måndag 16 mars 2015

Goeksegh

Av en slump - eller på grund av tidens gång eller cykler eller tillfälligheternas spel - så råkade jag titta på Melodifestivalen. Och fastnade för Jon Henrik Fjällgrens joik, vilket resulterade i att jag fastnade för hans skiva. Den funkar säkert på fjällsluttningen, men garanterat lika bra när man från höjden i norra Östergötland betraktar fjärden en tidig vårmorgon. Förmodligen skulle den vara nyttig för de urbana som aldrig får se en horisontlinje.

Minns förlovningen på fjällsluttningen, med sjön och den inledande fasen av renskiljning nere i dalen.

Minns dygnetruntjobbet uppe i Ritsem, eller rättare sagt de många jobben jag uppehöll när de ordinarie hade semester. Några i en närliggande sameby tyckte synd om mig och kom med hinkar fulla med röding - någon av er är inne på bloggen ibland vet jag: tack! - som tröst för att jag bara kunde sova några få timmar per natt under någon månads tid.

Minns vandringar i fjällen som tycktes evighetslånga och där stegen i vandrandet inte bara tog mig framåt utan lika mycket bakåt och inåt. Bra vandringar.

Det är något speciellt med den här typen av musik, särskilt när den framförs på det sätt som Jon Henrik Fjällgren gör, den berör och just den här varianten känns faktiskt både ursprunglig, aktuell och tidlös - ungefär som goda politiska värderingar bör kännas:


8 kommentarer:

  1. intressanta intervjuer med Fjällgren i teve. Nöjesintervjuarna som är lika uppskruvade och tillgjorda som de som de vanligen intervjuar vet inte hur de skall intervjua en som bara är.

    SvaraRadera
  2. Tack för tipset, skulle inte lyssnat utan detta tips.

    Storslagen musik utan att vara pompös, fint.

    (Sen lyssnar jag själv just nu helst på "Togges band", men den musiken gissar jag stöter bort nästan alla genom att innehålla motsatsen till skönsång. Men äkta i varje millimeter är det.)



    SvaraRadera
  3. Den där slumpen igen... medvetet, omedvetet? Ordet triggar igång mig. Något inom mig darrar av upphetsning...:)Kan inte skylla på Schlaug. Skyller varken på slumpen, tidens gång, cykler, eller tillfälligheternas spel. Utan på att jag gillar att titta på melodifestivalen. Fast bäst är ostbågarna och dippen... Flera motiv för att titta alltså. Ostbågarna det yttersta motivet avgör så jag tittar och så Jon Henrik Fjällgrens jojk, som ett motiv. Att jag inte gillar konkurrens och tävlan förtränger jag "skickligt". Undrar hur mycket chips och ostbågar säljs när det är mello? (modernt) uttryck. Man bör ju inte vara mossig och gammalmodig. Då blir man en politiker. (I nästa liv)

    Tryckte ihop texten motivet är att ta mindre plats;)

    Lisbeth

    SvaraRadera
  4. Underbart med musik som kan beröra så starkt. Tack ursprungsbefolkningar för det, balsam för själen!

    SvaraRadera
  5. Det finns en Facebookgrupp som heter "Birger Schlaug, en vän i alla väder". Birger är inte med i den. Den har över 400 medlemmar ändå! Ska du inte gå med, Birger?

    SvaraRadera
  6. Här samtalar Birger förresten med en forskare om Lappväsendet: http://www.ur.se/Produkter/179768-En-bok-en-forfattare-Lappvasendet

    SvaraRadera
  7. "De urbana"? Meh. Många av "de urbana" har vuxit upp omgivna av grantaggiga horisonter eller ändlösa betfält, etc.

    SvaraRadera
  8. Bilen hem. Lyssnar. Gudomligt.
    Mia

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.