tisdag 18 januari 2011

MP intar Mittens rike

Centerns märkliga valaffisch från 1998 - man ville inta mitten.
Gustav Fridolin har kommit ut som en Mittpartist. Åtminstone om man får tro hans debattinlägg i dagens DN. De som hoppats på en grön ideologisk plädering för ett samhälle bortom tillväxt- och konsumtionssamhället lär bli besvikna. 

Istället tar den gode Gustav fram liberalen Karl Staaf som utgångspunkt för en exposé i svensk politisk historia som lär få varje sosse uppfödd på Bommersvik att kräkas... Vilket i sig kan vara ett vällovligt syfte. Enligt deras världsbild var det ju den socialistiska arbetarrörelsen som drev fram allt det goda. 

Jag vet att ingenting retar en grundmurad sosse som när man plockar fram gamla liberaler som exempel på schyssta politiker - själv älskade jag i debatter att strö citat av John Stuart Mill i betongsossarnas öppna sår.

Det som smärtar mig - men som förmodligen glädjer så många fler - är att artikeln inte tar avstamp, eller ens berör, de system- och strukturförändringar som utgör grunden för, det åtminstone jag uppfattar som, grön politik. Artikeln hade nog kunnat skrivas av någon medveten socialliberal på DN:s debattsida. Eller, bortsett från det där med Staaf, av någon socialdemokratisk kandidat till partiledarposten - om nu sådana kandidater hade fått profilera sig i den offentliga debatten. Vilket de inte får.

Kanske är det långsiktiga syftet med Gustavs artikel att försöka driva upp Miljöpartiet till det stora partiet vid sidan av Moderaterna. Som någon sorts borgerlig vänster som tror på politiken. Risken är då uppenbar att MP kommer att än mer hamna i den politiska begreppsvärld som symboliseras av den endimensionella vänster-högerskalan. Och där det gäller att inta Mittens rike.

Men politik är inte endimensionell, det finns en annan skala än den gängse, det finns en skala där tillväxt och konsumtionssamhälle utgör ena polen och utvecklingssamhälle utgör den andra polen - och där utveckling står för kultur, social närvaro och fri tid.

37 kommentarer:

  1. Fridolins artikel kunde faktiskt varit skriven av Widar Andersson!

    SvaraRadera
  2. Den borgerliga pressen kommer att ta till sig Fridolin, han har ju ansetts vara en närmast extrem vänsterman av många bedömare. Nu positionerar han sig tydligt i mitten. Smart. Vad som är "grönt" vet jag inte, men är det inte det där med tåg?

    SvaraRadera
  3. Gustav neutraliseras bland partigängarna i övrigt: http://pierreringborg.blogspot.com/2011/01/nasta-val-en-maktkamp-mellan-mp-och-sd.html

    SvaraRadera
  4. "De gröna är mitt i steget att bli det breda alternativet för alla som tror på politiken och framtiden", skriver Fridolin. Vi som är riktigt oroade för framtiden och följderna av att vi konsumerar sönder planeten skall tydligen inte rösta på hans parti.

    Hans skriver också om "breda alternativ". Men vad är det för nåt? Lagom intetsägande för att passa alla? Vi behöver välan nu starka opinionsbildare som vågar driva på opinionen för att vi ska ändra livsstil? Men de gröna hoppets hjälte ser det som sin uppgift att få miljöpartiet att växa i mitten som en oformlig amöba. Milda makter!

    SvaraRadera
  5. Bra Gustav! De gröna är ett socialliberalt alternativ med en stark miljöagenda.

