Wednesday, 7 June 2017

Snart tas beslutet....

Utdrag från gårdagens ledare i ETC. Hela texten här.

Här – i Vättern – vill Försvarets Materielverk testa artillerisystemet Archer, skjuta ut hundratals stora spränggranater. Flygvapnet vill utöka skjutningarna från 1 000 till 69 000 skott om året. Övningsraketer, som visat sig innehålla höga kadmiumhalter, ska bombardera dricksvattenreservoaren.

Kort sagt: Försvarsmakten skyddar inte vattnet, militären anfaller, de vill trappa upp kriget mot en av Sveriges viktigaste vattentäkter.

Det är illa nog som det är. Vättern har länge varit utsatt för militära övningar, det man nu vill göra är att trappa upp i stor skala. Karlsborgs flygbas, som är centralpunkt för övningarna, är sedan länge förorenad av brandsläckskum. Med perfluoroktansulfonat rakt ut i vattenskyddsområdet. Ämnet bryts inte ner – vare sig på kemisk eller biologisk väg.

Hela situationen kan tyckas absurd. Det är den också. Till och med den borgerliga regeringen hukade inför tanken att gå Försvarsmakten till mötes. Nu ligger frågan på den gröna miljöministerns bord.'

Om det nu är hennes bord. Om det inte i själva verket är försvarsminister Peter Hultqvists (S) bord. Det också.
Precis som det var när miljöministern tvingades meddelade att regeringen stoppade bygget av 600 vindkraftverk i Hanöbukten. Med motiv att Försvarsmakten behöver öva där. Med sina korvetter. Och stridsplan. Mot Mark- och miljödomstolens bedömning.
Nu, i fallet med Vättern, har också domstolen haft invändningar. Till vattnets förvar. Men vem bryr sig i en tid av krigsretorik? Tiden för det militärindustriella komplexets stora återkomst.

Den rödgröna regeringen agerar nickedocka. Kanske är det lättare för den än en borgerlig regering att låta Försvarsmakten stoppa vindkraft och hota Vättern. En rödgrön regering slipper ju kritik från både MP och S.

Hade det varit borgarna som stoppat vindkraftparken i Hanöbukten och hotat Vätterns vatten så hade i vart fall Miljöpartiet varit gravt kritiskt. Hur använder man sin maktposition idag? För att legitimera en politik man rimligen inte står för? Eller ska man nu sätta ner foten?