Jaha, i förra veckan gjorde då Jimmie Åkesson debut i Sveriges Riksdag. Han var väl varken sämre eller bättre - rent retoriskt och tekniskt - än någon av de andra. Men påverkat politiken har han. Redan. Ynkedomen känns som en kall vind.
Har väntat en vecka för att se om någon krönikör eller annan insett hur argumenten vridits sedan SD blivit att räkna med som potentiell rösttjuv.Men tydligen har ledarredaktioner och politiska kommentatorer också anpassat sig så pass att de inte märker vad som hänt.
Numera är de gamla partiernas huvudargumentet att invandringen är bra för Sverige, bra för svensk ekonomi. Bra för svenskar.
För ett antal år sedan var huvudargumentet att det handlade om att ett av världens rikaste länder har moralisk och etisk skyldighet att hjälpa människor i nöd - oavsett om det ger ekonomiska fördelar tillbaka, oavsett den berikning av kulturen som invandring ger.
Numera baseras huvudargumentet på snöd vinning och egoism. Jag finner det ynkligt. Och det är en anpassning för att möte Sverigedemokraterna. Större moralisk resning borde de ledande politikerna ha, trots att det är en tid som präglas av egoism och ekonomism.I första hand ska vi ha en human flyktingpolitik för att den är human. Även om den kostar så mycket som Sd vill göra gällande.
För övrigt blir debatten helt sanslös när Sverigedemokraternas, i mitt tycke, vulgära och antiintellektuella argument om värnade av svensk kultur ena dagen bemöts med att "det finns ingen svensk kultur", och nästa dag (eller snarare nästa timme) med att "SD är osvenskt" (Mona Sahlin) - som om svensk kultur är så fin och ren och god att dumma åsikter och invandrarfientlighet inte existerar.
Att måla upp den egna kulturen som något finare och renare än andras känns rasistiskt - ja, till och med som en doftsläng från Centerpartiets historia. När man hette Bondeförbundet hade man ett partiprogram (fram till 1946!!!) ) där man kan läsa: ”Som en nationell uppgift framstår den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement samt motverkande av invandring till Sverige av icke önskvärda främlingar.”
Suck.
torsdag 11 november 2010
36 kommentarer:
KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.
LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.
MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.
VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.
DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej! Här får du mer att sucka över, eller möjligen
SvaraRaderabli något mer klar över. Det är ett försök till konkret tolkning av viss del av samtid och nära framtid. Till att börja med måste vi önska att värderingskrocken mellan Migrationsverkets så svensktypiskt förståndiga rigiditet beträffande tvångsutvisningen av irakier, och Europadomstolens mer typisk förnuftiga syn på mänskliga rättigheter måste lösas omgående. I ett Sverige som nu allt tydligare splittras mellan ”Inferno och Paradiso” på alla möjliga sätt, kanske även makt- och mediaeliten börjar förstå denna splittring. Detta trots det andliga och religiösa vaccum som de visade i det enbart materialistiska, mammonvalet nyligen.
Som gräsrotskristen önskar jag då att alla kristna och fredliga muslimska irakier som vill det, kunde få komma till Paradiso-Sweden. Men i det längre historiska perspektivet med dess slutliga splittring vid tidens slut och nya början, bör även sekulära irakier som vill detta, och som i sin karaktär mer känner för kamp, arbete och mammon, eller för en högre rättvisa, kunna komma till Inferno-Sweden. Dock växling och samverkan mellan dessa ytterligheter kan nog ske, enligt Jacques Derridas tes om tillvaron som ett fält för samspel mellan skillnader.
Det finns dock sunda delar hos SD. Man har inte till skillnad mot övriga (undantaget v?) lagt sig platt inför finans-ayatollornas ockupationsarmé. De gör i vart fall symboliskt motstånd mot den omfattande grundlagsändring som pågår i smyg och som definitivt gör slut på det vi kallade Sverige.
SvaraRaderahttp://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4171618
Bl.a. skriver man in i grundlagen att Sverige är medlemmar i EU och Lissabonfördraget gäller. För att göra sådana förändringar i grundlagen krävs två riksdagsbeslut med val emellan. Det första beslutet togs i början av juni, valet där befolkningen skulle få ge sin syn på projektet hölls för två månader sen. Hur många hade överhuvudtaget hört talas om det? Det andra beslutet tänker man ta den 23 november.
