torsdagen den 28:e januari 2010

Muller, El-Sayed och Birgersson...?



Samma känsla som då. När jag ser folkets tindrande ögon och lyckobedjande ansikten riktade upp mot mannen på scenen. Victor Muller. Må han frälsa Saab.

Samma känsla som då jag såg den gode och prestigelöse entusiasten Jonas Birgersson stå på scenen och, utan onda avsikter alls, iförd fleecetröja och jeans, förföra människor i något som kan likna hallelujastämning. Då var det IT. Innan dess var det Fermenta och Refaat El-Sayed.

Nu är det Victor Muller, som lika entusiastisk och engagerad står på scenen. Och ingen av de berörda VILL känna annat än lycka. Man VILL tro.


Så här var det: Jag var språkrör i Miljöpartiet, IT-boomen var som värst, unga frälsare skapade en närmaste religiös stämning, Jonas var främst av dem alla, hade en prestigelös stil som skulle passa bra i just Miljöpartiet - som ju dessutom sedan flera år var det mest IT-anpassade partiet.

Jag blev uppmanad att ta kontakt med Jonas. Först vill jag emellertid lyssna på honom, på ett av hans frälsningsmöten. Det var fantastiskt, han sa hur mycket bra saker som helst, på ett fantastiskt sätt, klädd som en miljöpartist skulle vara klädd enligt alla fördomar som existerade... Men så tittade jag mig omkring. Och blev livrädd. Ögonen glittrade, massan sken av lycka och VILLE inte annat än tro på allt som sades från scenen, VILLE inte veta av några kritiska frågeställningar. Det var massmöte, förförelse, det nyrika, de gamla, de unga i en enda lycklig IT-orgasm.

Jag tog aldrig kontakt med Jonas, jag gick ut och mådde illa. Det var inte Jonas fel, det var publikens. Tänkte på hur lätt det är att förföra folk - nu hade Jonas inga som helst onda avsikter, han var bara engagerad, trodde på sin sak, vara kompetent och ödmjuk, kunde entusiasmera. Var alls ingen psykopat eller bedragare - tvärtom. Jonas gick till Centern, IT-bubblan sprack, lyckans gyllne aktier blev till sand. Ingen VILLE höra kritiska frågor.

När jag såg bilderna i teve på de Saabanställda som stod och tittade upp på Victor Muller så kände jag samma sak. Fast med mer ont i magen. Mycket mer ont i magen. För vad är det Victor Muller säger? Lyssna! Analysera! Bedöm! Är inte likheten med Refaat El-Sayed lite väl stor? Minns ni honom? Fermenta. Inte ens Pehr G. Gyllenhammar VILLE annat än tro. Ibland VILL vi blir förförda.

I huvudet mal alla de fakta jag känner till - de mal runt och det slutar i den ståndpunkt jag haft nästan hela tiden, ändå från den stund jag fattade hur långt efter Saab ligger när det gäller miljörimligare bilar. Man ligger ju år efter! Det man nu skall presentera är en gammaldags konventionell bil som verkligheten sprungit ifrån. Man ligger inte i fronten, hur mycket man än låtsas det. Man har år att ta igen när det gäller utveckling av miljösmarta bilar. Det finns säkert massor med duktiga, kompetenta, fantastiska anställda på Saab - men det gör det även i andra bilfabriker.

Och så kommer känslan i maggropen när det gäller scenen med Victor Muller - och alla de tomma fraser han pumpade ut med brinnande entusiasm. Herregud! Och Bo Lundgren och hans gamla partivänner i regeringen? Tja, vad skulle de göra annat än nu låtsas att det finns säkerhet för fyra miljarder kronor i kommande försäljning av reservdelar... Eftersom Saab ligger så långt efter - det kommer att finnas massor med elhybrider och annat på marknaden innan Saab ersatt sin konventionella Opelvariant - hade förstås Mona Sahlin aldrig, om hon varit statsminister, förordat att staten skulle gå in som ägare. Så SvD kan nog vara lugn vad gäller den saken.

Jag har haft fem Saabar. Det började med en tvåtaktare (som jag målade svart, vit och röd) , fortsatte med några V4:or och slutade med en 99:a. Snopet för mig om jag om tio år har en elhybryd av märket Saab... Det vore liksom att gå i barndom igen...

9 kommentarer:

peter.wagenius sa...

Hej Birger!
Tänk, jag känner igen mig i mycket av det du beskriver. Stämningen av frälsning.
Den religiösa, socialistiska och nu den klimtofobiska stämningen. Den med höga berg och djupa dalar. Det går nog inte. Men kanske, om vi bara lider. Ja, om vi bara lider, lider tillräckligt, då kanske det går.
Ni är alla lidandets profeter.

Som vanligt får skaparna rädda er med sin outsinliga idéer,oförtrutna arbete och tekniska lösningar.
Precis som vanligt.

Eric Secher sa...

Du har säkert rätt, som vanligt.
Fastnar för det du skriver om "publikens fel". Det kanske gäller även i mindre extatiska sammanhang ?
Det är skönt at skylla ifrån sig. Och glömma det egna ansvaret. 60 miljarder till reklam - klart man blir lurad.

Fred sa...

Att tro på Jesus framstår som fullt rimligt i jämförelse med att tro på Muller.

Kanske kan Muller gå på vattnet, men jag tvivlar på hans förmåga att rädda Saab.

Anonym sa...

Mycket visdom i detta. Vad mer finns att säga?

Anonym sa...

Visst är det så att vi vill bli förförda, vi ville se Obama som president, vi tolkade in så mycket av våra egna drömmar i hans tal, så tolkar man in sina egna drömmar i Mullers ord. En lysande jämförelse med glädjen i Jonas Birgersson och jag noterar att ändå känner djupt respekt för honom, han var trots allt äkta.
Mia

Anonym sa...

# När Muller ledsnat, kanske personalen kunde gå samman för att köpa upp konkursboet och bilda ett löntagarägt företag med vind- och vågkraftsutrustning som specialitet.

# Jasså, Birger målade bilen i de gamla tyska färgerna, svart vitt rött. Snyggt!

Gunnar Steine sa...

En takk til Birger og en vennlig hilsen fra Norge.


Hilsen Saab -ansatt 1965-1990

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article270651.ece

Fermenta: Skandalen som alla vill glömma

Gunnar Steine
Holländarevägen 15
15531 NYKVARN

Anonym sa...

Vi är flockdjur Birger, du liksom jag och alla andra. Att du gick ut och mådde illa är också ett utslag av det. Uppenbarligen hade du obekväma frågor att ställa, men du visste att om du lyckats göra din röst hörd hade du varit skrämmande avvikande, så du avvek. På ett sätt blev du rädd för dig själv i kontrast med den eniga lovsången. Så är vi alla med några få undantag. Tänk också på att alltid är den trovärdige som riskerar lynchas, aldrig gycklaren som säger samma sak, gycklaren kan viftas bort med ett skratt.

Men vad gäller Saab-cirkusen så finns där en underliggande maktkamp mellan stormakter om patent och teknologi, vilket syns rätt tydligt på den svenska regeringens svansföring från stund till annan. Suveränitet är knappast något jag tänker på jag ser det.

-steelneck

Birger Schlaug sa...

-steelneck: Tja, jag tycker förstås att jag under hela mitt politiska liv ställt obekväma frågor och inte sprungit i flock. Kul att bli "anklagad" för det, det är faktiskt första gången...