fredag 29 april 2016

Ska politiker få recensera medier?

Miljöpartister skall inte recensera medier. Så skriver språkrören i något som kan beskriva som en uppförandekod för miljöpartister. Inte bara för statsråd, utan för miljöpartister i allmänhet...

Jag har funderat på det där sedan brevet skrevs och finner det alltmer tvivelaktigt. Politiker skall visst kunna recensera medier. Det politiker inte skall göra är att ifrågasätta mediernas yttrandefrihet, deras rätt att verka, snoka, leta, gräva, vara obekväma för makten.

Men att inte få kritisera det man läser är en helt annat sak.

Medier skall få verka fritt, men kunna kritiseras. Också av en miljöpartist i Lund, Säffle eller Kiruna. Vilket således inte är i linje med den "uppförandekod" som undertecknats av språkrören.

Har då inte det ledarskap man så ofta talar om - språkrör betonar numera ständigt att man är ledare för partiet, inte det som var syftet med att välja språkrör, nämligen att man skulle vara företrädare - gått alltför långt?

Erdoğans eller Putins kritik av medier sker i en kontext som skiljer sig från  kontexten när miljöpartisten Stina Svensson kritiserar media - eller till och med när Maud Olofsson eller Göran Persson, Torbjörn Fälldin eller Olof Palme framfört kritik och "recenserat". 

Till och med kungen gav sig igår tydligen rätten att recensera medier... Han kritiserade att han ofta förlöjligades. Vilket han har full rätt att göra, anser jag så republikan jag är. 

Men numera skall tydligen miljöartister i tysthet acceptera vad som helst.

Historielösheten tycks djup när man betänker hur medierna behandlade Miljöpartiet de första åren, t ex hur journalister missbrukade det faktum att partiets beslutande möten var helt öppna för dem - numera påbörjar man inte möten om det finns risk att utomstående kan höra - och man i teve kunde uppleva vinklade reportage som verkligen utnyttjade situationen för att förlöjliga.

Kritik var befogad. Vilket efteråt ansågs också av en del berörda journalister kan jag avslöja.

Själv svarar jag helst på frågor via mejl, av den enkla anledningen att svaren därmed inte kan vinklas hur som helst - erfarenheten visar att så kan bli fallet, vilket är värt kritik. När Anna Hedenmo, i Min sanning, bad Per Gahrton fundera på varför jag blivit vänsterpartist -  vilket för övrigt också Maggi Strömberg påstår i sin nya bok - är det värt kritik eftersom det sprids en lögn.


Således. Skall  politiker inte få kritisera när medier klipper och klistrar alldeles förfärligt i en intervju för att det skall stämma med det upplägg man har arbetat med många timmar? Sånt har förekommit, vilket var och en vet. Jag har tidigare skrivit om flera sådana exempel.

Att politiker inte skulle få recensera hur SvD påbörjade det som uppenbarligen såg ut som "Kampanj Sverige in i Nato" för några år sedan ter sig rent förfärande. En sorts omvänd putinism.

Tanken att  politiker från t ex Green Party i USA inte skulle få recensera  Fox News ter sig helt groteskt.

Så. Politiker har full rätt att kritisera innehåll - recensera -  om man finner det rent bedräglig, vinklat eller på annat sätt uselt.

Kritisera är inte samma sak som att försöka hindra medier att granska - det är skillnad på kontexten i Turkiet och Sverige. Det är skillnad på despoten Erdoğan och partimedlemmen Stina Svensson.

Rätten för politiker att kritisera, och recensera, är inte minst viktigt i en tid när gränsen mellan riktig journalistik och vad som är marknadsföring alltmer suddas ut - typ SvD- journalist som gör en Volvo-sponsrad intervju i en Volvo och Aftonbladet som låter en journalists lön betalas av Telia.

När hamnar vi där att en tankesmedja, som jobbar för ett parti, börjar bekosta en journalist i någon ekonomiskt hårt ansatt tidning? Omöjligt? Tja, nyss var det omöjligt att en tidning skulle låta en journalists lön betalas av Telia, eller att Volvo skulle sponsra en intervju för redan skattefinansierade SvD.

Medier som är helt beroende av staten blir lätt statens lakej för att kunna överleva - och medier som är helt beroende av reklam har oändligt svårt att på allvar analysera det konsumtionssamhälle man är beroende av. Det är ett demokratiskt dilemma. Och ett planetärt eftersom vi är på väg att konsumera sönder planeten.


Den som inte inser att det är fullt legitimt - även för miljöpartister - att offentligt fundera över vad som är fejk och inte fejk, en iscensatt bild eller en verklig bild, är ute på hal is - även om den säkert tilltalar en del journalister. Som dock kan ta även det som ursäkt för att göra en grej i en tid när drevet går.


Jag är övertygad om att den politiker som gnäller över all kritisk granskning dömer ut sig själv. Men lika övertygad om att den politiker som stillatigande låter drev, som t ex mot Mona Sahlin, eller under tystnad accepterar direkta felaktigheter och fuljournalistiska vinklingar dömer ut sig själv... och medverkar till att medierna blir sämre än de annars skulle kunna vara.

