I Sverige hälsar vi genom att ta varandra i hand, meddelade Stefan Löfven när flyktingdebatten var på väg att vända och livet komplicerades för alla debattörer.
Själv har jag aldrig haft problem med hur människor vill hälsa. Dom får hälsa hur dom vill. Men. Och det skall sägas. När jag var politiker var det lättare eftersom jag hade en "maktposition" och därmed alltid inväntade hur den jag mötte ville hälsa. Sålunda har jag hälsat med handskakning, handen på hjärtat, bugning och - vilket jag starkt ogillat - olika varianter av kindpussande. Allt efter hur de kulturella vanorna sett ut. Så varför gör vi stort nummer av hur vi hälsar?
Det brukar ju sägas att det är problem - för en del av oss som bor i Sverige - att inte hälsa likadant på man och kvinna. Vilket det förstås är om hälsandet på en ena sorten uppfattas som kränkande. Men i praktiken - åtminstone i mitt umgänge - skiljer ursvenskar också på hälsandet... Den som är man handskakar med annan man, men med lätt kram med en kvinna. Detta tycks vara en outtalad normalitet i många umgängeskretsar. Efter vindrickning kan kramar utdelas också mellan män. (Inom parentes: tycker det varit ganska patetiskt när en del av mina vänner till vänster tassat försiktigare fram när det gäller hederskultur än vad gäller handskakning...).
För cirka tio år sedan fanns ett teveprogram i SVT där tre muslimska unga kvinnor träffade och samtalade med bland annat nationalekonomen Carl Hamilton. En av kvinnorna hälsade genom att lägga handen på bröstet. Carl blev förbannad när hon inte ville ta i hand. Och det var han, som krävde handslag, som i den offentliga debatten utsågs som buse. Mindre än tio år senare utsågs den som inte ville ta i hand som buse. Tidsandan sätter sina spår. Debatten har förändrats under åren.
Så här lät det för tio år sedan, det var en ganska normal uppfattning, idag - när tidsandan förändrats - så skulle det förmodligen låta annorlunda, inte minst efter statsminister Löfvens försök att ta tillbaka väljare från SD genom att i riksdagen slå fast att vi i Sverige tar varann i hand. (Kvinnor i umgängeskretsen skulle bli kränkta om jag stoppade deras hälsningskram genom att istället vilja skaka hand).
