i alla fall.
Det vi behöver är en konsumtion och produktion som är kretsloppsanpassad.
Vi behöver ett ekonomiskt mått som mäter tillgångar istället för BNP.
Vi behöver bejaka all ny miljövänlig teknik vi kan samtidigt som vi inser att det inte hjälper om vi ska konsumera mer och mer hela tiden.
@Johan, @Bengt: Om nu fotavtrycket per capita sakta men säkert går ner och jordens befolkning till antalet planar ut inom 30 år (enligt Roslings presentationer) så uppnås väl efter hand en hållbar nivå, även om nuvarande situation inte är hållbar. Sedan kanske nedgången i fotavtryck bör intensifieras.
SvaraRaderaJag tycker de väsentligaste av Roslings budskap dels är detta med utplanande befolkningsmängd, samt (ännu viktigare) iakttagelsen att välståndsökningen kommer först och därefter det begränsade barnafödandet.
Att tala om naiva drag för att han inte levererar besked eller ens berör varenda spekt av mänsklig utveckling är lite väl hårt. Ingen tar ju med varenda aspekt i ett resonemang. Det är bl.a. därför det är så viktigt och spännande med en diskussion.
//Ingemar Gråsjö
Ingemar, låt oss säga att det planar ut vid 9 - 10 miljoner människor (om vi inte drabbas av pandemi pga antibiotikaresistenta bakterier...) så krävs det ungefär en ökad "miljöeffektivitet" på bortåt 15 gånger för att vi skall klara en konsumtionsnivå som den vi i de mer materiellt rika länderna har. Och detta måste i så fall ske under loppet av en generation. Problem som tillkommer är att t ex koldioxidutsläppen kommer att öka under lång tid, och att dess ligger långt efter det att utsläppen gjorts. Det avgörande problemet är således att teknikutvecklingen går för långsamt, förutom att den har en förmåga att generera nya problem. Hur vi än bär oss åt kommer vi att ställas inför ett pinsamt faktum: vi tvingas lägga om system, strukturer och normer från det som bygger på idén om ekonomisk tillväxt till något som bygger på reella värden. Omställningen blir svår, men den blir inte lättare om vi skjuter på att samtala om hur vi skall göra.
SvaraRadera" Det avgörande problemet är således att teknikutvecklingen går för långsamt, förutom att den har en förmåga att generera nya problem"
SvaraRaderaDet som händer är att informationsteknologion tar över mer och mer av teknikutveckling. Tillväxten där är mycket snabb, kapaciteten på processor fördubblas vartannat år tex.
Det kommer slå igenom på alla plan, tex. istället för att göra experiment i provrör så kan man göra datorsimuleringar och när man om 10-20 år får datorkapacitet och mjukvara att simulera en mänsklig hjärna så kommer datorer kunna kunna göra högkvalificerat arbete. Det kommer inte krävas 15-20 års utbildning för att tex. skapa en elektroingenjör. Det kommer kunna gå på ett par sekunder, ungefär som när man kopierar en fil på hårddisken. Dessa nya datorarbetare kommer sen förbättra tekniken ännu mer....
Det kan låta som science fiction, men det är vad som kommer hända. Det kommer inte gå att stoppa.
Den nersida som finns är att dessa framtida datorer kommer tycka att människor/djur/natur saknar värde för dem så de gör sig av med oss.
Och Neoliberal glömmer fint att infotekniken, till och med enkla sökningar, drar massor med energi... I övrigt helt rätt, vilket väl Schlaug förresten väl brukar säga är ytterligare motiv för sänkt arbetstid och beskattning av produktionen istället för av arbete.
SvaraRadera"Och Neoliberal glömmer fint att infotekniken, till och med enkla sökningar, "
SvaraRaderaNej, en dator idag är 1 miljard gånger snabbare än en för 50 år sedan, men ändå drar den mindre energi...
Det kostar i teorin ingenting att flytta en elektron fram och tillbaka.
