söndag 8 februari 2015

Tid för Söderberg... varför inte för Wägner?

För några år sedan skrev jag om Hjalmar Söderberg i mindre hovsamma ord. Det uppskattades inte av alla. Men jag brukar ha honom som mindre sympatisk startfigur i mina föreläsningar om Elin Wägner. Det kan tyckas vara lite orättvist. Men vad han skrev om kvinnor och rösträtt tål att upprepas i en tid när Söderbergs samlade verk nu ges ut. Det är bra att man ger ut hans böcker igen. Frågan är dock varför inte Elin Wägners samlade verk ges ut.

För drygt 100 år sedan satt Söderberg på ett café i Dragör, alldeles vid havet. Till vänster på stranden fanns ett dambadhus. Han var ännu ung, radikal och modern. Kanske kan man säga att han var en blandning av Björn Ranelid, Lars Norén och Lars Winnerbäck. Hade slagit igenom med Doktor Glas. På Dramaten hade man spelat Gertrud.

Han befann sig i Dragör och arbetade med en ny roman, Den allvarsamma leken, men kom inte riktigt in i den. Så han skrev en debattbok som avkoppling. Boken skulle få namnet Hjärtats oro.

Han skrev om kyrkan, militären, präster och politik. Och om kvinnor - vackra och fula...

"Det plaskar en mängd flickor i vattnet i och utanför dambadhuset. Jag vill inte göra mig bättre än jag är: jag är tillräckligt tarvlig till karaktären för att rikta kikaren dit... Så mycket vackert har jag aldrig sett på en gång...

Där är en ung jungfru med små spetsiga bröst, brunstekt av solen över hela kroppen. En ung jungfru som ännu ej berörts av en man. Hon ser ut att hon kunde heta Else.. Och där den vita, mulliga unga kvinnan, som just nu står och vrider ur sin röd- och vitrandiga baddräkt: henne kallar jag Dagny. Vacker är hon...

Och där den svarthåriga flickan med den röda körsbärsmunnen: hon heter Kirsten... Där den lilla blåögda: hon kan heta Tove...

Där har jag en vördig matrona: hon ser gräslig ut och är ful som fan: hon heter Maren. Hon ser sedlig ut fast hon är naken, då kan man förstå att hon inte är vacker... Hon ser, förbanne mig, ut som en rösträttskvinna!"

Och han fortsatte sitt resonemang om kvinnor och rösträtt: Jag har aldrig träffat någon förståndig man som varit anhängare av den kvinnliga rösträtten. Och jag har aldrig träffat någon kvinna, som är mån om sin kvinnlighet, som brytt sig om saken... De som i denna sak går i spetsen för kvinnorna är i regel de kvinnor som är misslyckade. Det är Maren (den fula) som för ordet för Else, Dagmar, Kirsten och Tove...

Boken kom ut 1909. Och Hjalmar Söderberg var givetvis inte alls ensam om denna syn på kvinnor och rösträtt. Det var norm på den tiden. Kultureliten, prästerskapet, tidningsmakarna. Ett svar fick Hjalmar Söderberg, och övriga män och kvinnor som motsatte sig kvinnlig rösträtt, genom Elin Wägners bok Pennskaftet. Men det dröjde till 1921 innan Sverige fick kvinnlig rösträtt. Sverige var sist i de nordiska länderna. Bland mycket annat beroende på den manliga kulturelitens inställning.
 

Mer om Elin Wägners kamp för bland annat rösträtt har jag skrivit här.

8 kommentarer:

  1. När Söderbergs samlade verk nu ges ut igen görs det i censurerad form? Som med Astrid Lindgren vars böcker blivit ifrågasatta och vissa delar omgjorda. Med rätta eller inte, det kan man tvista om. En del tar väldig anstöt och det kanske räcker...

    Ord som t.ex. neger använder vi inte oss av idag. Men det är synd att sudda ut historien, för hur ska framtida generationer då kunna lära av den. Dessutom ordet var accepterat förut.

    Tycker inte att man ska censurera gamla verk. Men väl reagera över Söderbergs kroppsfixering av kvinnor. Samt att det är accepterat ännu... Många unga tjejer får ätstörningar och det är väl också en slags "rasism" att kvinnors kroppar diskuteras på ett helt annat sätt än mäns.

    Har aldrig läst en bok skriven av en kvinnlig författarinna, som beskriver ett gäng män i badet deras kroppshyddor samt längden på deras "ädlaste" del.

    Idag verkar feminism mest gå ut på att ha en kvinnlig partiledare på toppen. Det verkar bli Alliansens trumfkort inför nästa val. Önskar att våra politiker hakade på det som skrevs i media för ett tag sedan. Nämligen det att kvinnornas historia är inte skriven. Den bör skrivas in i historieböckerna.

    Den är viktig och det handlar inte om fler kvinnor i bolagsstyrelser för att vända utvecklingen. Låt männen leka färdigt där... så gör vi annat sedan.

    Låter som en Fi anhängare... men "rasism" är ett stort och vitt begrepp.
    Gamla strukturer behöver lösas upp. Alla partier har sina guldkorn. Men just i att synliggöra dessa strukturer är Fi en guldtacka, inte ett guldkorn.
    Deras lösningar på problemen är en annan sak.

