Svaret på ovanstående fråga är nog att vi människor utgör, inte bara en etnocentrisk art, utan även en klassificerande art.
Vi lever i och med fördomar och föreställningar för att förenkla vår obegripliga tillvaro. Pakistan ligger inte bara långt bort - det gjorde Haiti också, men Haiti ingår in den kristna sfären och är beläget nära USA. Pakistan är mer av "dom andra".
Normen för "vår" syn på världen är européns - i vid bemärkelse. Vi är normala - andra är avvikande. Så sent som i Svensk Uppslagsbok från 1965 kunde man läsa att européer skulle akta sig för att skaffa barn med färgade eftersom "vi" då skulle blanda vår bättre arvsmassa med en sämre.
Det var för övrigt den gamle greken Aristoteles som uppfann "klassificeringen" som teoretisk idé i någon sorts akademisk tappning. En idé som fortplantats genom generationerna och som, inte minst nu när snabba klimatförändringar, riskerar att att få djupt inhumana följder när begrepp som "vi" och "dom" lätt blir dominerande i kriser.
Lägg till detta att arten människa i praktisk mening genom vår historia snarast gjort det till regel att det egna folket identifieras som just människa - de flesta ursprungsbefolkningar identifierar sig själva med begreppet människa, medan folken utanför inte innefattas i det begreppet.
Vi människor beskriver gärna vår art som den enda arten som kan känna empati. Frågan är dock för vilka vi känner empati. Vi ser en valrörelse där begreppet empati borde analyseras lite mer - det vore bra för att vi därmed skulle kunna få bättre insyn i våra värderingar både vad gäller inrikes frågor som globala.
Vår bedömning av lidande och vår empati för lidande har med vår syn på de lidandes status att göra. Jag intervjuade Thomas Malm om detta, utifrån hans bok Den omöjliga kedjan. Thomas är biolog, socialantropolog och humanekolog. Intervjun finns här.
Du generaliserar, som vanligt.
SvaraRaderaSjälv skänker jag pengar till Pakistan.
Skälet till att Pakistan får mindre pengar än exempelvis Haiti beror på det enkla faktum att medierna uppmärksammade Haiti enormt.
Att klassificera är nog inte heller så dumt. Det har hjälpt oss under historiens gång och är en bidragande orsak till att vi kommit så långt som vi gjort inom många områden. Stammen intill utgjorde kanske ett hot, då var det rätt och riktigt att utesluta dem ur människokretsen. Att omfamna hela världen var däremot blåögt, då som nu.
Inom varje folkslag/kultur bildas lätt klasser, där man talar om "vi" och "de andra". Överklassen ser till att den klarar sig bäst, då krig och katastrofer nalkas.
SvaraRadera09:44 har rätt i att medierna var mer på hugget ifråga om Haïti. Religionen på den ön är kanske inte enbart kristen, förresten.
Men påståendet att BS "generaliserar, som vanligt" är orätt.
BS är en mycket seriös bloggare, skribent i press och debattör i TV, och det vore honom fjärran att lägga sig så lågt.
Däremot behöver en publicist ibland återmälen på sina utsagor, detta för att korrigera resp. bekräfta det sagda. Jag tror BS enbart är glad för seriösa dito.
Gt
Som vanligt talar BS om det viktiga, det vi borde tala om i tider som denna.Val eller inte val, klimathotet består och just nu bygger Sverige system för övervakning vid EUs gränser av de flyktingasr som säkert kommer att öka när klimatet löper amok. Som om de inte skulle vara välkomna tycks det.
SvaraRaderaEW
Bosse, jag generaliserar inte, jag funderar på frågan varför det är svårare att få oss i Västvärlden - i det begreppet ingår även journalister och redaktionschefer som har sin bas här - att engageras oss i det lidande vi ser i Pakistan än på Haiti. Menar du att det inte är skillnad?
SvaraRaderaAtt medierna brydde sig mer om Haiti - vilket du konstaterar - beror väl på någonting? Dels var intresset från medierna större (förmodligen av klassificerande skäl), dels "sålde" det förmodligen bättre (också det av klassificerande skäl).
Visst är vi många som skänkt till Pakistan, men vi vet ju att intresset att skänka är mindre ändå det var till Haiti. Du, Bosse, tycks känna dig lite kränkt av detta konstaterande. Det var inte meningen, om det nu är så.
Det jag ville diskutera - och det som är kärnan i den bok jag hänvisar till - är att vi de facto klassificerar. Tomas Malm menar att vi är en klassificerande art, som humanekologi vill han att vi ska vara medvetna om det för att kunna korrigera det, om vi nu anser att det är ovärdigt oss människor. Hela den rasism som präglat stora delar av människans historia bottnar i etnocentritet och klassificering.
Vi ser det ju även på "rankinglistorna" över hur det svenska samhället ser på invandrare.
Gt: Nej, det är helt riktigt att det bara förekom kristendom på Haiti, men Haiti ingår dock i en vid kristen sfär, dessutom med närhet till det som går under beteckningen Västvärlden.
Tack BS för att du tog upp frågan om hjälp till andra länder.
SvaraRaderaDå går tanken osökt till hur stor del av det som du och jag skänker som går till det avsedda ändamålet.
Det finns exempel på hur "biståndsarbetare" i det hjälpbehövande landet själva lagt beslag på livsmedel och i stället för att dela ut sålt på svarta börsen. Vi vet också vad som hänt inom toppen av en del hjälporganisationer.
Detta stärker inte offerviljan precis.
