Muren föll för 20 år sedan. Det påminner mig om en miljödebatt jag hade 1985 med den dåvarande riksdagsledamoten Viola Claesson, som var Vänsterpartiets Kommunisternas talesperson i miljöfrågor.Jag riktade hård kritik mot socialism och kommunism för deras reella oförmåga att ta itu med miljöfrågorna och fick till svar att det gråa tjocka papper som fanns i öststaterna var ett tecken på stark "miljömedvetenhet" eftersom man inte blekte sitt papper...
Tala om att gå med skygglappar! Och med huvudet under armen och Lenin i blick.
Debatten avhölls i Strängnäs. Jag hade noga läst på deras gällande partiprogram där jag kunnat läsa hur "socialismen som ekonomi uppvisar storslagna resultat när det gäller att resa länder ur underutveckling och fattigdom och omskapa dem till industrialiserade välfärdsstater".
Som välfärd räknades inte sådana fjuttigheter som yttrandefrihet och åsiktsfrihet.
Trots att jag redan sedan ungdomsåren varit kritisk till socialism och kommunism - jag tillhörde dem som inte sprang med Maos Lilla Röda under armen tillsammans med Klas Eklund och andra av dagens mer eller mindre uttalade marknadsfundamentalister som spretar med fingrarna i luften för att se vart det blåser och sedan springer i vindens riktning - har jag alltid haft stor respekt för Marx kritik av det kapitalistiska samhället.
Det var till och med så att när jag, som språkrör för De gröna, kritiserade det rådande ekonomiska systemet så ingick även Marx analys, även om jag valde att använda andra ord än de socialisterna frätt på så länge. Oavsett var jag talade så nickades det bifall i publiken - ända tills jag vid några tillfällen påtalade att samma kritik hade Karl Marx framfört... Då vred man ängsligt på sig.
Marx främsta insats var hans analys av kapitalismens inneboende lagar - nämligen dess obevekliga väg mot allt färre enheter med allt större innehåll. Det finns inget skäl att motsätta sig Marx analys av hur kapitalismen leder till koncentration av kapitalet. Och hur man närmar sig monopolsituationer, eller näst intill. Vilket jag brukar kalla kapitalistisk planekonomi.
Det jag däremot hade svårt för var Marx uppfattning om att människan blir människa i och med att hon genom sin produktion börjar förändra naturen. Hon skall göra sig allt mer fri från naturen för att lära sig behärska den - stå över den, exploatera den och våldta den i samma anda som behärskar kapitalismen. Skillnaden är bara att det enligt Marx skall vara proletariatet som får tillgång till de eventuella njutningar som kan uppstå av våldtäkten.
Därmed har den mest grundläggande avgrunden mellan marxism och grön ideologi definierats. Blå eller röd våldtäkt: ur miljöns och överlevnadens synpunkt är det skit samma. Så mycket bättre med grön kärlek som båda parter kan ha glädje av...
En av de tänkare som haft inflytande på mitt sätt att se på världen är Henryk Skolimowski. Han menar att marxismen berövar människan "högre hopp och större horisonter".
Han skriver i Ekosofi; att forma en ny livstaktik: "Marxismens utgör inget verkligt alternativ till det snikna, rovgiriga, utsugande människobegrepp som karaktäriserar fri företagsamhet som system; kort sagt, begränsningarna hos marxismens människouppfattning är lika fundamentala som de som vidlåter den empiriska, kapitalistiska människobilden. Båda är frukter av materialism och båda lider av följderna av en drastiskt förkrympt vision av människan. Båda är förtrollade av materiell tillväxt...".
I boken Miljön, makten och friheten (Gidlunds förlag, 1990) skrev jag:
"Kanske det stora misstaget för människan varit att hon delat upp tillvaron i världsligt och andligt, i jordiskt och himmelskt - det materiella och varorna har tagit överhanden så till den milda grad att vår välfärd räknas i hur stor och ny bil vi äger snarare än om vi äger inre frid. Målet har blivit att producera så mycket som möjligt per tidsenhet och att konsumera så mycket som möjligt per tidsenhet istället för att älska och känna friheten att ha tid att bry sig om. Jag är övertyga dom att människan behöver högre hopp och större horisonter än materiella värden."
