söndag 19 april 2015

Lönearbeta eller låta bli...

Det är alltid upplyftande att få argumentera mot påståenden och analyser gjorda av de man uppskattar för både deras åsikter och intellektuella skärpa. Så istället för att som så ofta bara länka med ett uppskattande omdöme ska jag kritisera en text av Lena Andersson. Hon analyserade Roland Paulsens bok Vi bara lyder, som jag skriver om här.

Nån sorts konkret huvudkontenta av LA:s artikel  - Lönearbeta eller låt bli - formuleras på detta sätt: "Ty idén om ett samhälle utan lönearbete, det vill säga utan pengar, är synnerligen repressiv och absurd".

Meningen innehåller ett antal, såväl retoriska som sakliga, obegripligheter ovärdiga Lena Andersson, tycker jag, om än värdiga DN:s ledarsida. För det första finns det ingen som har förordat ett "samhälle utan lönearbete", för det andra är det en grov missuppfattning att det skulle vara lönearbete som skapar pengar. Det enda som är riktigt i LA:s formulering är den om absurditet... Om än riktad åt annat håll än det håll författaren tycks vilja tro...

Tanken tycks vara den att det är lönearbetet som skapar tillväxten, och att det därför är lönearbetet som ger oss pengar till sådan välfärd att även samhällets olycksbarn kan ges en dräglig tillvaro. Därmed har LA fallit offer för det intellektuella moras som arbetslinjens företrädare bygger sin världsbild på. Det är som om det bara är människors arbetstid som skapar den omsättning vars frukter genererar pengar, vinster, värden som kan fördelas mer eller mindre rättfärdigt. Som om ett samhälle med mindre lönearbete - eller för den försiktige: bättre fördelat lönearbete -  inte skulle medföra utveckling, framåtskridande och värden varken mätta i kvantitativa BNP-mått eller i kvalitativa sociala, kulturella och ekologiska mått.

Konkret: ett företag där hundra människor lönearbetar skapar en omsättning på hundra miljoner, ett företag där hundra robotar arbetar skapar också en omsättning på hundra miljoner. Det förstnämnda företaget är en del av samhället i så mån att det bidrar till allt från social välfärd och fysisk infrastruktur genom att det betalar in inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Det sistnämnda företaget lever i utanförskap i så mån att det har avskärmat sig från samhällets finansiering av allt det som vi kallar välfärd (skola, sjukvård, äldreomsorg, trygghetssystem), gemensamma investeringar (järnväg, forskning etc) och gemensamma åtaganden i övrigt (rättssystem, försvar etc).

Det är bara så länge vi accepterar utanförskapet - det vill säga de företag vars verksamhet inte bidrar -  som lönearbetets omfång blir det mest centrala att upprätthålla. Det vill säga: anser vi att det till övervägande del skall vara skatt på människans arbetstid som skall finansiera välfärd så måste vi - hur mycket vi än rationaliserar, robotiserar och automatiserar - fortsätta lönearbeta våra 40 timmar i veckan även om vi måste "skapa" arbeten på sådant sätt att allt mer av de civila sektorerna - familjeliv, läxläsning, matlagning, städning, bäddning, kärlek, ideell körsång och fotbollsträning - omvandlas till formellt lönearbete. Allt mer av vanlig hygglighet, omtanke och närhet som inte utförs på den offentliga arbetsmarknaden hotar jobben och därmed "välfärden" enligt arbetslinjens grundläggande tes. Den delen av problematiken tar inte LA upp. Däremot menar hon att lönearbetet ändå kommer att vara som det är ty "tekniken sköter sig ju inte av sig själv".

Det sistnämnda är delvis helt rätt förstås, även om den digitala tekniken faktiskt kan åtgärda många tekniska problem bättre än människan själv kan i det enskilda fallet. Det är säkerligen så att det behövs välutbildade tekniker som ser till att de robotar som kommer att hjälpa såväl Lena  som mig när vi som åldringar behöver hjälp med allt från dusch till städning. Men den som tror att mängden arbete blir lika stort som innan den pågående vågen av digital robotisering är såväl orealistisk som pessimistisk.

En parentes: LA gör det klassiska misstaget - i denna sin text åtminstone - att bortse från att arbete utförs även utanför den offentliga ekonomin. När det så kallade friåret fanns kvar i Sverige visade det sig i utvärderingen att de som fick del av friåret inte låg i hängmattan utan tvärtom ofta var mer kreativa - och nöjda med livet - än tidigare.  För övrigt är det värt att notera att det blir lika mycket arbete utfört i ett samhälle oavsett om det är få eller flera som delar på det - måttligt sänkt arbetstid behöver således, för den som fruktar det, inte innebära att mindre lönearbete blir utfört. Att en måttlig sänkning inte är tillräcklig för att möta den digitala robotiseringen är en annan sak.