    Det är bra att du då och då tar upp Elin Wägner och hennes verk. Desto fler som reagerar på att kvinnornas historia inte berättas i historieböckerna desto bättre.

    Idag verkar kvinnosynen vara tillbaka på stenåldern. I detta mångkulturella samhälle och värld, verkar det snarare gå bakåt istället för framåt. Vi skulle kunna vara det land som går före. Integration!

    Lisbeth

    SvaraRadera
  2. Varje sak har sin tid. Ord som neger och bilder av hakkors ska naturligtvis tas bort från uppslagsböckerna. Ingen ska heller få veta att vi hade svastikan i olika kulturer långt före Hitler. Men pendeln svänger.

    Att Elin Wägner hålls tillbaka, nu som förr, vittnar om graden av mognad -hos männen. Hur det är med exv Fi:s hantering av
    vår riksklenod, vet jag inte. Kan någon berätta?

    Gt

    SvaraRadera
  3. Tror inte att går att skala bort briljansen hos en författare genom att lusläsa rader genom feministiska glasögon ett sekel senare. Frågan är vilken kultur som skulle överleva denna typ av postcensur, inte ens de korrekta arbetaralstren skulle klara detta, typ Fridegård och Ivar Lo.

    SvaraRadera
  4. Man behöver inte skala bort briljansen hos någon. Frågan är väl varför ens någon accepterar historieförfalskning. Om hälften av mänsklighetens historia inte berättas eller bevaras så är det historieförfalskning.
    Kan vara bra att ta på sig ett par feministiska glasögon.

    SvaraRadera
  5. KingEdward, naturligtvis vare sig kan man eller bör man plocka bort briljansen hos en författare bara för att man ser hens texter med "moderna" glasögon. Just när det gäller Hjärtats oro så var det en debattbok - eller tankebok som det hette på den tiden - och debatten om kvinnlig rösträtt (det vill säga demokrati) existerade ju i allra högsta grad, argumenten hade verbaliserats, men många i det manliga kulturetablissemanget valde att ta ställning som Söderberg - han var inte emot kvinnliga frigörelse när det gällde sex (det skulle ju unga glada män ha glädje av) men när det gällde rösträtt var han således motståndare vid denna tid. För övrigt brukar socialdemokrater och liberaler hävda att de tog kampen för allmän rösträtt, men då ska man veta att det var först när omvärlden, bland annat alla andra nordiska länder, genomfört det som liberala och socialdemokratiska politiska ledare drev igenom det också i Sverige. Men man vill gärna skriva om historien genom att att sossar och folkpartister gick i fronten... den "fronten" var dock långt bak... "Tiden är inte mogen", meddelade t ex Staaf när Selma Lagerlöf och andra kvinnor uppvaktade honom bara några år innan det att liberalerna tvingades rösta för allmän rösträtt.

    För övrigt anser jag det vara ok att stryka ord som "neger" i äldre litteratur och film riktade till barn, men absolut inte till vuxna.

    SvaraRadera
  6. Ja det är ok! Vare sig mer eller mindre... För "ibland" undrar man om barn inte är klokare än vuxna.
    De är inte så identifierade med saker och ord som vi vuxna är och det är ju de vuxna, som ska kunna förklara för barnen, varför inte ordet används längre. Skulle förmodligen bli lika många förklaringar som det finns vuxna annars...

    och sedan när barnen blir vuxna så möter de ordet "neger" i vuxenfilm och litteratur. Kanske läser de "Gud älskar att färdas i en rosa Cadillac" och tänker fan jag är lurad. Eller vad betyder "neger"?

    Men vad gör väl det vi gör allt för att skydda de små liven.

    Ska eventuellt lyssna till "Pippi" själv dvs, Inger Nilsson nästa vecka. Om hur det är att förknippas med "Pippi" och säkert också något om att man ändrat ord. Vilket hon tidigare uttryckt att hon ogillar.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  7. Under Söderbergs tid var väl ca 50% emot kvinnlig rösträtt, och hade alltså fel utifrån dagens synsätt. Han var ganska vanlig för sin tid.
    Jag tycker det är mer intressant att bevara och se på konst som den var, och se utvecklingen sedan konstverket utfördes istället för att skjuta budbäraren. Söderbergs omdömen i rösträttsfrågan är inte gångbara idag, men hans beskrivning av kärlekslivets smärta är det ju definitivt. På samma vis är det möjligt att uppskatta en renässansmålning även om man idag inte sympatiserar med det djupt religiösa budskapet.

    SvaraRadera
  8. Neoliberal Agendamån feb. 09, 12:21:00 fm

    Varför inte Ludwig von Mises som 1912 skrev "The Theory of Money and Credit" eller hans lärjunge Friedrich Hayek som förutsåg kraschen 1929 och som 1974 fick ekonomipriset för sina insikter in konjunkturcykeln?

    "Mises was one of the few men in a leadership position who actively promoted young female intellectuals. Lene Lieser, Marianne Herzfeld, and others wrote their doctoral dissertations under his supervision. Lieser, Herzfeld, Ilse Mintz, Martha Stephanie Braun, Elisabeth Ephrussi, and others were regular members of his private seminar. "

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.