Muren föll för tjugo år sedan. En fantastisk upplevelse. Men en ännu större mur finns kvar: den muren som försvårar för oss att se horisonten, den grådaskiga mur som får oss att inskränka våra tankar och idéer till sådant som ryms i den mentala gård där vi är fångar. Den gråa gård där vi är fångar i ett mentalt skymningsland där begrepp som tillväxt och konsumtion blivit sektreligiösa termer. Muren kring den gården värnas av dem som idag låtsas stå för frihet och rivna murars ideologi...
Återupplivar minne från hur vi framförde vårt gröna budskap. Det var djup och intellektuell skärpa på den tiden. När försvann det från det gröna partiet som ju numer låter så ytligt?
SvaraRaderaJag vill även passa på att meddela att Anders Lindeberg, en grön kämpe som var med från början, har avlidit efter en tids sjukdom.
Från Per Gahrtons, och kolleger från Skånes, minnesord över Anders Lindeberg:
SvaraRaderaAnders var en av dem som oförtrutet höll de gräsrotsdemokratiska idealen levande i partiet. Och han påminde alltid om att begreppet miljö inte bara har ekologiska och fysiska aspekter utan också sociala och humanitära. Han var alltid en person som tog sig tid till att lyssna och hjälpa till, oavsett om det gällde partifrågor eller rent mänskliga, och hans omtanke om andra var obegränsad. Hans idrottsintresse var stort, inte minst för fotboll. Degerfors var alltid klubben i hjärtat för Anders.
Miljöpartiet har förlorat en veteran och trotjänare. Men framför allt är vi många som förlorat en vän av ovanligt slag. En vän och partikamrat med förmågan att lyssna och finnas till.
Kan man köpa Miljön, makten och friheten?
SvaraRadera"Tala om att gå med skygglappar! Och med huvudet under armen och Lenin i blick."
SvaraRaderaJa, så var det. Men om 20 år säger man något liknande om dig, Birger, och vad lär vi oss av det?
Måns: Boken finns inte att köpa i handeln och de jag haft är slutsålda. Jag sökte på Bokbörsen, där antikvariat lägger ut böcker, men hittade den inte där heller.
SvaraRaderaAnonym 10:17: Nja, huvudet under armen kanske man kan kommer att säga (om man nu inte redan säger det förstås), men det där med Lenin i blick lär man inte säga.
Du skriver:
SvaraRadera”Det jag däremot hade svårt för var Marx uppfattning om att människan blir människa i och med att hon genom sin produktion börjar förändra naturen.”
Denna uppfattning hos Marx var han ju inte ensam om, och i dag omfattas den nog av så gott som alla människor. Ty tänk efter! Hade vi inte kunnat skapa oss en egen tillvaro, med början i ”stenåldern”, och med hjälp av praktiskt och intellektuellt lärande och kunskapssamlande utnyttja naturens resurser och lagar, då hade vi fortfarande varit enbart djur. Marx, och många andra, pekade på det unika hos människan – hennes successiva frigörelse från naturens obarmhärtiga tvång. Denna utveckling är både inneboende hos människan och nödvändigt om vi vill skapa en människovärdig tillvaro.
Men sedan skriver du också:
”Hon skall göra sig allt mer fri från naturen för att lära sig behärska den - stå över den, exploatera den och våldta den i samma anda som behärskar kapitalismen. Skillnaden är bara att det enligt Marx skall vara proletariatet som får tillgång till de eventuella njutningar som kan uppstå av våldtäkten.”
Vi vet hur det gick i de socialistiska-kommunistiska länderna. En katastrof för miljön utan dess like, eftersom det saknades spärrar. Kapitalismen däremot, som fört så mycket gott med sig, har den fördelen att den kan förses med regelverk och ”spelregler”. Det är också i den fria världen som tankarna på miljöskydd slagit rot och utvecklats. Det är i dag t.o.m. så att kapitalismen och marknadsekonomin effektiviserar miljöskyddet, detta genom att våra handlingar prissätts på en marknad och därmed ges snabb och effektiv spridning.
Det där bra han skrev 1990 i Miljön, makten och friheten håller fortfarande trots att det nästan gått 20 år!