På samma sätt som medier som inte kritiskt granskar politiker skulle medverka till att dessa blir sämre än de annars skulle vara.

Så, Stina Svensson, det är din samhälleliga plikt att våga kritisera också medier. Trots att du fått dig tilldelad en uppförandekod.



25 kommentarer:

  1. Visst ska all allmän information kunna granskas och ifrågasätas. Annars råder tystnad och en demokrati kan inte stå på en grund där tystnaden segrat. Ändå är vår demokrati byggd på just tystnad - det som inte sägs eller får uttryckas är det som begränsar den demokrati som får uttryckas i åsiktskorridoren.

    Om vi ska forma demokratin måste vi ändra och förstå den grund som vår nuvarande "demokrati" är baserad på.

    Den demokrati vi tror oss ha är enligt ekonomiprofessor Michael Hudson kommen av att bankirerna ville säkerställa skuldslaveriet. Om en kung var skyldig pengar kunde han få för sig att skita i att betala - när kungen dog dog "skulden" med kungen. Genom att flytta skulden till det allmänna kunde bankerna göra skuldslavar av samhället. Denna påhittade "skuld" till bankirerna kunde tas ut på hela befolkningen och den var tidsmässigt obegränsad (bankerna mjölkar alla genom skatten mao - en suverän demokratisk stat behöver inte finansiera sig genom skatten - den kan skapa pengar själv). Därför har vår "demokrati" blivit ett skuldslaveri-samhälle åt bankerna. Hudson har skrivit:

    “Anyone who gave credit to a prince knew that the repayment of the debt depended only on his debtor’s capacity and will to pay. The case was very different for the cities, which had power as overlords, but were also corporations, associations of individuals held in common bond. According to the generally accepted law each individual burgher was liable for the debts of the city both with his person and his property.”

    The financial achievement of parliamentary government was thus to establish debts that were not merely the personal obligations of princes, but were truly public and binding regardless of who occupied the throne. This is why the first two democratic nations, the Netherlands and Britain after its 1688 revolution, developed the most active capital markets and proceeded to become leading military powers. What is ironic is that it was the need for war financing that promoted democracy, forming a symbiotic trinity between war making, credit and parliamentary democracy which has lasted to this day.”

    Media och politiker samt media idag enbart har syftet att behålla skuldslaveriet åt bankerna och dölja utsugningen med ordet "demokrati".

    Det överlägset största demokratiska underskottet ligger i att nästintill ingen vågar granska detta skuldslaveri men kanske finns det lite hopp nu. Miljöpartiet har en chans nu att visa vägen för en sann demokrati om de väljer Schlyter som språkrör. Han vill demokratisera penningsystemet och kan MP leda penningfrågan som en gräsrotsrörelse finns det en ljus framtid -inte bara för MP utan för demokratin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ekonomiprofessor Hudsons hela artikel är extremt läsvärd. Googla:
      "Debt Slavery – Why It Destroyed Rome, Why It Will Destroy Us Unless It’s Stopped"

      Man kan ju ifrågasätta (om man får det ) ) varför journalister inte tar upp det perspektivet. Kan det kanske ha ett samband med varför fd SvD chefredaktör Bertil Torekull ”inte förstod att lära medarbetarna ur vilkens hand de åt” (Peter Wallenberg lär ha sagt detta enligt Torekull). Vi måste givetvis ha politiker som kan granska granskarna likväl som journalister som granskar politikerna. Men om politikerna och journalisterna blir matade ur samma hand blir det som det är nu - största möjliga tystnad rörande grunden för demokratin.

      Radera
  2. Självklart ska en politiker få kritisera media, det faller under rätten till självförsvar.
    Håller med till 100%

    SvaraRadera
  3. Jag tycker det är jättebra att politiker recenserar medier. Det blir oftast ett lackmustest på deras faktakunskaper, researchförmåga men även förmåga till att lura och bedra sig själva.

    När t ex du, Birger, skriver i din länkade artikel att SvD "mörkat" ett faktum som står på Wikipedia (som som stått i SvD och på hundra andra ställen på internet) blir det, om inte annat, dråpligt. Att Mikael Holmström varit medlem i KKRVA är knappast en statshemlighet om man säger så.

    Liknande komik blir det när diverse Sverigedemokrater hävdar att ditten och datten "mörkats" av "mainstreammedia", eller att media "Borde skriva mer om X". Då inser man att dom är så inkompetenta och lata att de vill att nån annan hittar (på) fakta som underbygger åsikter de ändå redan bestämt sig för att ha.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller, ett annat färskt exempel, när Anders Romelsjö angriper SR/SVT rent generellt för att gå ukrainska högerextremisters ärenden. Det är ju välkänt och gammalt att kulturredaktionerna på SVT/SR är infiltrerade av en massa HÖGERextremister!

