söndag 5 september 2010

Sand befriad från timglas

Steg av lycka medan sanden rinner genom timglaset.

Tid att slå ihjäl, eller tid att leva. Tid att äga, eller tid att vara.

Tid i mörker, eller tid där livet steg iland.

Tid som går utan att finnas. Att gråta med ett leende.

Flyr till en strand där timglaset upphör och sanden befrias i väntan på den stora färden.

5 kommentarer:

  1. Att dikta om Guds avtryck så
    -kan nog bara Birger göra.
    Men "ateist", är svårt förstå.
    Vill han till den -ismen höra?

    Gt

    SvaraRadera
  2. Tack för Dagens Underbara Text!

    SvaraRadera
  3. Tiden går inte.
    Den kommer till den som tar emot.
    Stanna upp - allt är ditt redan nu.

    SvaraRadera
  4. Vacker text men mycket mening. Jag minns en annat text du hade för ett tag sen, där stod bland annat att "Framtiden kommer smygande bakom din rygg." Den meningen har jag tänkt på mycket sedan dess.
    Mia

    SvaraRadera
  5. Finner sådan ro i dig och dina ord och toner... Varje dag...

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.