SvaraRaderaGrönis
Anders Olsson: Jag menar att du förenklar alldeles oerhört och är blind på ditt högra öga (om du förstår vad jag menar). I de gamla öststatsländerna var det stora problemet utsläpp från skorstenar och från avloppsrör. I västländerna är de stora problemet utsläpp från fabriksgrindarna.
SvaraRaderaDte är i skriften Den tyska ideologin som Marx hävdar att människan upphör att vara människa så snart hon inte producera sina livsförnödenheter. Av detta följer att Marx låter ett klart förakt för "svagare" individer lysa igenom. Han använder också en rad skällsord och ser ner på dvärgar, barn och idioter och andra som inte passar in i produktionssystemet. Lenin hyllade för övrigt en del i kapitalistiska systemet: taylorsystemet. Detta sker i Staten och Revolutionen, där han bland annat hyllar kapitalismens "strängaste järndisciplin" för organisation av arbetet. Så i Lenin har du en medkämpe...:-)
Skolimowski tillhör de som istället försökt formulera en idé om den ekologiska människan, jag delar inte allt i vad han skriver, men anser att hans tankar bör ligga till grund för en mer hållbar livshållning.
Högre hopp och större horisonter behöver vi uppenbart nu. Istället för den visionära förtvining som råder i dagens kristid under den kapitalistiska planekonomin. Den som ensam styrt efter kommunismens sönderfall 1989-91. Kapitalistisk planekonomi har nått nästan 20 år längre i makt och inflytande. Detta i sitt miljöförstörande prylöverflöd, innan dess eget sönderfall med finanskris som första orsak följde, åren 2008-09. Och i sin aningslösa nystart efter fallet hindras nu den planekonomin av den varaktiga klimatkrisens mångsidiga verkningar.
SvaraRaderaOch inget är sig likt längre, när även tiden nu syns vara i en vändpunkt. Vilket dock de med makt och ansvar i den politiska elitens skenbara demokrati, inte riktigt har fattat. Det är folkliga, mjuka värden som då alltbättre kämpar sig fram mot ökad makt och ansvar. Trots hårt motstånd av de mest maktfullkomligt, ensidiga.
En ny maktfaktor som ger en komplettering till den materiella, politiska demokratins högsta värde, kunde då de breda folklagrens existentiella demokrati i det civila samhället innebära. Och bättre samverkan och samspel mellan folk och elit, kommer då att ske. Som alternativ till ensidig arbetslinje, kommer därvid människans hälsa, livsglädje, lyckomöjligheter, andlighet, kulturutövande och miljöns uthålliga varaktighet, att oftare prioriteras. Med påföljd inte minst, att allt bättre förlösning av nedtystade frågor och känslor i folkdjupet, skulle ske.
Kanonbra inlägg, Schlaug. Avslutningen var som en mental orgasm av bästa sort!
SvaraRaderaFörenklingen står du för, Birger. Bristerna hos Marx gör inte riktigheten i det han skriver om människans tillblivelse mindre. Det är ju faktiskt så att människan är unik i naturen. Hon är unik genom det jag skrev ovan. Självklart går detta ibland ut över miljön, måste gå ut över miljön. Vi lever inte längre enbart i ett naturtillstånd och kan aldrig heller komma tillbaka till det. I dag är alla människor medvetna om detta. Följaktligen ställer sig sansade människor väldigt frågande inför dina svepande formuleringar och din svart-vita världsbild. Det är DIN uppfattning och DINA miljönormer som gäller, ingenting annat. Men ser du inte att många ler åt ett sådant infantilt angreppssätt? Har du ingen vetenskaplig ansats alls? Du agerar som om det existerar, eller har existerat, en absolut norm eller mall för hur miljön ska se ut eller fungera. Men det gör det ju inte och har aldrig gjort! Det som skiljer ut fanatikern från alla oss andra är just tron på sådana normer och mallar, och så slår man alla andra människor i omgivningen i skallen med SANNINGEN. Det är också detta som gör ditt bloggande så oerhört tröttsamt. Tänk om du i stället kunde använda din blogg mer konstruktivt, i stället för att i tid och otid skåpa ut allt som inte finner nåd hos dig. Vilken miljö vill vi ha? Vilket samhälle vill vi ha? Kan bilismen vara kvar? Datorerna? Bloggandet? Frågorna och valen är i själva verket oändligt många, men ska du rädda miljön för dess egen skull har du bara ett val. Gissa vilket.