Jag har följt Birgers blogg i många år nu och har fått större delen av mina politiska åsikter från den. Dock har jag alltid haft problem med den typen av argument som presenteras idag, och jag ska nu försöka presentera luckorna i logiken.
SvaraRaderaDu skriver att det är rasistiskt att "måla upp den egna kulturen som något finare". Detta är för det första fel på ett väldigt konkret sätt, i den mening att rasism handlar om att ogilla människor med annan hudfärg (vad man tidigare kallade människor av andra raser). Tycker jag bättre om svensk än engelsk eller holländsk kultur är jag inte rasist. Möjligtvis xenofob (det beror på mina anledningar), men epitetet "rasist" är helt missvisande, och det urholkar värdet av ordet om det appliceras på fall där det inte hör hemma.
Dock är argumentet fel på ett djupare plan också. Jag kanske inte tycker bättre om svensk kultur pga att den är svensk, utan pga dess innehåll (och omvänt kanske jag tycker sämre om saudarabisk kultur inte för att den finns i saudarabien, utan pga vad den står för). Självklart finns det stora skillnader inom varje kultur, och också politisk, ekonomisk, och social kultur, men ofta finns där övergripande trender och dominanta inslag som kan analyseras. Jag tycker att värderingar som öppenhet, fredlighet, solidaritet, och tolerans, är goda värderingar, och därför måste jag också komma till slutsatsen att i den mån som Sverige har mer av detta än Saudi Arabien är Sveriges kultur också bättre. Detta är inte rasism (även om saudaraber råkar ha en annan hudfärg) eftersom värderingarna kommer först, och gillander av det samhälle som i större utsträckning förkroppsligar dem kommer i andra hand.
Att vägra stå för värderingar eftersom att det finns andra som inte har dem är att måla in sig själv i en moralisk återvändsgränd. Och i den mån som man själv, eller samhället man råkar tillhöra, i större utsträckning genomsyras av dessa värderingar får man också tycka att man själv/ens samhälle är bättre. Detta är inte rasism, utan grundläggande etik och dessutom det enda logiskt försvarbara.
Daniel, men grejen var väl att det inte finns något som kan kallas "svensk kultur", vilket ju numera är politiskt korrekt att anse. Hur kan man då i nästa stund tala om att SD skulle vara en osvensk kulturyttring? Du missar nog också Birgers ord, som nog var mycket genomtänkta: "att den egna kulturen är finare och renare än andras känns rasistiskt". Det handlar inte om att "tycka om" en viss kultur, utan att anse den just finare och renare. Det är väl något som numera ingår i begreppet rasism, vilket diskuterats tidigare på denna blogg.
SvaraRaderaRiktig analys, det började redan i valrörelsen att Reinfeldt och övriga började tala om alla ekonomiska fördelar för oss i Sverige. Egenintresset ljuver aldrig.
SvaraRaderahttp://www.dn.se/kultur-noje/scen/finnkampen-pa-dramaten-1.1206119
SvaraRadera/Eija
Jag tycker det är uppfriskande med filosofiska verktyg i politisk debatt. Tack Daniel. Och tack Birger för en alltid lika intressant blogg.
SvaraRaderaIdag är det Daniel som kommer med det mest tänkvärda bidraget. Tack Daniel!
SvaraRaderaSom vanligtvis hänförd beundrare av Birgers bloggtexter, känns fallet extra hårt när man bringas tillföra kritik av hans tänkeri i någon fråga.
Om jag anser att den kultur jag är uppväxt med är bättre, så avser jag att den är bättre för mig. Jag begriper fullt ut att t.ex. en muslimsk kultur är bättre för andra folk. Men här har opinionsbildare glidit nedåt i en vulgariserad kälkbacke, antingen för att de inte vill tänka efter, eller för att de tar hänsyn till förväntningar som deras uppdragsgivare ställer på dem.