Förklaringen till att Pakistan får mindre uppmärksamhet, och därmed mindre pengar, är enkel. Efter Haiti orkar vi inte med en katastrof till. Det finns gränser för vårt engagemang, och för vår generositet. Och det är ju bara mänskligt.
SvaraRaderaHar man råd att hålla sig men en enorm armé och atomvapen borde man väl kunna ta hand om sin egen befolkning.
SvaraRaderahojen
Det är Gunilla Carlssons fel! Hade vi bara haft Östros/Bodström/Jämtin/"vilken sosses som helst" som biståndsminister hade det inte behövts ett rött korvöre från några privatpersoner, Sverige hade löst alla Pakistans problem ändå! Sak samma att Sveriges bistånd aldrig varit så högt som nu.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaKan det vara så att folk tycker att de gett tillräckligt till välgörenhet efter att ha gett en massa pengar till Haiti och inte vill/kan ge mer så snart efteråt? Och att det är mindre intressant att skriva om en ny katastrof så snart efteråt?
SvaraRaderaDet är nog inte så vanligt att politiker på den nivå Birger befunnit sig är så bildade som Birger är. Utbildning har många av dem, men bildning är ju något större än så. Lite Havel över Schlaug tycker jag efter att ha följt bloggen ett tag, fast lite roligare förstås.
SvaraRaderaIge Spo
Jag hade ett muslimska fadderbarn i syrien i många år från att hon kom in på barnhemmet 9 år gammal till hon lämnade ca 20 år gammal. Som troende vill jag nog hellre tro på det godas kraft och att Hanin (som flickan heter)kommer i håg att en kristen farbror i ett fjärran land hjälpte.Om man nu ska resonera kristen/muslim.
SvaraRaderaDen som Birger kallar för "jesus filosofen" hade följande att förtälja om att hjälpa:
Ty om ni älskar dem som älskar er, vad lön kan ni få därför? Gör inte publikanerna detsamma?
Och om ni visar vänlighet endast mot era bröder, vad märkvärdigt gör ni därmed? Gör inte hedningarna detsamma?
Var alltså fullkomliga, såsom er himmelske Fader är fullkomlig."
Får man lov att planera sitt givande exempelvis på månadsbas tycker jag att det är smartast att ge till länder där lidandet är stort där regeringarna inte hjälper alls och som har väldigt högt hjälp behov. Exempelvis då pakistan. Men jag tror att mycket av pengarna som samlas in i akut situationer handlar om att vädja och väcka känslor via media och det är alltid enklare om det är människor vi i sverige kan identifiera oss med.Bilden av En turban klädd skäggig man som kramar sin skadade son "säljer" inte lika bra. I synnerhet när media i upplagan innan försökte kränga tidningar med islamska fundamentalister som mördar och härjar, (det säljer) tror jag.
Ursäkta men måste bara fråga, du som kanske har bättre minne och mer sparade papper... har det varit mer eller mindre miljö i denna valrörelse än tidigare?
SvaraRaderaOch har miljöfrågan utifrån väljarnas horisont någonsin ned-prioriterats så av partier/journalister?
http://westerstrand.blogspot.com/2010/09/miljofragorna-nedprioriterade-av.html
Magnus, miljöfrågorna har varit nedprioriterade under de flesta valrörelser - bortsett från då MP drivit dem.
SvaraRaderaInför valet 1988 blev miljöfrågan stor under tidig vår i samband med att MP fick över 10 procent i opinionsmätningarna. Dessa höga siffror berodde inte på att miljön var i fokus, utan på att MP var nytt och fräckt, ramlade över 4-procentspärren och fick mycket utrymme i medierna på grund av just det.
1991 var miljöfrågorna helt ute - akademiledamoten Lars Gyllensten skrev upprörd på DN-debatt hur illa valrörelsen rullade på eftersom de stora frågorna försvann från dagordningen - artikeln hade rubriken: Det ärofyllda återtåget. Den handlade om att vi måste ta steg tillbaka från tron på evig materiell tillväxt. MP åkte ur riksdagen 1991, efter tre år i parlamentet.
1994 var miljöfrågan lågt rankad, ända till sista veckorna i valrörelsen då de sköt fart genom att vi fick in dem i den ekonomiska debatten på temat grön skatteväxling etc. MP växte från drygt 1 procent när valrörelsen började (!) till betydligt högre siffror efter tevedebatterna där miljöfrågorna lyftes. Jag tror att miljöfrågan slutade på tredje plats när valdagen kom.
1998 hände samma sak - miljöfrågan låg långt ner på rankingen när valrörelsen började, men lyfte ett antal snäpp under valrörelsens gång.
Åren därefter har jag inte koll på, men årets valrörelse kännetecknas ju hittills av att blockpolitiken lagt locket på för en mer intensiv miljödebatt - ingen får skrämma "mittenväljaren" bort till det andra blocket och därmed är besvärande miljöfrågor bannlysta. Till och med Miljöpartiet skriver i sin hushållsfolder om vikten av tillväxt och formulerar att det inte skall vara någon uppoffring att fixa miljö och klimat. Höghastighetståg är det starkaste kort man lägger - bensinprisets höjning med 49 öre kompletteras med arbetsreseavdrag på 50 öre milen, vilket innebär billigare arbetsresor än idag för de flesta.
Eftersom politiska journalister är ganska okunniga om miljöfrågor finns inget intresse från dem att driva upp miljöfrågorna på dagordningen. När inte heller något parti gör det speciellt hårt så faller frågorna igenom.
Funderar på varför inte de rika oljeländerna typ Saudi,Kuwait osv hjälper sina islamiska bröder och systrar i Pakistan.....
SvaraRadera