    SvaraRadera
  6. Hej Sluggo! Du sa nåt i teve om att alla lägger sina drömmar på Fridolins axlar och att han blir någon sorts Obama på det sättet. Så var det, jag är allt förvånat besviken över DN idag. Men syrran är desto mer förtjust så det jämnar väl ut sig.
    Red Lywa

    SvaraRadera
  7. Artikeln är lite luddig och okontroversiell. Lite mer av berättande historia än tydlig politisk vision.
    Möjligen kan man säga att det finns en vision om att människor ska samlas i en bred öppen "kyrka" öppen för alla som tror eller vill tro på den gröna frälsaren. Kyrkan som ska l hålla sig väl med alla blir förstås ingen samhällsförändrande kraft. Bara en barmhärtig samarit som plåstrar om moder jord och manar till bättring.
    En mer positiv tolkning av den ganska harmlösa artikeln är att Gustav F inte ska bli rejält skadeskjuten av hela det politiska och ekonomiska etablissemanget redan innan installationen. Ett underläge som kan vara svårt att hämta in. En god start med ett grundläggande folkligt förtroende kan bli en kraft för att få en bred insikt och acceptans för de större samhällsförändringar som krävs. Ur en sådan etablerad position är Gustav Fridolin naturligtvis svårare att eliminera för motståndarna. Tiden efter "smekmånaden" får avgöra. Tills dess får han nog mitt stöd.

    SvaraRadera
  8. Politik är att vilja. Vad vill Gustav annat än i populistisk anda låta majoriteten av medborgare avgöra vad han parti skall tycka?

    SvaraRadera
  9. Bilden får mig att tänka på kejsarens nya kläder.
    HB

    SvaraRadera
  10. Jag tycker nog att Gustav har en god poäng. Som medborgare i ett samhälle som i allt högre grad styrs av ett tvåpartisystem med ett krympande intresse av att lyssna på medborgarna, är det första man bör göra att blåsa liv i människors engagemang och visa att politiiken visst kan vara ett verktyg, men att viljan i första hand måste finna hos varje individ. Utan ett sådant fundamnent är det svårt att få till stånd ett grönt idealsamhälle. Jag tror att Schlaug missar hans poäng när han felaktigt tolkar hans mittenresonemang i dess traditionella mening. Jag tror han avser ett alternativ till blockpolitiken, ett alternativ till låsta positioner och ett alternativ till samtal bakom lyckta dörrar. I detta har han mitt stöd.

    /Jocke

    SvaraRadera
  11. Reinfeldt ställde Moderaterna (till synes) i mitten.
    Fridolin tycks vara på väg att göra samma sak med Miljöpartiet. Politiken kan sedan bli vänster eller höger - eller grön.

    (Mp) - Mittenpartiet - kan partiet behålla som förkortning.

    SvaraRadera
  12. Birger! Grön ideologi är så undanskuffad att få vet vad det innebär idag. Därför är det inte så många miljöpartister som reagerar mot "den endimensionella" politiska skalan längre och man förstår "grönt" som något som finns i mitten på högervänsterskalan med med ambitioner att investera i "gröna" företag, nya räls och i en större vargstam. Den nya dimension som Naess, Hubendick, Schumacher, (och Norberg, Gahrton,Schlaug och Bergström) och alla de andra formulerade har försvunnit helt och hållet från samhällsdebatten.

    SvaraRadera
  13. Gustavs artikel manifesterar mycket tydligt att hans kvinnliga kollega bör vara av en radikalare sort.

    SvaraRadera
  14. Jag tycker Göran Persson angav tonen "det gröna folkhemmet" och det är väl meningen att Gustav Fridolin ska ta upp den tråden igen.
    Görans "pojk" Per Nuder riskerar att bli företrädare för S-partiet och då kan de bilda "team". Vad MP sen ska med kvinnligt språkrör vet inte jag men det är väl för att gadda ihop sig med Lars Ohly som ämnar sitta kvar och bevaka den flanken.

    SvaraRadera
  15. Ytterligare ett argument mot att sträva efter en mittenposition på höger-vänsterskalan är att tillväxt-polen på tillväxt-utvecklingsskalan, tack vare aktiebolags strävan efter kapitalackumulation, ger upphov till ökad ojämlikhet och alltså kan sägas ligga till höger om utvecklingspolen - som då blir en önskvärd pol med vänsterkaraktär.

