måndag 8 november 2010

Redan har över 1000 skrivit på uppropet!

  tillägg 14 november: Nu fler än 1500 undertecknare!

Debattartikel ur gårdagens GP:
Med dagens tillväxttakt skulle världsekonomin växa sig dubbelt så stor på mindre än 20 år, fyra gånger större år 2050 osv. Detta innebär ökande volymer av allt ifrån bilar och flygplan till datorer, mobiltelefoner, kläder och livsmedel. 

Var och en förstår att detta är ohållbart eftersom den tillväxten är helt beroende av en ökande omsättning av energi och råvaror – från ändliga resurser men också från ekosystemen. Därför måste vi ha en seriös politisk diskussion om tillväxten.

Pressen på ekosystem som tropiska skogar, odlingsmark, färskvatten och fiskebestånd är redan för hög. Forskningsrapporter – som  t ex Millennium Ecosystem Assessment (MEA) – har visat att vi redan överskrider planetens hållbara gränser. Två tredjedelar av de viktigaste ekosystemen utnyttjas över sin långsiktiga förmåga. Detta är ohållbart.

Den amerikanska försvarsledningen säger i en färsk rapport att ”peak oil” – den tidpunkt då upptaget av olja når sin maxnivå – antas inträffa före 2015. Redan då kan vi alltså ha ett stort gap mellan efterfrågan och utbud på olja med dramatiska konsekvenser.

Många har länge trott – eller hoppats – att den ekonomiska tillväxten skulle kunna göras ”grön” eller ”hållbar”. Den senaste forskningen visar hur svårt detta är. De vinster som hittills gjorts av att effektivisera resursanvändningen har till största delen ätits upp genom att ekonomierna fortsatt att växa.
Därför ter sig den rådande ekonomiska tillväxtmodellen allt mer problematisk. Nackdelarna av tillväxten överstiger nu fördelarna i många länder. Tillväxten i de redan rika länderna har blivit oekonomisk – den skadar mer än vad den bygger upp. Tydligast kan vi se det i klimatförändringarna och i de snabbt ökande skadorna på våra viktigaste ekosystem. Men även andra tecken börjar visa sig.

Ökad konsumtion spelade en avgörande roll för den nuvarande ekonomiska krisen genom att tillväxtfrämjande avregleringar av de finansiella systemen och snabbt ökande privat skuldsättning drev på en ohållbar konsumtion. Ändå är målet för den återhämtning som nu sker detsamma, att öka den materiella konsumtionen. Men vi måste acceptera faktum. Vi lever över våra tillgångar. Den kortsiktiga notan var finanskrisen. Den långsiktiga notan kan bli katastrofala klimat- och miljökonsekvenser när planeten säger stopp.
En majoritet av världens befolkning lever fortfarande i fattigdom. Om vi menar allvar med alla människors rätt till en acceptabel levnadsstandard måste vi lämna utrymme för en materiell utveckling i dessa regioner. Det går inte ihop med idén att fortsätta att öka den materiella konsumtionen i den redan rika världen. De gemensamma globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt och vår konsumtion tar stora landarealer och naturresurser i fattiga länder i anspråk – resurser som de själva behöver för att förbättra sin levnadsstandard.

Vi är givetvis för fortsatt utveckling av mycket i samhället – som utbildning, teknik, kultur, kreativitet och omsorg om barn och gamla – men utveckling innebär inte nödvändigtvis tillväxt. Den rådande ekonomiska tillväxtmodellen måste problematiseras och analyseras. Ett steg i rätt riktning vore att begränsa den ständigt ökande materiella konsumtionen i rika delar av världen.

Vi är medvetna om att detta ställer oss inför problem. Det nuvarande ekonomiska systemet har gjort sig beroende av materiell tillväxt för att skapa jobb och finansiera välfärd. Men vi ser inget annat val än att kavla upp ärmarna och sätta igång en seriös diskussion om hur vi kan lösa dessa problem – några tänkbara lösningar kan skönjas redan på kort sikt.