Man måste skilja på en till skenet objektiv bedömning, och en subjektiv sådan. I TV4 och de andra medierna upprepades sedan åratal ordet "rasistiskt" om SD så intensivt, att det med tiden blev "objektivt", en "sanning", som inte många skribenter vågade trotsa. Följder i form av äggkastning och skrän mot SD:s valmöten togs inget ansvar för. Normalt bemötande av SD:s argument, som ofta (men inte alltid) är lätta att punktera, ersattes med låga påhopp som SD föga gjort sig förtjänt av.
När man bränner av laddningen i ord som "rasism" och "främlingsfientlighet" på ett parti som SD, vad ska man då ta till när man vill beskriva Hitlers ras-trappa, Sydafrikas apartheid och USA;s Klu Klux Klan?
Men den som lägger sig i den breda floden och simmar medströms, behöver inte riskera få påhälsning av äggkastare eller fönsterkrossare. Synd när journalistik bli journalism.
Läs SvD Brännpunkt av den 6 oktober! Gunnar Sandelin skriver där en lysande text om detta problem.
Var det vanligtvis de fattigaste som migrerade till Sverige?
SvaraRaderaEller var det välutbildat folk, som Sverige dessutom behövde? Ska vi i så fall vara glada för att det blev krig och elände så att de drevs hit?
Eller som när Carl Bildt sa något i stil med att "...vi måste inse att alla där ute i världen inte är som svenskar"...
SvaraRaderaVi RASISTER anser att Sverige inte har möjlighet att ta emot alla flyktingar som finns i hela världen. Därför tycker vi, oetiskt enligt vissa andra tyckare att Sverige i första hand bör hjälpa de sämst ställda. Detta inkluderar inte dom, antagligen rika i sina hemländer, som kommer hit med hjälp av människosmugglare vilka enligt invandrarvänner tar motsvarande ett par hundra tusen kronor för denna sin tjänst. Denna summa kan de bäst behövande inte hosta upp, varför de, orättvist enligt oss RASISTER får stanna kvar och kanske dö i eländet.
SvaraRaderaSå en annan sak som en del RASISTER inte förstår. Många berättar för svenska myndigheter vilka hemskheter de utsatts för i sina hemländer och hur rädda de är för att vara där. Sedan kan de, efter endast några månader som nysvenskar resa på semester tillbaka till sitt forna hemland.
Vi RASISTER tycker även att Sverige och vad det landet står för kulturellt även det har ett värde. De andra som vill vara PK ratar det svenska och vill utrota detta i alla avseenden. Bara det utländska duger.
Tack för kommentarer. Grrreenline har läst vad jag skrev, några andra kommentarer lägger in ord som jag inte använt. Det handlar inte om att "tycka om" en kultur utan att se den som överlägsen andra - men en del historiskt tillbakablickande ser vi ju vad sådant inneburit - om inte annat så kika gärna på mitt samtal med Thomas Malm i serien En bok, en författare. Länk finns i vänsterspalt.
SvaraRaderaLite förvånad över att bara en valt att kommentera det som var huvudsaken i min fundering över hur mycket SD redan har påverkat.
Hur som helst är Centerpartiets historia ganska förfärlig.
Bra, Birger, att du skrev om Centerns lik i garderoben!
SvaraRaderaLO har ett liknande. Och även Syndikalisterna, som hade Elise Ottesen-Jensen "Ottar", som rashygienisk kolumnist i Arbetaren.
- Ja, men det var ju då det...(hör man någon ropa från vänster).
- Jaha, och så får man väl säga också ifråga om SD, eller?
- Nej inte om SD. Dom är busar.
- Och Vänsterpartiets rötter då?
- Jo, men de var väl okej.
- Men försvarsmakten? Det sägs ju att ca 80 procent av officerskåren på 1940-talet var tyskbeundrare.
- Ja, men det var då det.
Bra att kunna förlåta.
Det hela handlar väl egentligen om två saker:
SvaraRadera1. Är svenskens rätt till välfärd är viktigare än världsmedborgarens rätt till ett drägligt liv?
2. Är svensk kultur är "hotad"?