SvaraRaderaEtt annat faktum som skuggar det lyckliga 20-årsjubileumet av murens fall är att murens väldigt konkreta funktion endast föll i den meningen att hela Tyskland hamnade på samma sida. I 20 år har man fortsatt att utvidga det Schengen-fortet, men att "riva muren"... det har aldrig tyvärr aldrig varit aktuellt.
SvaraRaderaEn annan anledning för de kapitalistiska arkitekternas skarpa fokus på tyskt segerfirande är ju att i många andra öststater (för att inte tala om Balkan!) är "nostalgin" ännu starkare!
Ytterligare en anledning:
STASI:s motsvarigheter i EU-länder som Rumänien och Bulgarien prenumererar fortfarande på stora delar av den politiska makten. Till skillnad från i Tyskland är det oftast en fördel med familjebakgrund inom "Hemliga Polisen" för den som avser göra politisk karriär i dessa länder.
En fjärdedel röstade på gamla kommunistpartiet i Moskvas kommunval, som sägs ha varit schysst genomfört, nyligen. Inte ens i Moskva, som ackumulerat mer kapital än någon annan stad i spåren av chock-terapins plundringar har "nostalgin" gått att bota.
Det kanske är på tiden att analysera denna "nostalgi" lite närmare, med tanke på att så många av de kritiker som avpolitiseras med begreppet "nostalgiker" är födda efter murens fall?
Elin menade ju att nazism och kommunism båda var ett lika dumt påfund. I dag hade hon nog lagt till nyliberalism. Den som letar horisonter har det svårt i de delar av världen där den sensaste sjukan går fram. Och den smittan är ju långt mer agressivare än de båda tidigare och svininfluensan tillsammans...
SvaraRaderaBäste Anders, du skriver: "Du agerar som om det existerar, eller har existerat, en absolut norm eller mall för hur miljön ska se ut eller fungera."
SvaraRaderaDu är så välkommen till några av de seminarier eller föredrag jag deltar på så vi får reda ut vad du tror att jag anser. Självfallet finns inte någon absolut mall för hur miljön skall fungera, lika lite som det finns för samhället, eller ditt/mitt liv.
Det är kul att du kollar in min blogg trots att du tycker den är så tröttsam, det betyder väl att den måste vara läsvärd...:-)
Anders Olosson - vem är fanatisten här i egentligen. Den som till varje pris vill ha tillväxt om vi och jorden så går under på kuppen - eller den som ifrågasätter rådande myter om det så är blå eller röd planekonomi? Du kanske skulle rannsaka dig själv lite och se hur sansad du är och vilka "oss andra" du egentligen inbegriper i dina självsäkra utfästelser...
SvaraRaderaEn av de tråkigaste sakerna som öststatskommunismen inneburit för oss här i väst är giftstämplingen av Marx. Han skrev som du påpekar en hel del intressant. En annan sida av Marx som jag tycker vi kan rehabilitera är alienationsteorin, som väl går hand i handske med det du skriver, om hur människan förminskas av lönearbete i de odemokratiska strukturerna som vi kallar företag.
SvaraRaderaDu kanske inte vill kalla dig socialist, men hur kan man förverkliga ett ekologiskt hållbart samhälle utan att vara antikapitalist? Det som står ivägen för dig är ju samma odemokratiska ägar- och beslutsstrukturer som socialister slagits mot när de strävat efter att förbättra villkoren för de arbetande och de som har det sämst ställt i vårt samhälle.
Viola Claesson minns jag för övrigt väl, hon kanske inte var helt representativ ens för VPK på den tiden det begav sig. Men jag fick mig ett gott skratt över det goddag yxskaft-svar hon gav dig.
"Blå eller röd våldtäkt: ur miljöns och överlevnadens synpunkt är det skit samma. Så mycket bättre med grön kärlek som båda parter kan ha glädje av..."
SvaraRaderaGod retorik.