@Birger: Du har helt säkert rätt angående femtonfaktorn. Min replik utgick från tabellen över Eco-fotavtryck per capita globalt över tid som Neoliberal agenda presenterade tillsammans med siffror över BNP/capita. Siffrorna kan mycket väl vara fel, men också mycket väl vara rätt. Beräkning av Eco-fotavtryck är såvitt jag förstår inte lätt. Min replik besvarade invändningen att eventuella per-capita-minskningar äts upp av befolkningsökningen. Enligt Rosling stannar befolkningsökningen på 9 miljarder varför en del av överbefolkningsdystopin faller. En ganska viktig och genomgående iakttagelse som Rosling bibringar är att barnbegränsning alltid föregåtts av en standardhöjning ur den rena misären. Oavsett om siffrorna är riktiga bör målsättningen vara att eco-fotavtyck/capita sjunker och gärna betydligt fortare än i N-L-A:s tabell. Därvidlag är du och jag helt överens, liksom att flertalet medborgare i t.ex. Sverige sedan länga kunnat äta oss mer än mätta. Angående att skjuta diskussionen på framtiden: Jag vet inte . . . som jag uppfattar det pågår diskussionen för fullt, på denna plats, t.ex.
SvaraRaderaAngående ekonomisk tillväxt, alltså BNP-ökning: Eventuellt låser du för hårt på BNP och dess tillväxt och gör i någon mening samma tankevurpa som tilväxtfanatikerna. Det egntliga problemet är rimligtvis resursförbrukning och i synnerhet de icke förnyelsebara resurserna. I din skrift o tillväxt går du med all rätt till storms mot synsättet att framtiden är en obruten linjär fortsättning på det förgångna. BNP är till sin definition summan av värdet på producerade varor och tjänster, alltså summan av materiell och immateriell produktion. Materiell produktion och konsumtion har som du så riktigt påpekar följt BNP ganska väl så här långt. Ingenting säger dock att det måste fortsätta så i all evighet. Jag kan mycket väl se en utveckling där såväl produktion som konsumtion på global basis är huvudsakligen immateriell. På produktionssidan vill jag påstå att den svenska arbetskraften sedan länge redan är där. De flesta jobbar immateriellt. Sedan kan man rent allmänt - jag tycker det t.ex. - tycka att jag får bättre livskvalitet av att dra ner på arbete snarare än att dra upp på lön, men det är jag det. Andra kanske prioriterar annorlunda. Det viktiga för allas vår livsmiljö är dock resursförbrukning - och särskilt icke förnyelsebara sådana - och avfallshantering. BNP enligt dess definition säger dock lika lite om detta som om mänsklig lycka. Släpp BNP-frågan och fokusera på resurshantering istället. Det är mitt bud för att komma närmare problemets kärna.
En sökning på google beräknas använda lika mycket energi som att värma upp en kopp kaffe (eller något ditåt). Hur många sökningar tror ni görs varje minut? De enorma serverhallarna som krävs för att driva större internetjänster drar idag stora mängder energi, och då ska samtidigt tas i beaktande att datorer går isönder och byts ut, en persondator kan jag misstänka har en medellivslängd på ca 3-4 år, en server säkert något längre, men knappast för alltid.. Att bygga en dator kräver i nuläget flera ovanliga mineraler, som efter de har integrerats till kretskort med ganska sofistikerad teknologi inte är särskilt lätta att återvinna fullständigt. Återvinning sker till viss del idag i U-länder och är att betrakta som ett ganska farligt jobb med tanke på alla de kemikalierna som används i kretskorten.. (dagens överkursutmaning: ta ett kretskort från en gammal dator där hemma som gått sönder och separera sedan de olika ämnena i detta kortet till 100%).
SvaraRaderaAtt betrakta informationsteknologi som en branch utan ekologiskt avtryck är att lura sig själv.
Apropå sökning på Google - måste slå ett slag för den gröna sökväg Birger tipsade om för ett tag sedan:
SvaraRaderahttp://se.znout.org/
Hej igen Neoliberal Agenda (även om så detta ideologiska drag skulle ligga i Er släkt, så inte har väl din Mamma döpt dig till detta!?)
SvaraRaderaOk, vi gör som du föreslår, vi tar en sak i taget, först bena ut ekologiska fotavtryck- och BNP per capita, därefter kan vi kanske gå in på input/output, nettoproduktion för olika jordbruksformer om du inte misstycker!?
