onsdag 26 oktober 2011

Varför saknar nya moderater bildning?

När den moderata partisekreteraren Sofia Arkelsten hävdar att "vi var med och skapade fri och lika rösträtt" så är det inte bara uttryck för historielöshet utan än värre för bildningsförakt. Hela den moderata partiledningen har de facto accepterat skrivningarna i det idéprogram där historien förvanskats.

Nu är historieomskrivning inte något nytt inom den sfär som utgör den svenska högern. I samband med att Svenska Arbetsgivarföreningen och dess närstående organisationer på 80-talet satsade stort på att ta sig i skolorna producerade man snabbt en bok i samhällskunskap som hette Onkel Enokenhalv där historien skrevs om. Sålunda lät man berätta att det var arbetsgivarna som drev fram semester, sänkt arbetstid och åtgärder för arbetsmiljön medan arbetarrörelsens företrädare beskrivs som stora vulgära busar. 

Det största regeringspartiet verkar vara det som är minst intresserad av bildning, kultur och filosofi. När statsminister Reinfeldt skall hylla kronprinsessan Victoria så kommer han dragande med en platteve. Inget fel på platteve, men det säger faktiskt något om statsministern och stora delar av den sfär som surfar på den nya borgerlighetens våg.

En ledarskribent på SvD - som ju står moderaterna nära - meddelade i ett samtal med mig att filosofi och existentiella frågor inte har i politiken att göra. En inställning som i allra högsta grad kan förklara hur politik kan reduceras till en fråga om mer arbete, mer konsumtion, mer produktion och alltmer meningslösa floskler.

Filosofi och långa tankar är väl något som snarast föraktas i det offentliga samtalet i Sverige, vilket lär applåderas av de som ser just långa tankar som ett hot. Politiker av olika sorter tycks mer engagerade i att låta skolan producera enheter till näringslivet än att producera växande människor. Svenskt Näringsliv anser humaniora vara mindre värt än utbildningar som ger snabba jobb på tillväxtaltaret. Vad ska vi med filosofer och litteraturvetare till, tycks vara Svenskt Näringslivs inställning. Håkan Juholt verkar i detta klimat vara en kulturell jätte.

Den gamle moderaten Staffan Burenstam Linder konstaterade, i boken Den rastlösa välfärdsmänniskan, med en suck: De profana tänkare som utvecklade den ekonomiska tillväxtens evangelium, betraktade ekonomiska framsteg som ett verksamt medel att skapa kulturellt framåtskridande. Ökad tid skulle komma att avsättas till kulturell och filosofisk odling. Men så blev det inte. Istället blev det som Burenstam Linder beskrev: "en tillväxtmani som, i de bokförda expansionsökningarnas namn, tvingar oss att fördela våra ekonomiska resurser, inklusive tiden, destruktivt..."

I en intressant serie i SvD om särbegåvningar  - ledarsidan är tack och lov inte normgivande för resten av tidningen - konstateras att vetenskap och intellektuell begåvning är lågvaluta i Sverige jämfört med idrottsprestationer och Idolvinnare. I själva verket ger det större uppmärksamhet om någon "stjärna" i Big Brother visar snoppen på en krog än att någon visat sig vara en superbegåvning som konstruerat en banbrytande matematisk modell.  Det visar sig att alla länder värderar begåvningar på olika sätt. Intellektuella prestationer är lågvärderade i Sverige. Vänstern är inte oskyldiga i detta förakt för begåvning.

Särbegåvningar uppfattas som något skumt, nästan obehagligt. Om det inte är särbegåvade killar och tjejer som brinner för fotboll och vill bli en ny Zlatan eller Marta. Enligt den politiska normen har det länge varit jättefint med skid- fotbolls- och till och med volleybollgymnasier. Vilket är helt OK. Men läskigt fult med filosofi- matematik- eller något annat som har mer med hjärnan än kroppen att göra. Vilket är helt förfärligt. Särbegåvningar är också människor som har rätt att få växa, låta lusten för t ex matematik få lika stor näring som den kan få som känner lust för fotboll.

Ett samhälle där långa tankar och bildning uppfattas som snobberi är inte ett bra samhälle. Lika lite som ett samhälle som föraktar illa drabbade är ett bra samhälle.