    SvaraRadera
  16. "Att stå i mitten är inte ett ställningstagande till politikens innehåll, utan ett ställningstagande till att stå i den mitt som andra definierar.

    Dessa andra kan vara de stora politiska partierna.

    Att stå i mitten kan också vara att ta politisk ställning för opinionens medelvärden. Vilket innebär ett politiskt ställningstagande utan egen värderingsgrund."

    Ovanstående skrev jag i en artikel som handlade om Centerpartiet inför valet 1998 då detta parti uttalat att man ville tillhöra mittens rike i den svenska politiken. Jag var då språkrör och som den dinosaurie jag är så vidhåller jag vad jag skrev då.

    SvaraRadera
  17. Jag medger gärna att Gustav kunde valt ett annat ord än mitten, då det refererar till flera ytterligheter (minst 2), som därigenom definierar mittens innehåll, men bortsett från det vidhåller jag att jag tycker det var en bra artikel. Ett bättre ordval hade varit, förutsatt att jag tolkar honom rätt, oberoende av blockpolitiken.

    /Jocke

    SvaraRadera
  18. Orkar MP ännu ett svek mot de gröna idealen?

    Jo då, partiet orkar. Kanske inte alla medlemmar dock. Men vad gör det?

    Det kommer nya sympatisörer som tycker att Nya Miljöpartisterna är "roligare sossar än (S)" (för att knyta an till en Birger-utsaga).

    SvaraRadera
  19. Finns det inte risk för att s.k. "grön politik" (vad innebär den egentligen?) tenderar att bli lika stelnad som socialism, liberalism och konservatism? INGET parti kan eller bör sätta partistämpel (=ägodel) på miljöarbeteet. Miljöproblem har varken nations- eller partigränser! Samma bör gälla miljöpolitik.

    SvaraRadera
  20. Jag håller med Jocke, i båda inläggen. Ett bättre ord än mitten hade väl varit att föredra. Men det är nog precis där man måste börja. Medborgarna står vid sidan av och måste få ta plats igen.

    Jag är så oändligt trött på att vareviga dag skriva på en massa protestlistor för och emot alla möjliga miljoner intressen, för att politiken har havererat och medborgarna är maktlösa. Inga tåg går, vargar skjuts, Natoflygfält förbereds mitt i ens boendemiljö etc.

    Vi måste ta tillbaka politiken, och en bra början är att börja diskutera vart man vill och varför. En fortsättning på en berättelse om byggandet av det demokratiska Sverige om man så vill. Förhoppningsvis fylls idésamtalet så småningom om med konkret politik, men annars kan jag nöja mig med att Fridolin blir en grön Palme som förklarar vad vi håller på med, varför och talar om vilja, sammanhang och möjligheter, och så beslutar och genomför vi andra. Palme själv beslutade knappt något - han drev idédebatt och väckte folks hjärtan. Den energin ska inte underskattas och jag håller så väl med Birger - allt måste inte åläggas Fridolin.


    /Wutbürgern Anso

    SvaraRadera
  21. Konstiga resonemang som Jocke och Anso har. Tror ni att majoriteten av folket vill det ni vill???
    Hudiksvallsbon Sid

    SvaraRadera
  22. Är tyvärr inte förvånad. Och i kvällens Sverker blev det tydligt hur Valterssons sosse-snack runnit ut över GF. För att slippa diskutera grönt friår valde han att växla in på rätten till heltid, arbetsrätt och andra röda frågor. Som hämtat ur Valterssons ökända ogröna artikel i Grönt nr 1 2008:

    http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=145906

    SvaraRadera
  23. Gustav kommer att vinna många själar från socialdemokrater och lite socialliberaler om han pratar som idag hos Sverker. Och gröna har ju inget alternativ, det minst dåliga är Mittpartiet, så strategin är ju inte så dum om man vill bli stor och regera. Kanske startar Fridolin ett Green-Tea-Party

    SvaraRadera
  24. En del pratar om "avgrundsvänster", andra om "avgrundshöger". Kan vi få en "avgrundsmitten"? Som inte tar ställning för någon pol, vare sig vänster, höger eller grönt...
    Då väntar väl avgrunden?
    Tillväxtdystopikern.