Utdrag från ditt inlägg:
"1961 0,77 (2 831)
...
2007 0,40 (7 468)
Siffran inom parantes anger BNP/capita. Som ni kan se så halveras nästan det ekologiska avtrycket per capita samtidigt som BNP/capita trefaldigas!"
Mina invändningar var tidigare, och är fortfarande:
1. Det TOTALA fotavtrycket har ökat väldiga under denna tid, och man bör även beakta den väldiga ökningen från förindustriell tid fram till att din lista tar vid år 1961!
2. Per capita, alltså per person, är ett FIKTIVT påstående då det bara räknas fram genom att ta den totala belastningen delat med antalet människor (och ja, jag använder också denna metod då jag bl.a. visar på svenskarnas väldiga per capita fotavtryck...).
3. Ovanstående punkt 2 (alltså .../capita) tar alltså ej hänsyn till att fördelningen av köpkraft (som har väldigt stark korrelation till miljöbelastning) är mer ojämlik än någonsin. Klyftorna ökar dagligen utifrån hur nuvarande Kapitalistiska system är utformat!!!
De med pengar gör sig pengar på pengar, liksom de utan dräneras i var stund genom såväl räntans del av priset liksom av räntan på dess skulder vida överstiger deras ev. ränteintäckter!
1961 var vi ca 3,08 miljarder, medans vi 2007 var ca 6,62 miljarder människor!
Ber att få återkomma till siffrorna som rör Global BNP och dess fördelning.
Hoppas du kanske har några reflektioner över mina punkter ovan ställda mot dina tidigare påståenden!?
Simma lugn
/Tom
Ingemar Gråsjö
SvaraRadera"Släpp BNP-frågan och fokusera på resurshantering istället. Det är mitt bud för att komma närmare problemets kärna."
Det tror jag är en bra idé. Men, det gäller att aktiva politiker också släpper fixeringen vid tillväxt av BNP.
Ingemar, det blir oerhört svårt - och det är just det som är ett problem - att släppa BNP eftersom nästan alla våra idag fungerande system utgår från att vi har ekonomisk tillväxt. Inte minst det finansiella systemet. Vi måste alltså tala om det för att kunna komma ur det med social och demokratisk värdighet. Det finns idag nästan inga större politiska beslut som inte motiveras äv att de leder till ekonomisk tillväxt. Vi har till och med numera ett tillväxtverk, vars syfte är att se till att tillväxtpolitiken ger tillväxt...
SvaraRaderaBirger skrev, "Vi har till och med numera ett tillväxtverk, vars syfte är att se till att tillväxtpolitiken ger tillväxt..."
SvaraRaderaJa, och sorgligt är att konstatera att de verkar "samarbeta bra" med Hela Svergie ska leva och Omställning Svergie plus JAK. Under "Lokala hållbara servicedagar var Tillväxtverket tydligen huvudfinansiärer. Eller är det fel?
Tom,
SvaraRadera1) Har redan besvarats. Befolkningsmängden stannar av och om det är så att man anser att befolkningsökningen är problem så bör man angripa den, inte tillväxten.
2, 3 Ja, det är ett utrönkat mått. Olika delar av världen har olika produktivitet. Det beror huvudsakligen på att olika delar av världen är olika mycket kapitalistiska (bra skydd av privat äganderätt, låga skatter, få tullar, lite regleringar etc). Det fattigaste länder har haft minskt kapitalism (historiskt) medan de rikaste har haft mest.
Att betrakta informationsteknologi som en branch utan ekologiskt avtryck är att lura sig själv.
SvaraRaderaDet är ingen som tror att informationationsteknologi är en branch utan ekologiskt avtryck.
Jag tror många är relativt omedvetna om det miljöavtryck som våra IT-tjänster egentligen gör. Jag tror inte folk flest är insatta i hur det egentligen går till så att de kan få surfa på DNs hemsida t.ex. Men även vid sidan av detta förstår jag det som att du med många ser ett hopp till att mycket av vår ekonomi ska gå över från det materiella till den immateriella sfären, och att man då ser IT-sektorn som ett lovande område där denna boomen ska ske.