Mitt svar på första frågan är "nej". Jag tror inte att det största framtidshotet kommer från terrorister eller fundamentalister eller USA eller Kina. Jag tror hotet kommer från den genom globaliseringen alltmer påtagliga och tydliga orättvisan. Om man råkar födas i Sverige är man född till ett liv i lyx, och om man råkar födas i Afrika söder om Sahara är man född till ett liv i misär. Detta är en krutdurk, och denna knut löser vi inte med stängda gränser och revirtänk.
Mitt svar på andra frågan är också "Nej". Om en 50-talssvensk med tidsmaskin hade rest till idag hade jag haft ytterst lite gemensamt med henne. Jag har betydligt mer gemensamt med en nutidsirakier. Kultur är relativ och extremt föränderlig.
"Svensk kultur" - vad är det?
SvaraRaderaÄr det svensk kultur när jag, en engelsman, spelar låtar från Dalarna på fiol eller dragspel?
Är det när jag spelar när byns barn dansar kring fruktbarhetsstången vid midsommar? Obs - alla byns barn, inte endast de som ser "svenska" ut!
Är det när jag kompar "Sankta Lucia", en rätt ny svensk "tradition"?
Är det när jag lär människor spela den österrikiska sången "Stilla natt" på oljefat, ett instrument från Trinidad och Tobago?
Är det när jag lär dem spela Taubes Fragancia? Har inte den sången en underlig titel samt en "osvensk" melodi?
Är det när jag lär dem spela "Deirdres samba", en sång som en invandrad holländare "lånade" från Brasilien?
Den folkliga kulturen i Sverige har alltid varit stadd i utveckling, alltid haft dörren öppen på vid gavel - annars hade vi aldrig fått "polskan" och "schottisen", och utan dem hade folkmusiken och dansen stått sig slätt.
Stänger man dörren, så dör kulturen!
Fred Lane ger oss mycket tänkvärda ord.
SvaraRaderaKanske ändå, att där finns en skillnad mellan utländska "influenser" som omstöpts och fått svensk tappning (typ julfirandet), och dito som kommer i original rakt på (typ hedersvåld), lite chockartat för en del känsligt folk.
Tidigare invandring "sipprade" in och hann därför införlivas med värdlandets traditioner. Ej sällan bytte ex:vis en del valloner ut sina vackra franska namn mot våra patronymer (-dotter, -son), vilket var synd. Men detta skedde för att bättre flyta in i samhället.
@Fred Lane
SvaraRaderaMen det där tycker jag leder lite fel. Ibland antyds det i debatten att det inte finns någon svensk kultur. Men vem har egentligen rätt att säga det? Och vad leder ett sånt resonemang till? Är det inte att göra människor förargade och säga - "du finns inte"?
Man brukar inte tala om för norrmän, japaner, thailändare, indier, vietnameser eller kineser att det inte existerar något norskt, japanskt, thailändskt eller indiskt osv.
Skulle Sverige av någon anledning plötsligt sakna en egen kultur? Och när inträffade i så fall detta? Och hur ska någon kunna integreras in i en kultur som "inte finns"?
Sen håller jag såklart med dig om att all kultur mår bra av utbyten och influenser.
Svensk kultur är, liksom alla kulturer, till stor del ett resultat av kulturimpulser, utbyten och delande. Men det är inte liktydigt med att den inte existerar.
Jag tror också att den måste ha nån slags botten, en grund för väven, som gör att just våra kulturuttryck får just de former de har (liksom t.ex. Sri Lanka, Etiopien, Laos, Turkiet eller Mexico har sina vävar och sina bottnar).
Och personligen tycker jag inte det är så roligt att bli kallad kulturlös, bara för att jag råkar vara svensk (det gjorde du heller inte i inlägget, men ibland finns det sådana tendenser i debatten).
Birger. Du är inkonsekvent. :-)
SvaraRaderaPengar som skulle kunna satsas på direkts miljöåtgärder går nu till att finansiera en befolkningsökning i Sverige som går stick i stäv med ditt mycket intelligenta argument om att vi måste stoppa tillväxten.
De länder som överbefolkar sina egna länder måste handskas med detta problem lokalt och inte exportera problemet och permanenta det globalt, anser jag.