Föraktet för kunskap och bildning ger sig även uttryck i journalistiken. En ny serie har inletts i SVT. Med goda skådespelarprestationer och så snygg bearbetning att man nästan känner sig förvissad om att samtliga  inblandade i masskonsumtionens Beckfilmer fått rött kort. Serien heter Anno 1790. I en intervju inför premiären försäkrar journalisten att serien inte är en historielektion utan en dramaproduktion. Det förväntas att medborgarna skall pusta ut, här riskerar man inte lära sig något utan kan lugnt låta sig underhållas. Man försäkras detta.

Kanske hade Sofia Arkelsten försäkrats - när hon blev partisekreterare - att politik är en dramaproduktion.  Hur som helst: landet Sverige tillhör de geografiska områden i världen där bildning anses som något tråkigt, meningslöst, dumt och bortkastat. Jag är - ursäkta det obildade uttrycket - jävligt trött på föraktet för bildning.

För Arkelsten och Reinfeldt kanske denna lilla historielektion kan vara något att ta del av.

13 kommentarer:

  1. Brist på bildning är också ett genomgående drag hos de av mina bekanta som röstar på Moderaterna.

    SvaraRadera
  2. Björklund talar om utbildning men förstår inte vikten av bildning.

    SvaraRadera
  3. Bra skrivet, och sant! Skönt att du orkar hålla på...

    SvaraRadera
  4. Ja samhällsklimatet är nu en bedrövlig soppa av simmande isbitar. All officiell mänsklighet har lagts i frysen.
    Därför blir det allt mer o mer självklart att veta att vi skapar vårt eget liv (genom vad vi tänker och sänder ut för slags vibrationer) och att vi kan lämna alla dessa isbitar åt sitt eget kalla öde.
    För parallellt med detta föds massor med öppna hjärtan som medvetet skapar sina egna kärleksfulla liv - bortom dessa isrobotar. De måste ju till slut falla eller smälta - ju mindre näring de får från uppvaknade medmänniskor.
    Men det är bra med upplysning - för de som ännu har den drivkraften.
    Jag är själv så trött på all feghet, på människor som aldrig säger ifrån, utan dels bara finner sig, eller dels ännu fascineras av allt detta ytliga och alla som alltid skall jämka alla problem, så att all förändringskraft blir bortgjord. Alla som är så rädda för konfrontation, så att ingen förändring kan ske.
    Bildning är för mig att lyssna inåt och därigenom inse Helheten.
    Men att ljuga om historiska fakta är ett mycket fult grepp.

    SvaraRadera
  5. Apropå ordet bildning. Jag hade en väldigt bra matematiklärare på eftergymnasial nivå som under hela utbildningen återkommande gav ut stenciler till oss studenter där den del av matematiken som vi lärde oss just för tillfället förklarades och exemplifierades. Längst ner på stencilerna fanns oftast ett "klassiskt" citat av någon berömdhet och det jag minns bäst "sades" tydligen av Ellen Key: "Bildning är det som blir kvar, efter att vi glömt allt vi lärt oss."

    Jag minns hur det där citatet brände sig in i huvudet, medan ögonen åter vandrade uppåt på stencilen där det förklarades hur vissa geometriska figurer beräknas, och jag krasst konstaterade att jag inte skulle ha en chans att kunna förklara detta för någon annan om kanske 10-20 år.

    Som jag tolkar citatet betyder bildning - om det innebär att man har många års utbildning på pränt på papper eller har läst många böcker osv - egentligen ingenting, eftersom kunskap, vilket bildning består av, är en absolut färskvara.

    Det bör dock betonas att även kunskap inte behöver betyda så mycket om den inte används på ett "bra" sätt. Bra? "Bra" kan enligt mig definieras som att arbeta för ett totalt hållbart samhälle, medan andra personer ju kan definiera bra som något helt annat.

    Idag lever vi (majoriteten av svenskarna iaf) i ett s k kunskaps- och informationssamhälle, men ibland undrar jag vad den kunskapen och informationen egentligen har för värde. Att ensidigt betona viss kunskap som ett medel för att nå ekonomisk tillväxt känns varken särskilt intellektuellt eller smart, tycker jag. Och ett samhälle där många av medborgarna har en djup och bred akademisk kunskap kan leda till något värdefullt men behöver likväl inte göra det.

    Jag avslutar med några ord som den tysk-chilenske miljöekonomen Manfred Max-Neef yttrade i en intervju när han jämförde den moderna människan med de grupper av fattiga människor utan bildning, "kunskap" och en stor mängd materiella tillgångar, som han tillbringat flera år hos i studiesyfte. "We have a lot of knowledge, but NO understanding." OBS, ej exakt citat.