"Det är ju faktiskt så att människan är unik i naturen. Hon är unik genom det jag skrev ovan. Självklart går detta ibland ut över miljön, måste gå ut över miljön. Vi lever inte längre enbart i ett naturtillstånd och kan aldrig heller komma tillbaka till det. I dag är alla människor medvetna om detta."
SvaraRaderaAnders Ohlsson tror han har kommit på nåt igen - och har inte ett enda argument egentligen för nånting. Bara påstår att Birger har fel men kan inte visa det på en enda punkt utan bara svamlar. Måste ha mycket agressioner den mannen.
Marx främsta insats var hans analys av kapitalismens inneboende lagar - nämligen dess obevekliga väg mot allt färre enheter med allt större innehåll. Det finns inget skäl att motsätta sig Marx analys av hur kapitalismen leder till koncentration av kapitalet. Och hur man närmar sig monopolsituationer, eller näst intill. Vilket jag brukar kalla kapitalistisk planekonomi.
SvaraRaderaVad har du för stöd för detta? Så där har anti-kapitalister sagt i över 100 år men ändå kan man inte se den koncentration som det talas om när man kollar statistiken. Återigen, så antar ni bara en massa saker utan att kolla fakta.
Tittar man statistiken så har det snarast varit det omvända de senaste 20-30 åren, om man jämför de 500 största bolagens försäljning med USA:s BNP så kan man se hur det sjunker. Antalet anställda per företag minskar osv.
Neoliberal Agenda tycks leva i en mycket liten värld. Bolgen som är ägare av biltillverkning blir allt färre, de stora livsmedelsbolagen blir allt större, de stora kemikoncererna blir allt färre, bankerna blir allt färre och större, sammanslagningar och uppköp är legio. Den ekonomiska reella makten hamnar på allt färre händer, sedan kan man ju låtsas att mångfalden ökar för att underleverantörer och småskuttar blir fler, men de har ingenting med de stora ekonomiska maktkoncentrationerna att göra.
SvaraRaderaHär i Tyskland uppmärksammades murens fall i media med en hel del intressanta program och perspektiv. Till exempel ses öppnandet till väst som en befrielse från DDR: s smutsiga uranindustri. Människor som var med berättar om de höga cancerfall som förekom bland arbetarna - och som ständigt tystades ner av DDR-ledningen. De som bor på platserna nu berättade om skövlad natur, totalförstörda ekosystem och förgiftade vattendrag - omöjliga att leva av eller odla i närheten av. Minnesmärkena står där i dag som "Mahnmal" ung. "påminnelser" om "kärnkraftens verkliga kostnader" som reportern påannonserade det i inslaget.
SvaraRaderaJag vet inte vad jag får det ifrån men jag misstänker att dessa berättelser om vad frihet kan innebära inte står att finna i svensk media i dagarna... eller?
Uranindustrin ses här i väst som något otänkbart i dag, som något som hör diktaturer och gårdagen till och när jag berättar för mina arbetskolleger att den svenska regeringen lobbar för att Sverige - 20 år efter murens fall - ska påbörja samma skit igen MED FACIT FRAMFÖR ÖGONEN, storknar de. De tror verkligen inte det är sant - att Sverige ska slå in på samma väg. Sverige har ett helt annat rykte här än vad vi förtjänar...
Och för att understryka det Birger skrev här ovan om röd eller blå våldtäkt: Det var först efter ett halvårs studier av DDR-regimen och DDR-samhället som jag på allvar förstod nyliberalismens väsen. Att de verkligen är mer som förenar än som skiljer och att det därför är fruktansvärt naivt att tro att övergången till ett marknadsliberalt samhälle skulle innebära någon som helst förbättring på sikt. Som Birger skrev: Muren har ju bara flyttat in i skallen på folk och de som längtar efter frihet längtar fortfarande...
...och förresten:
SvaraRaderaSom en lite upprättelse till Viola Claesson, vet inte vad hon sagt eller gjort under sin tid i VPK men i dag är hon den som håller fanan högst både vad det gäller ekologi, kultur och medmänsklighet i den gudsförgätna bygd jag kommer från och där centerpartister (och några moderater) i dag är de som förfäktar den ideologi som jag skrev om ovan, dvs. DDR-induistrialismen och den eviga tillväxttanken. Det har, som sagts tidigare i andra inlägg, resulterat i skövlade skogar, nonchalerade strandskydd, köplador och tusentals parkeringsplatser. Viola Claesson har här stått på de nyktras sida mot de tillväxtberusades...