Anonym 11:26,
SvaraRadera"hedersvåld" - som jag hellre kallar "ohedersvåld", eftersom våldsutövaren uppvisar allt annat än heder - fördömer jag helt, vare sig den utövas av svenskar eller andra.
Erik,
efter ett år i Sverige lärde jag mig spela låtar från Dalarna på fiol.
Denna skatt betraktar jag som en underbar lokalvariant av världskulturen - svensk för att den finns just i Östbjörka eller Boda, som ligger inom nationalstaten Sveriges gränser.
Dessa polskor, gånglåtar, schottisar och valser är lika mycket svensk kultur som SD:arnas sång "Jimmie Åkesson,trallallalla", där melodin är från Karibien: "Brown Girl in the Ring".
Jag gläds över den kultur jag funnit i Sverige - varför skulle inte du få göra likadant?
Klart det finns kultur i Sverige. Och klart det finns något som man kan kalla "svenskt". Men den stora missuppfattningen är att detta skulle vara något statiskt för oss att "bevara", som om Sverige vore ett museum.
SvaraRaderaFolkmusik är bra som exempel. Ingen av stilarna som diskuterats i tråden är renodlat svenska - alla bär tydliga spår från påverkan av andra kulturer. Dessutom kan jag sätta min hatt på att tjogtals olika stilar försvunnit under seklernas gång. På 1800-talet fanns musik som idag är bortglömd. På samma vis kommer en del av dagens stilar också att försvinna, och ersättas av annat. Poängen är: folkmusiken har ju ett värde därför att människor älskar att lyssna till den och spela den. Inte för att den är unikt "svensk". Den folkmusik som uppstår när shottis blandas med nåt bosniskt är lika speciell OCH lika svensk.
@Fred Lane
SvaraRaderaSom sagt håller jag med dig i mycket. Men att hålla dörren "öppen på vid gavel" för alla kulturinfluenser är inte heller riktigt bra. Det måste finnas en balans.
Ett exempel är den massiva amerikanska dominansen i mediautbudet. Är den verkligen bra, bara för att den är så massiv? Ska vi verkligen hålla dörren helt öppen även i det fallet? Att europeiska ARTE en gång startades, var ju ett sätt att motverka detta. Balans.
Ett annat exempel kan vara syn på sexualitet och abort. Abort är helt förbjudet i ett av våra närmaste grannländer. Även synen på hbt svajar på olika håll och kanter. Är det verkligen värderingar som är odelat bra att ta till sig?
Ett tredje exempel kan vara hur arbetsliv och politik fungerar. Frankrike är ett underbart land. Men deras fixering vid titlar, elit, centralisering och toppstyrning i arbetsliv och politik är inte lika underbar. Är det värderingar som är odelat bra att ta in? (läs EU).
Jag tycker fågelliknelsen kan vara på sin plats i synen på vår egen kultur. Håller man fågeln för hårt så kvävs den och dör. Håller man den för löst så flyger den iväg och är förlorad för alltid.
Alla länder har bra och dåliga sidor. Så även vårt eget. Men allt utifrån är inte "bra". Lika lite som allt svenskt är "bra".
Erik från 20:36 igår,
SvaraRaderafinns flera Erikar här?
Kan inte en av er kalla sig för Hakim eller Erik den XIV eller nåt?
OK, Erik som skrivit 20.36 och 15.06 går numera under namnet XIV!
SvaraRaderaErik:
Återigen, kultur förändras ju hela tiden. Teleportera hit en människa från 50-talet så ska du få se en udda fågel! Det amerikanska inflytandet på Sverige är varken bra eller dåligt. Det bara är. Sörjer du hur det franska inflytandet spädde ut det renodlat "svenska" på 1700-talet också? Många ord i vårt språk härrör från denna perioden.
När du sen drar upp "dåliga värderingar" som exempel på kultur vi inte vill ha hit tycker jag du sätter dålig tilltro till folk. Menar du att jag skulle bli abortmotståndare om jag lyssnade tillräckligt mycket på kristen höger? Och vad får dig att tro att inte jag skulle börja agitera mer om den debatten hårdnade?