SvaraRaderaEftersom ditt namn antyder åsikter om olika ekonomiska agendor så är du säkert insatt i hur transaktioner som oftast har en köpare och en säljare. Att Google och Facebook kan omsätta för sådana enorma summor pengar måste ju bero på att de får pengar någonstans ifrån. Var då ifrån? Från reklam, ofta som anknyter till den materiella sfären. Kommer dessa företag fortsätta pumpa in pengar i IT-sektorn? Ja, så länge det lönar sig för dem. Dvs så länge de ser att de kan öka sin materiella försäljning som en konsekvens av annonserna. I skuggan av IT-sektorns framgång finns med andra ord att vänta också en framgång hos just.. en materiell sektor.
Hörru Neoliberal Agenda -
SvaraRaderadu svarar/reflekterar ju inte alls på det jag för fram, tråkigt :-(
Det enkla faktumet att vårt TOTALA ekologiska fotavtryck redan nu är allt för stort, samt att det fortfarande ökar tycks du ej vilja bemöta...
Varför inte släppa lite på din fastlåsta norm-läge och öppna upp för din känsla och förnuft istället!?
Hoppas du inte tycker att jag är spydig, utan förstå det hellre som så att jag är övertygad om att de som i dag tillsynes inte "förstår"/"ser vad som händer med miljön och de ökade klyftorna" ej lider brist på förnuft, utan snarare är allt för låsta vid sin Norm/Världsbild för att kunna använda sitt förnuft!
Vgh Tom
Vet inte vad du vill ha i en "reflektion" som inte redan har sagts.
SvaraRaderaAnledningen att det ekologiska avtrycket har ökat är befolkningsökningen de senaste 50 åren. Om vi hade haft lika stor befolkningen som 1960 så skulle avtrycket ha halverats.
Om man inte vill ta till totalitära metoder (utrotning, tvångsaborter, statlig steraliseringsprogram, straff för de som föder mer än ett barn etc.) så är höjd inkomstnivå (vilket man får med ökad tillväxt) ett av de bästa metoderna. I den rika delen av världen har befolkningsökningen redan slutat(om vi bortser från immigration).
Befolkningsmängden stannar av?
SvaraRaderaDet är redan för många idag & igår
/ Realist
Neoliberal Agenda sa:
SvaraRadera"Anledningen att det ekologiska avtrycket har ökat är befolkningsökningen de senaste 50 åren. Om vi hade haft lika stor befolkningen som 1960 så skulle avtrycket ha halverats."
Jag hävdar bestämt att du har fel i din slutsats ovan, att det alltså inte är så som sambanden ser ut!
I formeln I = P x A x T
så är det den snabbare växande A (snabbare än befolkningen) den enskilt avgörande orsaken.
Alltså A = Totala köpkraften = energi och resursanvändning = habitatförlust & -förändring o.s.v.
Och förklaringen till det så snabbt växande A står att finna i det sjuka monetära systemet där privata banker sitter på makten att skapa krediter, inklusive finansspekulations"industrin", kapitalavkastningskravet/förräntningskravet som återfinns lite varstans/närmast överallt.
Vgh Tom
Johan C: Precis så. Det är ju för övrigt så att nästan hela den s.k. tjänstesektorn har som mål att hålla igång den materiella sektorn.
SvaraRaderaNeoloberal Agenda: Jo, det är ju befolkningsökningen som är en del av det som kallas rekyleffekten - det är också därför det inte räcker med teknisk utveckling för att komma tillrätta med de akuta miljö- och klimatproblem vi står inför. Vi måste hitta andra sätt att bygga samhället på än genom system och strukturer som baseras på fortsatt ekonomisk tillväxt.
@Johan C, sö jul 22:
SvaraRaderaVad gäller google-sökningars energiåtgång, är det där en sk faktoid - den sanna siffran är i storleksordningen 0.0003 kWh/sökning. Källan är visserligen några år gammal (men energiåtgången lär ha gått ner sedan dess), men se:
http://googleblog.blogspot.co.uk/2009/01/powering-google-search.html