Avvägningen mellan investeringar och konsumtion är helt central, liksom mellan privata och offentliga investeringar. En hållbar resursanvändning kräver inte bara höjda skatter på resursuttag – och sänkt skatt på arbete – utan också ändrade vanor. Företag måste få  incitament att skapa långlivade produkter som går att uppgradera, reparera och återanvända.

Med minskad konsumtion av varor kan vi också sänka arbetstiden. Det kan ge ett både rikare och mer resurssnålt liv. Varför är just 40-timmarsveckan så helig?
Att utmåla Sverige som en ekologisk förebild och ett bevis på att det går att förena konventionell ekonomisk tillväxt med minskad miljöpåverkan är en populär form av kreativ bokföring – Sveriges klimatpåverkan blir minst 25 procent högre om utsläppen av koldioxid bokförs där de konsumeras, i stället för där de produceras.
 
De politiker som är ovilliga att diskutera tillväxtfrågan frånhänder sig sitt ansvar. De misstror människors förmåga att tänka längre, mer ansvarsfullt och mer hoppfullt. 

Vi är övertygade om att en debatt om en annan modell för samhällsutvecklingen skulle engagera och gillas av många människor. Det handlar helt enkelt om ett nytt steg i samhällsutvecklingen. 

Om inte de politiska partierna förmår samtala om detta hamnar de vid sidan av debatten i en för framtiden helt avgörande fråga. I ett sådant läge vore nya partibildningar en logisk konsekvens.


Den brittiska regeringens hållbarhetskommission har vågat ta upp en sådan modell i boken ”Prosperity without Growth” som nu debatteras livligt i flera europeiska länder. Vågar Fredrik Reinfeldt  beställa en sådan svensk utredning om tillväxtens gränser?

Anders Wijkman – f.d. Europaparlamentariker, rådgivare SEI
Annika Carlsson-Kanyama – forskare
Birger Schlaug – samhällsdebattör
Christer Sanne – forskare och författare
David Jonstad – chefredaktör för klimatmagasinet Effekt
Johan Olsson – initiativtagare till nätverket Steg 3
Katarina Bjärvall – journalist och författare
Kia Andreasson – kommunalråd
Lennart Fernström – VD Fria Tidningar 
Nina Björk – kulturskribent och författare  
Per Grankvist – journalist och författare
Stefan Edman - författare, hedersdoktor

Steg 3 är ett nybildat nätverk som vill få igång en debatt om tillväxtens gränser och stimulera ett kreativt idéutbyte kring hållbara lösningar för framtiden. På nätverkets hemsida www.steg3.se har en kampanj dragits igång
.
 Bilderna: Anders, Nina, Birger, Katarina, Christer, Annika, Stefan, Kia, Lennart, David

 Till uppropet: klicka här!

 Till Facebookgruppen: här!

Från STEG 3:s hemsida:
Vi är fastlåsta i en samhällsmodell som kräver ständig tillväxt för att fungera. Allt mer tyder på att det kan vara en miljömässigt ohållbar modell på sikt. Men trots alla varningssignaler lyser denna fråga med sin frånvaro inom politiken och samhällsdebatten.


Vi skulle kunna påbörja diskussionen nu och hitta lösningar i god tid. Men istället låtsas de flesta som att problemet inte finns. Vi anser att det är hög tid att på ett öppet och ödmjukt sätt se över vår inställning till produktion, konsumtion, arbete och tillväxt. Låt oss släppa loss kreativiteten i samhället och hitta en långsiktigt hållbar väg.  

Vi kräver ...
... att en diskussion kring den ekonomiska tillväxtens hållbarhet på ett seriöst och bestående sätt förs upp på den politiska agendan. Den nuvarande ekonomiska tillväxtmodellen måste tillåtas att problematiseras, analyseras och utsättas för öppen kritik.
... att det tillsätts resurser för att ta fram en plan för en fungerande samhällsmodell, som inte är beroende av ekonomisk tillväxt.