Erik 11:30,
SvaraRaderadet ligger mycket i det du säger, inte minst fågelliknelsen.
Mycket amerikansk kultur är som ett virus. Lyckligtvis finns ibland en viss resistens: Halloween, till exempel, har hårdlanserats för att sedan domna av.
Apropå Birgers huvudfråga:
Visst borde Sverige ha råd med en invandringspolitik som har humanitet som grund.
Detta har Sverige råd med!
Sveriges rykte i världen som ett humant samhälle är ett kulturkapital (!) som vi däremot inte har råd att förskingra.
Somliga partier bemöter SD:s argument med enbart ekonomiska argument. Antagligen förmår de inte tänka annat än i ekonomiska termer - att det gäller att trygga den lilla rest av vår välfärd som de inte vill montera ner eller sälja ut.
Att en del socialdemokrater är med på utförsäljningen är tragiskt. Att de faller in i ekonomisk argumentering förvånar inte.
Andra socialdemokrater samt övriga humana krafter bör hävda humana skäl för invandring desto kraftigare.
@XIV
SvaraRaderaJag tycker att din kultursyn verkar vara lite likgiltig.
Om "den bara är", då spelar det alltså ingen roll för dig hur kulturen och värderingarna ser ut? Det verkar tangera determinism eller kanske maktlöshet?
Jag menar, bland annat med ovanstående exempel, att kultur visst spelar roll, och att den påverkar samhället och människors vardag.
Men jag menar inte, som framgår av inläggen, att den är statisk, bör avskärmas från omvärlden, eller att svensk kultur bara har bra sidor.
Jag tycker du borde läsa igenom mina inlägg en gång till. Jag har inte talat om det renodlat svenska. Jag försöker bara problematisera och utveckla denna debatt. Den kan ibland drivas på ett ganska förenklat och "floskelrikt" sätt.
Kultur är således ett komplicerat begrepp och kan inte reduceras till en fråga om franska låneord på 1700-talet.
För övrigt känner jag flera "människor från 50-talet". Både såna som är födda då, och såna som upplevt det som 20-, 30- eller till och med 40-åringar (jag är själv född på 80-talet).
Det behövdes ingen teleportering senast jag såg in i min farmors ögon. Hon hade, såvitt jag kunde se, heller inga fjädrar eller andra udda beklädnader.
Har någon hört Island beskyllas för rasism? Eller inuiters land?
SvaraRaderaEller Israel?
Det finns kulturer, som världen vill skydda mot multikulti, utan att något hat piskas upp.
Tryggt att simma med strömmen. Då behöver man inte ängslas för att få påhälsning av
SvaraRaderaAFA eller andra demokratiska stormtrupper.
Tryggt att simma med strömmen, då behöver man inte få påhälsning av AFA och andra grupper, skriver Anonym 07:19 (är man så anonym är man nog rädd för det mesta). Historiskt sett så är min erfarenhet att alla de mordhot jag fick motta, de hot mot mina barn när de var små, de påhälsningar som gjordes under 80- och 90-talen alla kom från högerextrema grupper.
SvaraRaderaErik:
SvaraRaderadu tog upp det amerikanska inflytandet som något negativt. Jag påvisade att det amerikanska bara är ett i raden av inflytanden. Och jag anser att det varken är bättre eller sämre än tidigare epoker. Inte betyder det att jag reducerar diskussionen till franska låneord?
Och ja, jag är ganska likgiltig till kulturbegreppet när det används för att beskriva vad som sker inom nationsgränser. Människor har levt ut "kultur" på den skandinaviska halvön i 10000 år(?). De senaste 200 åren har dessa människor sett sig som "svenska". I 9800 år har således begreppet "svensk" inte varit en del i ekvationen.
Dessutom känns det ganska troligt att 99,9% av alla sedvänjor, bruk och traditioner som levts ut på denna halvö numera är bortglömda. Alltså kan jag inte se "svensk kultur" som något hotat. "Svensk kultur" lever därför att svenskar lever på denna halvö. Varje år försvinner något och något nytt tillkommer.