    SvaraRadera
  25. Hur långt ska det behöva gå, innan Steg 3 blir en faktor att räkna med, Birger?

    Gt

    SvaraRadera
  26. Vad tänker du göra åt det, Gt?
    Earl W. Brown

    SvaraRadera
  27. När det gäller Fridolins framförande hos Sverker tycker jag att det mest iögonfallande var att han hade en renodlat teknikoptimistisk uppfattning när det gäller omställning. Precis som nuvarande språkrör.

    Gissar att det är några mediastrateger inom partiet som formulerat detta: inga budskap som kan skrämma bort väljare, säg inte ens att bensinskatten borde höjas.

    En sådan inställning kan fungera på kort sikt, men på lång?

    Ska man inte ens kunna säga att vi behöver äta mindre kött för att få den här planeten att fungera?

    På längre sikt tror jag MP riskerar sin trovärdighet genom budskap som: mot framtiden med ny teknik, nya gröna jobb, framtiden är ljus, inget i din livsstil behöver du ge avkall på!

    Billy Larsson

    SvaraRadera
  28. Jag förstår fortfarande inte upprördheten över Fridolins artikel. Det finns ingen motsättning i den och grön politik. Tvärtom gör han här ett hedervärt försök att förankra den gröna politiken historiskt och i det svenska samhället. Fridolin har vad jag kan se i andra artiklar, tal och medlemskap i steg 3 etc förstått allvaret i vart vårt samhället är på väg och att det behövs en grön kraft i politiken.

    Men precis som han säger i artikeln så har nuvarande regering gjort det till sin politik att avskaffa politiken. Att inte tro på politiken över huvud taget och lämnat över åt individen att konsumera sig till lycka. Trots att det inte saknas rejäla utmaningar i vår tid, och som han skriver: vi aldrig har varit mer välutbildade i Sverige så har vi nog aldrig haft ett fattigare politiskt samtal. Eller så många upprörda medborgare som inte lyckas nå fram med sin frustration för att det inte finns någon politisk rörelse som fångar upp alla enskilda och organiserade viljor och protester.

    Fridolin lyckas i en enda mening visa att varken det ensidigt (ny/krav/-)liberala projektet som ville utmana det stelnade S-samhället, och det senare, kan bygga en helt igenom mänsklig stat som är relevant för vår tid, men att det finns viktiga saker i båda de politiska projekten att ta till vara på och bygga vidare på. Dvs. han underkänner ett ensidigt liberalt såväl som ensidigt kommunitärt statsbyggande och placerar sig, i en liberal kommunitarism, vilket som jag förstår det är precis där gröna ideologier om statens omfång och syfte placerar sig. Den debatten är väl helt nödvändig att föra om man vill något annat än att "agera rörmokare" i ett färdigt samhällssystem som vi är oförmögna att i stort förändra, som varit det senaste decenniets paroll. För att den gröna politiken ska kunna realiseras tror jag att det är nödvändigt att också föra denna ideologiska debatt. Och förhoppningsvis får Fridolin ett grönt profilerat kvinnligt rör vid sin sida, om han blir vald.

    Att den viktiga ideologiska debatten om vad Sverige håller på med, inför valet fördes utomlands, bekräftar just det Fridolin skriver om.

    Och jag ser det som att han svarar på just det som står i t.ex. den här artikeln i norska Morgenbladet:

    http://www.morgenbladet.no/apps/pbcs.dll/article?AID=/20100917/OIDEER/709179949/0/ABONNEMENT

    och flyttar hem debatten dit den hör hemma. Hedervärt. Hoppas han och fler fortsätter med det.

    SvaraRadera
  29. Vettig kommentar:
    http://gronsolidaritet.se/?p=207

    SvaraRadera
  30. Vi får hoppas att Miljöpartiet och Alliansen kan komma överrens. Då ju ett rödgrönt samarbete är det värsta som har kunnat hända socialdemokratin.