    SvaraRadera
  6. Bra inlägg Birger! Jag vill dock invända mig emot det här med att låta särbegåvningar utvecklas genom att ha speciella "elitprogram" eller liknande. Nu säger du visserligen inte detta, men det finns en risk att det är detta som avses?

    Jag tycker också att särbegåvningar och intellektuella bör få möjlighet att utvecklas, men är inte säker på att det bästa för dem eller för samhället i stort är att samla alla på ett ställe. Jag tror att de i den vanliga skolan kan stimuleras också, att deras kunskaper kan komma övriga elever till del och att det är bra även för dem att gå i en skola med en blandning av bakgrunder och begåvningar.

    SvaraRadera
  7. Tror du inte att den som skrev stycket kan sin historia? Om jag uppfattat Per Schlingmann rätt så kan man genom upprepningar ändra på mycket. Här var det väl lite för tidigt att försöka ändra på historiesynen?

    Intressant att läsa om det:
    http://www.fokus.se/2011/10/propagandaministerns-plan/

    Anar man inte honom bakom moderaternas ”nya” sätt att aldrig tala om arbetslöshet utan antal sysselsatta, aldrig tala om utanförskap eller om gigantiska överskott från socialförsäkringar utan om bidragssverige?

    Finns det tillräckligt många duktiga matematiklärare och ska de bästa undervisa eliten eller dem som mest behöver undervisningen? Min dotter valde en specialkurs i matte på gymnasiet där de skulle hinna in på högskolematte. Läraren var mycket duktig och alla elever fick sina MVG. Sedan bröt vår dotter benet och var borta ett tag och hade sedan frånvaro för sjukgymnastik och annat så vi rådde henne att byta till den vanliga mattegruppen. Tyvärr fick hon sedan bara vikarier. Om dem sa hon att antingen kunde de inte matte eller kunde de inte svenska. Så jag tror att det viktigaste för skolan är att den kan ge bra undervisning för alla antingen det är matte, historia, bild eller gymnastik.

    SvaraRadera
  8. Med den skadade trovärdigheten hos Moderaterna, kan man ifrågasätta deras tal om att bli ett miljöparti. Var det allvarligt menat?

    Gt

    SvaraRadera
  9. Sofia Arkelsten borde istället ha gjort en poäng av att företrädaren, Högern, hela tiden kämpade emot idén att "obildade arbetare" skulle ges rösträtt på samma villkor som dem, vilka hade skolning och kunde ta ansvar för nationen. För det var nog så hennes föregångare tänkte.

    SvaraRadera
  10. åh, bra skrivet och sammanfattat!

    SvaraRadera
  11. Så sant som Karin K skriver ovan.
    Propagandamakare vet precis hur de ska trumfa igenom en önskad bild av verkligheten, just genom evig upprepning, tills folk slutligen tar det upprepade för sanning utan att ens tänka på det.

    Detta har vi senast sett i Västpropagandan för bombandet av libyerna.

    Men jag kommer att tänka på fortsättningen som är ganska ruskig, sådana där intrumfade lögner kan hänga med och tas för självklara sanningar i århundraden.

    De flesta som läst lite samhällsvetenskap, litterturvetenskap, eller som varit intresserade av psykologi ex. har säkert hört talas om den där "dumskallen" Locke, som trodde att människan föddes som ett blankt blad och att bara miljön bestämde vad hon blev, den s.k. tabula rasa-teorin.
    Det är inte sant dock, att Locke sagt detta men någon filosofifiende pådyvlade honom väl denna åsikt någon gång för sådär en 200-150 år sen, blev beundrad för sin genialitet varför påståendet spreds och sen har det hängt kvar fram i våra dagar.

    Så bäva månde vi inför högerns förfalskningskampanjer. De kan skada svenskars tankeförmåga för århundraden framöver.

    Snart ledsnar kunnigt folk på att påpeka de historiska galenskaperna i M:s program och om 20 år tror alla människor att det var så där det var.

    SvaraRadera
  12. Vilket är helt OK. Men läskigt fult med filosofi- matematik- eller något annat som har mer med hjärnan än kroppen att göra. Vilket är helt förfärligt. Särbegåvningar är också människor som har rätt att få växa, låta lusten för t ex matematik få lika stor näring som den kan få som känner lust för fotboll.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.