15 kommentarer:

  1. Tack för ett jättebra initiativ!

    SvaraRadera
  2. Visst har Birger helt rätt, men försök få med poltiker och beslutsfattare.
    Det är inte helt lätt då de beslut som måste fattas innebär standardsänkning och inte leder till omval.
    Sedan fordras ju globalt samförstånd. Det duger inte att duktiga Sverige "går före" för att sedan hoppas att alla andra i beundran skall ansluta sig.
    Ni kanske såg på TV i går kväll? Ett program som handlade om Teapartyrörelsen i USA. Där var miljön helt satt på undantag. Och denna rörelse verkar vinna allt fler. Då är världen illa ute. Kommentera gärna emot.

    SvaraRadera
  3. Anonym 07:33 - Det handlar inte om att Sverige skall gå före i denna debatt, Sverige utgör något av ett svart hål när det gäller att samtala om vad vi bör efter tillväxt- och konsumtionssamhället.

    Du skriver också att det handlar om standardsänkning, men för att hävda det måste du också definiera vad "hög standard" är för något. Det är i allra högsta grad en definitionsfråga. Mer fri tid har tidigare i historien uppfattats som en standardhöjning - så kan det bli igen. Kultur har under många tider uppfattats som hög standard, liksom möjlighet till social närvaro.

    Konsumtion är förvisso en del av en god standard, men "fast products" (jämför fast food) har egentligen mycket lite med standard att göra. Med "fast products" menar jag produkter med kort livslängd som upprätthåller de kvantitativa volymerna i ekonomin, det vill säga den största delen av det som ryms i konsumtionstillväxten.

    SvaraRadera
  4. Trots att Steg3-presentationen är en mycket stor händelse, så har inga nyhetsprogram i radio eller tv hittills sagt ett enda ord om den. Eller, har jag fel?

    Gt

    SvaraRadera
  5. Med tanke på att Steg3 har varit omnämnt några månader på denna blogg och kanske på andras bloggar också, är väl tusen påskrifter inte så himla mycket, men gott ändå.

    Bra om vi kunde få rapporter om antalet vartefter, nu sedan Steg3 fått plats i Göteborgs-Posten.

    SvaraRadera
  6. Anonym 09:35 - rapporter får du nog hämta på Steg 3:s hemsida, där Johan Olsson är ansvarig. Syftet är inte att växa fort, utan att lägga grund för en debatt som kan påverka valdebatten om fyra år. Så jag tycker att över tusen underskrifter är ett bra hantverk. En stor Stockholmstidning har tackat nej till publicering.
    Stig 3

    SvaraRadera
  7. Tack för ert engagemang, ni eldsjälar som engagerar er i detta. Jag är tyvärr för upptagen med att utveckla de 'fast products' vårt framtida samhälle behöver, men hade gärna sett en sänkning av arbetstiden av flera skäl. Några frågor:

    Är Steg 3 tänkt att utgöra grunden för ett nytt parti?
    Varför inte arrangera en demonstration mot tillväxtsamhället/överkonsumtionen?

    Jag hade lätt kunnat samla ihop 10 personer själv, som gladeligen skulle vandrat i ett sådant tåg. Kanske skulle få maximal effekt i julruschen?

    /Jocke

    SvaraRadera
  8. Hej

    Bland det viktigaste man kan göra för klimatet coh minska tillväxten är att leva som man lär. Majoritetn av de personer som här omnäms - lever de som de lär?

    Robban

    SvaraRadera
  9. Det här var ju kanon! Kanske kan det hända nåt? Men Birger och Anders är väl inte den sort som administrerar sånt här, de är väl idékreatörer? Finns det organisatoriska krafter bakom också?