Dessutom störs jag av tanken att "nationen" skulle vara den viktigaste kulturella sfären. I nationen Sverige skapas ju ingen kultur! Det är ju mycket mer intressant att diskutera "bekanskapskretsen", "familjen", "arbetslaget", "facebooklistan", "supporterklubben", "skolklassen", "byn", "staden", "stadsdelen", "partiet" "fotbollsföreningen" om vi pratar om kulturella sfärer. Det är inom dessa som kulturen skapas. Det lär ju inte ha varit kungen som påbjöd dans runt en midsommarstång, eller hur? Eller regeringen som bestämde hur en schottis ska dansas?
I mina ögon är "nationen" som kulturell enhet förhoppningsvis en historisk kuriositet, något vi människor höll på med en ett historiskt andetag.
Tack för en intressant diskussion om kultur. Inte minst XIV:s sista mening piggar upp!
SvaraRaderaNu är det matchdag, och jag måste bejaka min bykultur genom att besöka en pub och titta på "mitt" fotbollslag.
Vilka var det som förr kastade plankor på polisens hästar?
SvaraRaderaVänsterns svartklädda angriper självklart inte sina fränder.
Där kommer högerfascismen istället.
Gör tankeleken att knappen bär texten "SVERIGEDEMOKRATERNA? JA TACK!"
SvaraRaderaSkulle du våga gå ut på stan med en sådan på bröstet?
@XIV
SvaraRaderaNej jag tog inte upp amerikanskt inflytande som generellt negativt i alla situationer. Det jag problematiserar är t.ex. "att hålla dörren vidöppen", eller att vara likgiltig inför vilka värderingar vi har, eller att säga att vi inte har något eget.
Jag reagerar på just inställningen att vår egen kultur "inte spelar någon roll". Jag uppfattar den ståndpunkten som extrem, nihilistisk och cynisk, kanske granne med anarkokapitalism och ultraliberalism.
Jag ser också att amerikanskt skrivs utan citationstecken i ditt inlägg, till skillnad från "svenskt". Ett litet, men talande exempel på att det ibland finns en annan skala när det talas om svensk kultur.
Kan vi inte heller tala om något "samiskt"? Svenska staten ansåg länge, med känt resultat, att det "samiska" förtjänade citationstecken.
Att 99,9% av sedvänjor och bruk skulle vara bortglömda, och att vår nuvarande kultur även av detta skäl är oväsentlig, tycker jag är ett märkligt påstående. Den ståndpunkten måste i så fall gälla all kultur, och alla kulturer? Och då finns det alltså inga kulturer på jorden? Det finns bara ett nu, och det nuet har inget sammanhang till andra generationer eller människor?
En av kulturens grundidéer är just kunskapsöverföring. Kultur betyder växande, och fungerar lite som forskning. Utan kultur är vi språklösa, ensamma varelser i en kall grotta i skogen. Nya generationer är helt beroende av att gamla generationer överför och delar med sig av sina erfarenheter. Därmed växer kulturen förhoppningsvis för varje generation. Om denna överföring av någon anledning inte fungerar blir det mycket svårt, nästan omöjligt, att skapa ny kultur (eller forskning).
Varför? Därför att varje generation då måste börja om från början, och uppfinna hjulet på nytt. Jag uppfattar detta som ganska självklart. Denna överföring sker såklart även mellan länder och kulturer, och det är nödvändigt, bra och utvecklande.
Uttrycket "historisk andetag" är också problematiskt. Det får nämligen väldigt olika innebörd, beroende på vem som uttalar detta. Sovjetstaten framförde exempelvis liknande ståndpunkter gentemot sina delrepubliker och satellitstater. Argumentet "ni finns inte" användes flitigt av Sovjet för att legitimera sin egen (starkt nationalistiska) imperialism.
Sovjet lanserade via olika kanaler, självklart dessa idéer även i väst. Även vissa bruna regimer hade kunnat använda dessa ord.
Jag tror inte att människorna i Palestina, Tibet, Kurdistan, Xinjiang eller Västsahara håller med om att deras krav kan avföras som ett "historiskt andetag".
På andra sidan Östersjön ligger tre länder som ännu för tjugo år sedan levde i ovisshet om hur det skulle gå. Är deras självständighet onödig?