    Det finns liksom ingen anledning att samarbeta med gröna hippies som blandar samman stalinism och liberalism hejvilt i sin ideologi.

    Näe, låt de gröna gå under tillsammans med Alliansen och låt en riktig betongsosse ta över partiet så är vi tillbaka till makten senast 2018.

    SvaraRadera
  31. Miljöpartiet behövs inte längre. Alla partier tar i dag hänsyn till miljön. Vad som sedan skall avses med ”grön politik” och ”grön ideologi” vet nog bara Schlaug själv.

    Miljöpartiet har funnits sedan 1981 och det är fortfarande inte utrett vad den gröna ideologin står för. Detta visar om något att detta begrepp är undflyende och ytterst svårfångat.

    Politikens höger-vänsterskala är däremot mera påtaglig. Genom åren har dock kanterna fasats av. Moderaterna är i dag inte mera höger än att de i USA skulle betraktas som ett ganska extremt vänsterparti. Och vänsterpartiet står långt från den rabiata 70-talsvänstern.

    Mittens rike är det område där alla i dag tycks vilja vara, och det har ju sin grund i liberalismens förkrossande seger världen över. Det finns helt enkelt inget bättre system och kommer sannolikt inte heller att finnas.

    SvaraRadera
  32. Jag mötte Nostradamus ande och han talte som så:
    Den globala finanskraschen som vi nu ser i fullt förstadium kommer att blomma ut långt innan den globala miljön vissnar, sanna mina ord. I snart förestående tider kommer sagobrättaren och verktygsmakaren upphöjas och börsmäklare att förtvina, halleluja. Materiell konsumtion i stor skala blir en dröm när den ekonomiska kollapsen utlöst konflikt, massarbetslöshet och raserade trygghetssystem. Människans girighet, Derivata i Manarata, är paradoxalt nog biosfärens räddare. Hav tålamod i gröna kämpar ety oavsett edra lovvärda ansträngningar så kommer allt inom en inte alltför avlägsen framtid att bli osedvanligt organiskt och lokalt.
    Så lydde profetens ord.
    Jag tolkar det som att Moder Jord är uthålligare än konsumtionssamhället men att det blir uppenbart först när vi snavat över oss själva och det kommer vi göra vart än Gustav ställer sin gröna fana.
    Framtidens vinnare är självhushållande, gitarrplinkande trädkramare enär de redan anpassat sig till den omställning vi övriga kommer tvingas till under väsentligt mer lidande.

    SvaraRadera
  33. Per-Olof, du kan läsa om grön ideologi bl.a. här:

    http://hallplatshaden.wordpress.com/2011/01/01/gron-ideologi/

    eller här:

    http://www.greenplanet.se/index.php?c=20&p=109

    SvaraRadera
  34. Om nu Gustav Fridolin följer i Wetterstrands fotspår, så finns väl Carl Schlyter kvar i det gröna, eller?

    SvaraRadera
  35. Gustav Fridolin verkar mycket ung och omogen. Läste hans rader i DN. Det kunde ju vem som helst skrivit. Är han verkligen grön? Vart går miljöpartiet???

    SvaraRadera
  36. Per-Olof Olsson:

    Din världssyn är endimensionell medan verkligheten är flerdimensionell. I anslutning till den röd-blå skalan finns den grön-grå där just det röd-blå är grått. Färgmetaforen är giltig.

    Det som behövs är inte din brist på visioner och fantasi, utan en samhällsomställning som heter duga. Världen är på väg att krascha. Fast du kanske gillar ekofascism?

    SvaraRadera
  37. Jävligt bra artikel. Av Fridolin. Ambitionen att göra MP till ett modernt folkrörelseparti är ambitiöst och faktiskt inte omöjligt. Någon som med passion för sina egna ideér går i opposition till moderaterna. Sossarna har inte brunnit för sin egen politik på 20 år. De har överlevt sig själva. Kan bli MP som tar över deras fallna mantel. /Thomas

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.