Neoliberal Agenda tycks leva i en mycket liten värld. Bolgen som är ägare av biltillverkning blir allt färre, de stora livsmedelsbolagen blir allt större, de stora kemikoncererna blir allt färre,
SvaraRaderaJa, det sker en konsolidering inom mogna branscher men det uppstår ju också nya branscher och företag. Som motvikt kan nämnas alla små IT-konsultbolag som finns idag och alla mindre företag som säljer tjänster/varor på nätet. Och hur mycket makt hade inte brukspatronen som bestämde villkoren för hela samhället på 1800-talet? Man måste se helheten.
Som sagt, oron för att gamla företag ska bli allt större och så småningom göra sig oberoende av marknaderna har ingen täckning i verkligheten.
Erfarenheterna från kanske världens mest kapitalistiska land, USA, pekar på raka motsatsen. Allt sedan 1930-talet har tex. de 25 största företagens marknadsandel minskat.
Intressant att se att när Schlaug får kvalificerat motstånd, då backar han ur. Nu senast invändningarna från Anders Olsson ovan.
SvaraRaderaEhhh kvalificerat motstånd? Det är väl - för dem som tänker själva - snarare kvalificerat skitsnack AO kom med... Vi som brukar läsa Birger vet att hans värld inte är svart-vit, att det är han som propagerar för ödmjukhet gentemot de stora flertalet som är religiösa osv.
SvaraRadera"Allt sedan 1930-talet har tex. de 25 största företagens marknadsandel minskat."
SvaraRaderaHehe, allt sedan 30-talet? Kanske har en del att göra med New Deal-politiken då, den som nyliberalerna hatar för att den försökte begränsa kapitalisternas rörelsefrihet med diverse lagstiftningar, exempelvis Glass-Steagall Act för att förhindra den sortens finanskapitalistiska galenskaper som vi nyss såg resultatet av.
En mer intressant tidssekvens att studera vore ju från 70-talet och framåt, då nyliberala idéer blev tongivande i den ekonomiska politiken. Det senaste haveriet för nyliberalt flum, finanskraschen i USA, har för övrigt fått som följd en ännu större koncentration av finanskapital i färre företag.
Med hopp om att herr Schlaug tittar tillbaka på även äldre inlägg som får kommentarer så skriver jag detta inlägg.
SvaraRaderaDet är sant att Sovjetunionen och andra så kallade kommunistiska samhällen varit (brutalt) miljöförstörande, ofta mer råa mot naturen än kapitalismen. (Sen kan man diskutera huruvida kommunistiska t.ex. sovjet egentligen var, med tanke på att kommunism ofta definieras som ett statslöst samhälle, men det är hårklyverier som inte egentligen spelar någon roll idag) Detta är något som kanske skvallrar om att det nödvändigtvis inte är kapitalismen i sig som är miljöförstörande, utan något annat som var gemensamt för både sovjetsocialismen och kapitalismen; ett tillväxtimperativ måhända?
Till poängen, på senare tid har man i omläsningar av Marx funnit en hel del som tyder på att han faktiskt hade en viss medvetenhet om kapitalismen och dess miljöförstörande aspekter, Marx gör bl.a. en analys av hur industriellt och stordriftsjordbruk (som Marx menar att kapitalismen accentuerar) urlakar jordens näring. Dock så finns det vissa marxistiska teoretiker som idag tenderar att överskatta Marx "ekologiska medvetenhet" och menar att han var helt igenom grön. Men Marx vägrade t.ex. att ta till sig termodynamikens lagar i sin analys av kapitalismen (av okänd anledning), som hade kunnat berika hans analys avsevärt, något som man gjort idag då.
Överhuvudtaget så kan mycket av dagens neo-marxistisk teori med fördel läsas av en liberalt sinnad, då de inkorporerar en hel del från både Adam Smith, David Ricardo, John Stuart Mill och, min favorit, Henry George.