Thomas Östros skrev häromdagen på DN-Debatt att sossarna behöver tänka nytt när det gäller hur välfärd och skattepolitik skall kombineras. Det är inte någon som svarat honom så jag passar på att göra det i dagens DN. Bland annat skriver jag:
"Ur ett grönt perspektiv bör skatten på arbetstid minskas – och skatten på energi och annat miljörelaterat öka. Så kallad grön skatteväxling.
Men det räcker inte om man vill upprätthålla ett välfärdssamhälle i framtiden. Själva skattebasen måste vidgas. Och då finns bara ett sätt: att införa en typ av skatt på produktionen, en skatt som är oavhängig huruvida produktionen skett genom mänsklig arbetstid eller inte.
Det handlar således om en generell skatt på produktionen i sig, på omsättningen."
Hela artikeln finns här.
Jag tror att det är oerhört viktigt att gröna och röda vågar sig på att tänka nytt i skattepolitiken, annars sitter vi snart i en situation där inte ens den grundläggande välfärden kan bekostas. Genom att inte hantera denna fråga nu överlåter man till de blåa krafterna att steg för steg montera ner grunderna för ett solidariskt samhälle.
Finns det länder som vågat gå på breddad skattebas som du skissar ?
SvaraRaderaEric
Schlaug är ta mig sjutton den enda visionären i den svenska debatten!
SvaraRaderaSkatt på produktionen. Men det finns väl redan? Eller hur tänker du dig?
SvaraRaderaDet måste finnas starka invändningar mot att denna skatt inte redan införts. Var kan man läsa om det? Hur resonerade socialdemokraterna för 25 år sedan? Vilka drev frågan? Vilka var emot? Vilka driver frågan i dag? Var finns debatten? Vilka deltar i debatten?
SvaraRaderaBra jobbat. Håller med om varteviga ord. förstår inte att den debatten inte redan tog fart när ericsson rationaliserade bort 1800 pers för att det gick för bra för företaget. då skrev du ju oxå om det här. Sedan dess har inte debatten förts vidare nämnvärt, trots idel självklarheter.
SvaraRaderaMycket bra att du för blod till den uttunnade sossestoryn. Så mycket spaltmeter som erbjuds S-partidiskussionerna i dessa dagar kräver lite substans!
/Anso
Eric: tja, skatter är lite olika i olika ekonomiska områden, bolagsskatter är t ex ganska differentierade. Och bolagsskatt är en filosofiskt sett en variant av produktionsskatt.
SvaraRaderaNär man införde så kallade arbetsgivaravgifter gick vissa länder före, med ganska små steg, andra följde efter och idag är det en vanlig företeelse.
Förnyaren: Om du läser artikeln så tror jag att du förstår vad jag menar. Man kan saga att momsen är en variant av skatt på produktion, i så måtto finns det. Arbetsgivaravgifter och inkomstskatt är också en form av skatt på produktionen,kan man ju påstå. Problemet är att denna skatt, som är den stora skattebasen i såväl Sverige som inom EU, enbart utgörs av arbetstid, det vill säga på den produktion som är resultat av den formella och direkta tid som människor lönearbetar etc. Den produktion som uppstår när mänsklig arbetstid ersätts med smart teknik blir obeskattat på detta direkta sätt. Debatten om detta var vanligt förekommande när vi såg de första reella stegen in i ett samhälle där datorer tog över en del arbeten.
Fördelen med arbetsgivaravgifter är två: dels tar man in inkomster till det offentliga, dels sker ett omvandlingstryck så att det blir lönsamt att rationalisera och teknikutveckla. På samma sätt uppstår omvandlingstryck när man inför höga energi- och miljöskatter, eftersom det blir lönsamt att investera bort utsläpp och effektivisera energianvändningen. Denna typ av skatter är således hårt styrande, och på många sätt bra.
Nu har vi kommit in i en situation där de höga skatterna på just arbete fördyrar reparationer, underhåll, kultur, vård, utbildning och omsorg - medan te x finansiella tjänster och nyproduktion lågbeskattas i relation till sin omsättning. Ska vi styra över till mer av områden jag ovan nämnde krävs förändringar, liksom det krävs förändringar för att få de breda skattebaser som kan finansiera just skola, vård, omsorg i framtiden. Och trygghetssystemen.
Mikael, debatten starta ju nu! Någon måste vara först! Förresten diskuteras det i andra länder i spåren av insikten att välfärdssamhället håller på att krackelera. Invändningarna på 80-talet var just de som Birger nämner, det vill säga man strävade efter ett snabbt "omvandlingstryck" som vara bra på den tiden. Nu har vi en ny tid med nya problemställningar.
SvaraRaderaUrban (ej Bäckström)
Hej alla!
SvaraRaderaFör gärna debatten i kommentatorfälten på DN också! Då kan vi bredda debattenoch få in fler att debattera denna jätteviktiga fråga!
Vad som behövs är Medborgarlön!
SvaraRaderahttp://www.facebook.com/home.php?react=1244542272:4e79257cd04276eab17365ddfe096e46#!/home.php?sk=group_170075709676757
Om omvandlingstrycket försvagas eller försvinner med en produktionsskatt, då förstår jag varför denna skatt inte redan införts. Att hävda att omvandlingstrycket behövdes förr, men inte i dag, är inte särskilt intelligent. Ett omvandlingstryck behövs alltid, inte minst i dag. Produktionsskatten skulle alltså bidra till att skapa ett trögt och konservativt samhälle, nåt i stil med Amishsamhället där klockan har stannat. Är det inte så att allt som beskattas också hindras i sin utveckling? Jag tycker vi har ett bra system i dagens utvecklade länder där allting ständigt förbättras, produktionen ökar och människors individuella frihet växer. Det finns följaktligen inte något intresse av att ändra på detta. Fördelarna är enorma, det kan var och en se som ser sig omkring.