Således:

Lönearbete kommer att behövas också i framtiden. Ingen ifrågasätter det. Det är mängden lönearbete kritiker ifrågasätter.

Pengar skapas oberoende av lönearbete - banker kommer att skapa dem genom att ge lån oavsett om dessa lån används till köp av hus som tillverkas mestadels av människor eller robotar.

Grundläggande gemensam välfärd finansieras genom skatter oavsett om dessa läggs på människors arbetstid eller genom bredare skattebas - som t ex produktion eller omsättning oberoende av människors direkta medverkan eller inte.

Lägg till det:

De värden som skapas, och där människor inte är direkt inblandade, måste, om vi inte vill att de som äger kapitalet ensamma skall ta del av allt större del av omsättningens vinster, fördelas mer rättvist. Vilket kan ske genom (för att ta en vision som politiskt diskuteras i ett antal länder)  en basinkomst till alla eller genom till exempel ett radikalt höjt grundavdrag som gör att individen kan korta sitt lönearbete utan att få mindre pengar i plånboken efter skatt.

LA avslutar sin kolumn med följande: "Så varför 'lyder' människor? Varför accepterar vi lönearbetets villkor? Troligen för att utopierna tycks värre."

En bättre avslutning hade varit: "Så varför lyder människor? Varför accepterar vi lönearbetets villkor? Jo, därför att vi lever i arbetslinjens norm och i förvillelsen av att det är skatt på arbete som upprätthåller välfärdsstaten."



17 kommentarer:

  1. Om man verkligen vill minska arbetet för människor, finns väl inget problem med robotar?
    De flesta industrier är ju dessutom en kombination av det du beskriver, automatiserade där det går men har fortfarande många arbeten som görs av människor. En skatt på automation blir nog svår att genomföra, då datorn inte får någon lön, det finns liksom inget att beskatta.
    Arbetsomställningen du beskriver har också gjort att det nu finns få jobb där en arbetstidsförkortning skulle frigöra arbetstimmar för någon annan. Många svenskar och västerlänningar är idag tjänstemän med ett ansvarsområde. De kommer inte att få en andrepilot bredvid sig om de går ned i arbetstid, det blir enbart lite mindre arbete gjort. Tänk efter, har du själv någonsin haft ett jobb där dina timmar skulle tas över av någon annan om du inte gjorde dem?
    En aning överdrivet dessutom med de "nya" civila arbetena; enbart städning har ju egentligen blivit en stor avlönad sektor, och det får man väl ändå anse ha fungerat väl med tanke på att de som nu utför den får försäkring, pension och liknande till skillnad från förr.

    SvaraRadera
  2. Västerländsk livsstil med ständig fokusering på materiell och ekonomisk tillväxt har gjort oss fattiga på mening och glädje i livet.
    Denna livsstil har även berövat oss förståelsen av hur vi tillsammans passar in i tillvarons större, eviga perspektiv.

    Christer

    SvaraRadera
  3. Angående dagens DN-debatt:

    1. "31 kulturarbetare och debattörer", hur många tror att DN skulle släppt igenom en liknande artikel av "31 sjuksköterskor/busschaufförer/ingenjörer och debattörer". Vore intressant att veta vad DN ser att dessa personer har för specifik kunskap i detta ämne.

    2. "Men medan riksmedia nästan helt fokuserar på storstäderna kan i princip allt som händer ovanför Gävle passera obemärkt. Skövlingen av skogen, gruvnäringens rovdrift på jorden och brott mot urfolkens rättigheter är inte längre en nyhet." Finns nog ett skäl till att bostadsort inte står bakom namnen, skulle nog blivit pinsamt... Min uppfattning är att detta är något som ofta sägs av personer som inte bor norr om Gävle, men som vill göra den delen till ett stort Skansen. Typ som Åsa Romson resonerar kring vargen.

    3. "Våld löser aldrig några problem." Ha, ha, floskler på ny nivå... Just det ja, och det gick bra för Tjeckoslovakien när man inte använde våld mot Hitler, nyfiken som undrar?

    Förövrigt anser jag att Norge, Kanada och Portugal med flera är demokratiska länder med grundläggande respekt för de mänskliga rättigheterna. Sådana länder bjuder jag gärna in till vårt land för att samarbeta med, men det är ju bara jag...

    SvaraRadera
  4. Lena Andersson är en ordbajsare som hellre attackerar halmgubbar än tar itu med verkligheten.