    SvaraRadera
  10. Birger.
    Funderar mycket på hur man skall förstå motståndet mot tillväxtkritik/debatt. Ligger det inte mycket i det som Tersman (m.fl) kallar kollektivt dilemma (fångarnas dilemma) ? Okunskapen om hur andra skall handla gör att vi handlar på ett sätt som alla förlorar på.
    Fortsatt lycka till !
    Eric

    SvaraRadera
  11. En av de största orsakerna till de problem vi ser idag är Det Monetära Systemet. Själva dess grundval innebär Tillväxt. Det går inte att komma ifrån.

    Det är inte politikerna som bestämmer, det är de bakom, som inte syns, bankerna.
    De flesta av oss är i ekorrhjulet. Vi tar lån, som vi sen måste betala av med vår tid och kraft. Nya tidens slaveri.
    Pengar är Skuld. Hur kan ett system överleva där alla har skuld, människor, företag, myndigheter, nationer. Svaret är, det kan det inte.
    Ju mer vi lånar desto mer pengar måste bankerna skapa, ur tomma intet, och inflation uppstår, eftersom den ökade mängden pengar i rörelse leder till just det.

    Ingen ska behöva vara hungrig. Jordens resurser räcker och blir över till alla, rätt utnyttjat.

    Det finns ett parti som vill helt annorlunda, Enhet.
    Studera också The Zeitgeist Movement eller Little Grandmother för de som vill ha lite andlighet också.

    Namaste

    SvaraRadera
  12. Fattar inte varför ni väljer vinklingen att ifrågasätta tillväxten ? Den är ju redan körd pga den peak oil ni iofs nämner. Och för att hantera nåt så otroligt dramatiskt som den energikris peak oil innebär skulle man behövt börjat ställa om för 30 år sen. Nu är det bara bästa möjliga hantering av högenergisamhällets kollaps vi borde diskutera.
    Sen tycker jag skrivningarna som kopplar ihop skuldsättning och konsumtionsökning är oerhört svaga, om ökad konsumtion drivs av reallöneökningar eller skuldsättning är ju ointressant. Att det blivit via skuldsättning beror ju på att reallöner stått still och tillväxten hamnat hos den lilla klicken högst upp.
    Ta in nån som fattar vilken bluff vårt monetära system är. Så får vi också se om Wijkman blir kvar på tåget .

    SvaraRadera
  13. Fredrik Reinfeldt borde vara försiktig, när han pratar om utanförskap. När vi andra skapar det nya kreativa samhället kanske han blir en av de sista kvar i det gamla, och blir utanför.

    Med utanförskap menas att man är utanför en grupp som det ses som önskvärt tillhöra.
    Tänk om man inte vill vara med, tänk om man vill hoppa av, tänk om man vill bygga en annan mer hållbar värld. Tänk om man inte önskar att vara med i det ”normala” samhället. Man kanske vill vara med och bygga upp en helt ny grön ekologisk, erotisk fantastisk värld, Man kanske hittar nya vänner, nya gemenskaper, nya målsättningar, man kanske är medskapare i ett nytt innanförskap, är man då i utanförskap?

    De äkta samhällsentreprenörerna kanske är de som har sett det ohållbara i det ”normala” samhället och varken vill eller kan vara med längre.

    SvaraRadera
  14. "man kanske är medskapare i ett nytt innanförskap, är man då i utanförskap?" Snyggt.

    SvaraRadera
  15. Tillväxten handlar som jag ser det om ett missbruk av marknaden - om att utnyttja möjligheterna till köp och försäljning (dvs en effektiv byteshandel) för att öka sin framtida förmåga till stora inköp - på bekostnad av en utspridd, och därför i varje enskilt fall omärklig, minskning av andras förmåga. Därför är det viktigt att samhället i egenskap av penningutgivare ser till att det finns ett balanserat återflöde av pengar till utgivaren.
    Ett par grovt skisserade alternativ finns i min pdf: http://home.swipnet.se/bo_herlin/pdf/dem-ek.pdf

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.