Jag tror som du, att kultur kan skapas i många olika sammanhang. Sällan sker det uppifrån. Jag skulle aldrig drömma om att kalla mig nationalistisk. Men det är inte samma sak som att vara totalt naiv och självförnekande.
"Kulturförnekelse" innebär en slags stormakternas rätt. Den starkes rätt. Jämför gärna med stormakternas syn på Indien och Kina under 1800-talet.
@XIV
SvaraRaderaNej jag tog inte upp amerikanskt inflytande som generellt negativt i alla situationer. Det jag problematiserar är t.ex. "att hålla dörren vidöppen", eller att vara likgiltig inför vilka värderingar vi har, eller att säga att vi inte har något eget.
Jag reagerar på just inställningen att vår egen kultur "inte spelar någon roll". Jag uppfattar den ståndpunkten som extrem, nihilistisk och cynisk, kanske granne med anarkokapitalism och ultraliberalism.
Jag ser också att amerikanskt skrivs utan citationstecken i ditt inlägg, till skillnad från "svenskt". Ett litet, men talande exempel på att det ibland finns en annan skala när det talas om svensk kultur.
Kan vi inte heller tala om något "samiskt"? Svenska staten ansåg länge, med känt resultat, att det "samiska" förtjänade citationstecken.
Att 99,9% av sedvänjor och bruk skulle vara bortglömda, och att vår nuvarande kultur även av detta skäl är oväsentlig, tycker jag är ett märkligt påstående. Den ståndpunkten måste i så fall gälla all kultur, och alla kulturer? Och då finns det alltså inga kulturer på jorden? Det finns bara ett nu, och det nuet har inget sammanhang till andra generationer eller människor?
En av kulturens grundidéer är just kunskapsöverföring. Kultur betyder växande, och fungerar lite som forskning. Utan kultur är vi språklösa, ensamma varelser i en kall grotta i skogen. Nya generationer är helt beroende av att gamla generationer överför och delar med sig av sina erfarenheter. Därmed växer kulturen förhoppningsvis för varje generation. Om denna överföring av någon anledning inte fungerar blir det mycket svårt, nästan omöjligt, att skapa ny kultur (eller forskning).
Varför? Därför att varje generation då måste börja om från början, och uppfinna hjulet på nytt. Jag uppfattar detta som ganska självklart. Denna överföring sker såklart även mellan länder och kulturer, och det är nödvändigt, bra och utvecklande.
@XIV
SvaraRaderaforts..
Uttrycket "historisk andetag" är också problematiskt. Det får nämligen väldigt olika innebörd, beroende på vem som uttalar detta. Sovjetstaten framförde exempelvis liknande ståndpunkter gentemot sina delrepubliker och satellitstater. Argumentet "ni finns inte" användes flitigt av Sovjet för att legitimera sin egen (starkt nationalistiska) imperialism.
Sovjet lanserade via olika kanaler, självklart dessa idéer även i väst. Även vissa bruna regimer hade kunnat använda dessa ord.
Jag tror inte att människorna i Palestina, Tibet, Kurdistan, Xinjiang eller Västsahara håller med om att deras krav kan avföras som ett "historiskt andetag".
På andra sidan Östersjön ligger tre länder som ännu för tjugo år sedan levde i ovisshet om hur det skulle gå. Är deras självständighet onödig?
Jag tror som du, att kultur kan skapas i många olika sammanhang. Sällan sker det uppifrån. Jag skulle aldrig drömma om att kalla mig nationalistisk. Men det är inte samma sak som att vara totalt naiv och självförnekande.
"Kulturförnekelse" innebär en slags stormakternas rätt. Den starkes rätt. Jämför gärna med stormakternas syn på Indien och Kina under 1800-talet.
Och det säger en miljöpartist som i andra inlägg förlöjligar den prylfixerade amerikanska kulturen. Alla kulturer är lika fina, men några är bara lite finare än andra som Orwell skulle ha uttryckt det.
SvaraRaderaAllt SD säger är inte fel, även om de flesta övriga politiker vill hävda det för att markera sitt avståndstagande. Med den inställningen så lurar man sig själv och påverkas SD, trots att man hävdar motsatsen.