    SvaraRadera
  5. "Vänstern" sitter nu vid ratten. Socialbidragen fortsätter att vara stor "workfare-central" under dessa, utan minsta diskussion. FAS3 ska stillsamt fortsätta administreras under oöverskådlig framtid, i åratal. Inga alternativ sägs finnas(!). "Frisläppande" är inget alternativ, tydligen. Ett fängelse utan några alternativ. A-kassan är inte för arbetslösa, det är ett lyxhotell för "A-insiders". När pengar ska fördelas konkret i utanförskaps-landet går allt till de som har. Och utopin sägs vara det som fungerar, det system som fallit i bitar för länge sedan påstås vara realismen. Ja, ibland undrar man ju faktiskt lite över vad i h-vete som pågår..

    SvaraRadera
  6. Nu börjar det talas mer om robotiseringen den utveckling som vi inte undkommer. För den kommer. Om att jobb kommer att försvinna och att vi behöver skapa nya jobb Tänka nytt. Flera partiers politiker lägger huvudet på sned och funderar. Det är på gott och på ont.

    Egentligen så handlar det väl ytterst om, den samtida forskning som studerar möjligheten av artificiell intelligens och artificiellt liv. Inte så mycket om vad våra politiker vill. Tror inte att de vill bli ersatta av robotar. Även om de ibland beter sig som sådana.

    Den samtida forskningen struntar väl i arbetslinje eller inte. I hur många timmar vi bör lönearbeta. Om vi ens bör lönearbeta. Utan drivs av hybris att försöka framställa konstgjorda modeller av liv och levande människor. Som kan ersätta oss. Konsekvensanalys verkar saknas, mer en vilja att leka Gud i maskinen. Försiktighetsprincipen var finns den?

    Tack och lov så undflyr "oss" något viktigt grundläggande dvs. att levande varelser är inte maskiner. Ett tankefel.
    Det är bra med robotar t.ex. robotdammsugare när en person inte kan sköta städning själv. Men en treåring skulle kunna navigera sig bättre genom rummen. Har man förmåga kan man fjärrstyra den annars inte. Finns säkert mer avancerade men smakar det så kostar det.
    Lustigt är att all teknik ska vara för alla inte de som mest behöver den.

    Tycker hon har fel. Eller så har hon en poäng. Beroende på hur man läser artikeln. Eller hur hon vill att den ska läsas. Det borde räcka med glädje att arbeta för gemenskapen. Dvs. om man anser att människans uppgift i ett större perspektiv, är att lära sig tjäna andra och inte tjäna pengar på andra. Tror också att hon har en poäng i att, det som nu sker är en rörelse mot människans ursprunglighet. Vi måste komma på saker och ting själva. Förmodligen kommer de flesta att vilja få stopp på det alltmer robotiserade samhället. Samt vilja att vi skiljer på levande ting och maskiner.

    Förmodligen skulle det som hon skriver, upprättas kontrollsystem som gör att ingen smiter undan från sitt beting. Hon drar visserligen det hela till sin spets dvs. ett samhälle utan lönearbete. Men personligen så tycker jag hennes artikel är intressant. Som alltid oavsett om jag håller med eller inte. Hon har ju en poäng med att ställa frågan räcker det i detta nya samhälle att arbeta för glädje av gemenskapen? Svaret är nej dit har vi inte kommit ännu.
    De som inte har eller kan jobba upptäcker ofta att det de saknar mest är gemenskapen. Även om kassan är skral. Vilket gör att en del deltar efter förmåga i ideell verksamhet. Den som ligger risigt till... Eftersom den sägs konkurrera ut arbetslinjen med dess konkurrenstänk.

    Tycker att det sorgligaste är "Denna livsstil har även berövat oss förståelsen av hur vi passar in i tillvarons större, eviga perspektiv." Det är sorgligt att VET-enskapen bidrar till detta.


    Lisbeth

    SvaraRadera
  7. Förtydligande, det var Christer som skrev om "Denna livsstil... osv"

    Lisbeth

    SvaraRadera
  8. Den trädgård som vi ärvde.

    Jag tycker mycket illa om
    Lena Andersson och det gör
    att jag förstår, hur jag går baklänges
    och drar min gräsklippare så långt upp i
    världen att det det blir möjligt för somliga
    att till slut placera kärnvapen i Vår egen trädgård.

    I min värld så är medkänsla en del av förståndet.
    LA är smart, men enligt mitt förstånd
    så saknar hon väsentliga bitar.

    SvaraRadera
  9. Riktigt ytterst ute på spetsen handlar nog motståndet mot "utopin" om sadism: "total kontroll" med linor fästade i armar & ben? Hur ska annars "order" kunna ges åt de fattiga? Det förklarar varför vänstern är "med på workfare-tåget", att det hela är så odramatiskt. För vänstern är frihet ingen stor sak, det är en slags lyxartikel: en röd, dyr roll-on deodorant..