SvaraRaderaMikael, det nuvarande omvandlingstrycket är i dagens situation kontraproduktivt eftersom det medför att social omsorg etc drabbas negativt. Liksom utvecklingen till ett mer ekologiskt hållbart samhälle eftersom arbetstiden är så hårt beskattad så att underhåll och reparationer alltid blir betydligt dyrare än nyproduktion.
SvaraRaderaUrban (ej Bäckström)
Urban,
SvaraRaderajag håller inte med om att omvandlingstrycket är kontraproduktivt och att det skulle gå ut över social omsorg mm. Hela framväxten av det moderna samhället under de senaste 100 åren motsäger din tes. Vidare är det först nu vi har förutsättningar för att skapa ett mer ekologiskt anpassat samhälle, och det sker ju också överallt. Det är inte säkert att reparationer av gamla produkter är bättre än att köpa nytt. Min datorskärm t.ex. använder i dag en bråkdel av energi jämfört med mina första skärmar. I omvandlingstrycket ligger att allting ständigt blir bättre ur olika synvinklar sett, även när det gäller miljön. Den teknik och det konsumtionsmönster vi har i dag går inte att applicera globalt. Om alla människor ska kunna leva i en hållbar värld måste teknik och konsumtionsmönster utvecklas ytterligare. Följaktligen vore det helt fel att med skatter förhindra en sådan utveckling, eftersom vi då låser oss fast i ett samhälle som inte är hållbart.
Märkligt!
SvaraRaderaJag skrev en kommentar på DN.
Den syntes omedelbart som kommentar nummer 2.
Nu är den väck - endast kommentar nummer 1 syns.
F 11:32 = Fred Lane
SvaraRaderaIntressant läsning. Jag tror däremot aldrig i h-vete sossarna kommer våga sig på nåt sånt här, speciellt inte nu efter den rödgröna floppen. Allt som riskerar uppfattas "flummigt" och generellt lite miljöpartistiskt kommer betraktas med kraftig misstänkssamhet. Jag tycker själv idén låter mkt intressant. Motargumentet kommer förstås bli att en sådan reform skulle göra att vi riskerar tappa arbetstillfällen i Sverige om/när företag för att slippa ökade kostnader flyttar sin produktion någon annan stans. Att företag faktiskt skulle få ökade kostnader är kanske diskutabelt, men kanske ändå troligt då en stor del av syftet verkar vara att komma runt att företagens kostnadsminskningar (effektiviseringar) ger mindre skatteintäkter? Incitamenten att ta fram ny och arbetsbesparande teknik verkar väl också riskera minska? / Thomas
SvaraRaderaFramväxten av det ”moderna” samhället med alla dess förtjänster och nackdelar har ingenting med omvandlingstryck att göra.
SvaraRaderaDet är helt och hållet en produkt av oljan.
I stort sett gratis energi i oändliga mängder.
Ett nytt parti är på gång: Det 3:e steget! Efter industri- och informations/konsumtionssamhällena kommer vi snart tvingas in i ett klokare, hållbarare, framtidsinriktat utvecklingssamhälle. Inget av de nuvarande riksdagspartierna kommer att svara upp på de nya förutsättningarna - och de nya partiet bildas. Nuvarande småpartier raderas ut och uppgår i två större, fart- och färgblinda, krackelerande partiblock i full fart mot Ullared. Det 3:e steget växer och får allt större inflytande; svarar med att skatteväxla, enl. Birgers recept, skapa mer fri tid, mer social tid, mer kulturtid, mer kvalitet, mer god, fredlig och hållbar livstid för alla, helt enkelt.
SvaraRaderaSå var det med den saken.
Som sagt, kommentera på DN-debatt!!
SvaraRaderaDet var en sak som slog mig angående Birgers annars så bra analys, och det var köttberget. Halva köttberget har gått i pension, skriver BS, men stämmer det? Årtalsmässigt ja, men är det inte under eftergrigsåren som de stora barnkullarna föddes?
/Jocke
Det här var högintressant!/Hans H
SvaraRaderaVisst är det ett intressant förslag och jag är helt inne på den underliggande problembeskrivningen. Dock vill jag följa upp på tidigare inlägg: Hur ska vi kunna göra detta utan att företagen ännu snabbare än idag drar till lågkostnadsländer som dessutom i vissa fall lockar med låga bolagsskatter? Är det inte med tillväxtproblematiken som klimatfrågan - lösningar behöver global applicering annars kommer dom som gör uppoffringar bara bli straffade (spelteori kurs 1a)...
SvaraRadera15:24
SvaraRaderaJa, det har du rätt i. Det är på gång.
Och partiet heter ENHET.
Se hemsidan!
Sossarnas näste ordförande blir en äldre man med en trygg arbetares utstrålning (ej olik fiskaren med sydväst, du vet tavlan som förr hängde i ungkarlsrum).
SvaraRaderaGärna tunnhårig och med skägg.
Blicken är fast och ärlig.
Dialekten är lite långsamt rytmisk, ungefär som i Dalarna eller södra delen av Norrland.
Väst, à la Leif GW, är ett plus.
Gissa vem som avses!
Med produktion avses väl kapital i den traditionella bemärkelsen?
SvaraRadera