    SvaraRadera

  10. http://ericsecher.blogspot.se/2015/04/lydnad.html
    Eric

    SvaraRadera
  11. Roland Persson i all ära (om än inte fullt ut). Men för en bredare bild av ams-trams bör man följa Tino.
    http://www.tino.us/

    I det här landet kan tvåårigt fordonsgymnasium vara underlag till såväl generaldirektörsjobb som utbasunerande av välfärdssiffror som saknar verklighetsförankring. Inte konstigt att det går så bra för Sverige nu....

    SvaraRadera
  12. Denna mening av Lena Andersson visar på att hon helt har missuppfattat Roland Paulsens bok ” Men om det är själsutvecklande för den fattige är det rimligen så även för den rike, varför inte heller han bör undslippa sina stärkanden ÅTTA timmar för tillväxten.” (ÅTTA ändrat till versaler av mig)

    Någon gång måste vi börja minska normalarbetstiden. Till sex eller fyra timmar och även till annan verksamhet än lönearbete. Och inse att tillväxt inte kan gälla för evigt för alla samhällen.

    SvaraRadera
  13. Hög utbildning är inte en garant för kloka och förnuftsbaserade beslut. Om man ska spetsa till det lite, så ju mer du pluggar i ämnen som historia och ekonomi vid våra universitet, ju mer infollad och åsiktsformad blir du. Kolla bara på världens ekonomer som tillsammans har konsturerat ett helt sinnessjukt penningsystem som har till syfte att göra bankparasiterna ännu rikare och maktfullkomligare. Och titta bara på Alice Bah Kunke som inte har någon hög utbildning men som började starkt i höstas med att säga högt det tabubelagda faktumet att ägarkoncentrationen inom medievärlden är för hög i vårt land. Hon uttalade högt det alla barn kan se, nämligen att kejsaren är naken...

    SvaraRadera
  14. En fil kand i statsvetenskap räknas nog till högre utbildning :-) Bah Kuhnke har ju också byggt på med rätt många ledarskapskurser och har ju även varit chef i näringslivet. Hon kom inte direkt från tv-rutan till ministerposten. Säger inte att högre utbildning är en garant för bättre beslut, men man har kanske lärt sig att ta reda på fakta innan man uttalar sig :-)

    SvaraRadera
  15. Jag läser både Lena och Roland med behållning och blev glad att du gjort detta inlägget. Hade t o m tänkt förslå det när jag såg Lenas ledare, eftersom jag även läser din blogg med behållning.

    Jag har varit långtidsarbetslös under 90-talskrisen. Nu har jag ett erfarenhetsbaserat arbete som det lär dröja länge innan det robotiseras. Man är som mest attraktiv innan man blir dement och många pensionärer startar eget, för då inser de att de kan börja plocka russinen ur kakan. Jag kan se styrkor i både det Lena o det Roland skriver. Ur Lenas text läser jag att framtiden kommer inte att hända utan friktion. Ingen tar tag i något, ingen har längre någon vision. Den smidiga övergången in i något annat känns avlägsen. Vi är på väg mot något som ingen riktigt vet och det verkar som om vi släpas in baklänges och motvilligt. Steget mellan nutid och "utopierna" verkar långt, samtidigt som ingen bygger på en väg dit. Jag ska inte säga att det kommer att bli blodigt, men det kommer att bli svårt och kanske göra ont. Just för att ingen tar tag i frågorna. Så läser jag Lenas text.

    SvaraRadera
  16. Baklänges gick jag tre trappsteg
    upp.
    Jag drog min gräsklippare efter mig.
    Tre ggr hade jag förrått Jorden.
    Ytterligare tre trappsteg upp gick jag. Tre ggr ljöd basuner.
    Tre trappsteg till. Jag var uppe.
    Total dominans var vad som gällde.
    Ibland hade jag stretat emot.
    Men då hade jag alltid förlorat.
    Nu förstår jag, att det är medlöperi som gäller.
    Den som försöker att skapa ett samhälle som
    bygger på gemenskap med varandra och med Naturen,
    Dem kommer jag att kalla Utopister.
    Och så kom: Första världskriget.
    Andra Världskriget ...
    Och ifrån Jordens Högste kriminella sipprade
    sedan länge, deras värderingar ner och genomsyrade alla människor.

    SvaraRadera
  17. "De senaste åren har varit de sämsta Sverige upplevt under efterkrigstiden i term av tillväxt av välstånd och produktivitet. Detta fick inte fått stå i vägen för den hopdiktade bilden att Reinfeldåren var någon sorts gyllene tillväxepok. I stället för att granska makthavarnas påståenden hjälpte journalisterna till att ända in i valrörelsen 2014 okritiskt sprida Alliansens fantasier. Exempelvis frågade inga journalister såvitt jag vet Anders Borg varför statsbudgeten inte längre redovisade standardmåttet BNP per capita."

    http://www.tino.us/2015/04/det-gar-inte-bra-for-sverige/

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.