      Sen ifrågasätter han också att Fredrik Wadström, som är anställd som kulturreporter, har rätt att recensera en dokumentärfilm om Ukraina. Det ska tydligen inte ligga inom en kulturreporters arbetsuppgifter att recensera filmer.

      Ja, mediekritik blir ofta en slags lackmustest på hur tokiga folk är. Därför är det mycket viktigt att politiker och andra fortsätter kritisera medier.

      Det finns så klart helt berättigad kritik också. Det är som man brukar säga - man har rätt till sina egna åsikter, men inte sina egna fakta.

      Radera
    2. Tja, vad gäller Holmström så var det i alla fall så att efter det att jag påtalat att såväl en ledarskribent som den journalist som bevakat försvarsfrågor var medlemmar i Krigsvetenskapsakademien så meddelade till slut även SvD i ett faktaruta. Det bör nog inte vara så att man skall behöva gå till Wikipedia för att kolla vilka akademier journalister är medlemmar - och att de skall bevaka de rapporter etc som den förening etc de är medlemmar i kan ju anses vara aningen av jäv... Läsare ska ju inte behöva ägna sig åt research för att ta reda på den typen av intressebindningar.

      Radera
    3. Då kanske vi tycker olika, jag tycker åtminstone inte det är att "mörka" när det går att googla fram på 0,1 s. Wikipedia var bara ett exempel av många källor på internet som tydligt redovisar att Holmström är medlem där.

      Att SvD fixar en faktaruta efter din kritik tar du alltså som intäkt för att kritiken var korrekt?

      Ska vi köra samma resonemang med Kaplan? Han borde haft en faktaruta där han redovisade vilka middagar han suttit på, och att han avgick är en bekräftelse på att kritiken var riktig? Man kanske borde ha en faktaruta varje gång nån som är medlem i ett trossamfund öht uttalar sig, så att man inte "mörkar" nåt?

      Det blir rätt mycket av ett slippery-slope argument här. Om ett öppet medlemskap i en organisation ska redovisas så blir det ganska mycket som ska redovisas. Är du själv med i några intresseorganisationer som bör redovisas här kanske? Din blogg är ju trots allt ett slags medium?

      Radera
    4. Det är möjligt att det är en generationsfråga dessutom, jag tror ganska många som vuxit upp med internet kollar upp debattörer och opinionsbildare via t ex Google för att få en kompletterande bild av dem. Det tycker jag är helt okontroversiellt, men det var ju inte så på 90-talet när du var aktiv i Miljöpartiet.

      Radera
    5. Enligt Ratsit.se innehar du för övrigt i ett vinstdrivande handelsbolag som heter ProVoka som enligt verksamhetsbeskrivningen sysslar med bl a "opinionsbildning".

      Föreligger det inte ett uppenbart jäv där? Vem betalar dig för din opinionsbildning? Var är faktarutan?

      Radera
    6. Ojojoj - tja de som betalat under åren är de som beställt krönikor, bland annat Borås Tidning (M), ETC (vänster), Katrineholms Kuriren (L), Helsingborgs Dagblad (när den var oberoende) och de som beställer föreläsningar om bland annat Elin Wägner, rockmusikens barndom och politik som jag står för. Dessutom, Ben Dover, är det så att det i underrubriken finns en ruta där det står "Om Birger" där det jag gör framgår. Som före detta politiker är det ju liksom lite svårt att dölja - om man nu ville det - att man saluför bland annat åsikter, värderingar och... politik. Så jag tycker din jämförelse är larvig - vilket ligger i yttrandefrihetens rätt att på detta hövliga sätt framföra.
      Nu är det ju så att du i princip gillar det Holmström driver, mer pengar till militären etc, så det är väl därför du kritiserar att jag kritiserat honom och SvD för de rubriksättningar, bildval etc som jag anser är ren propgagandajournalistik.

      Radera
    7. Man får väl kanske sålla lite i kritiken också? Letar man så hittar man ju förstås stollar. Romelsjö skriver mig veterligen enbart i en liten sektkommunistisk tidskrift, där även exempelvis Birger indirekt har medverkat, som konstant skriver positivt om Ryssland och negativt om väst. När verkligheten går mot dem börjar de ljuga istället, som i Ukrainakonflikten. Eftersom de fungerar som en sekt påverkar de även varandra så att hela redaktionen ger ett lite särskoleaktigt intryck.
      Knappast en referens för mediekritik.

      Radera
    8. Men hur ska vi veta det då Birger? ProVoka kanske har ett miljonkontrakt med nån solcellstillverkare i detta nu, och då är det ju svårt för dig att diskutera t ex fossil energi på ett opartiskt sätt. Visst är mitt exempel larvigt, men det beror på att hela diskussionen är larvig. Som man ropar får man svar, som det heter. Egentligen så tycker jag varken du eller Holmström behöver någon faktaruta om dessa saker eftersom det är fritt tillgänglig information. Precis som det är allmänt känt att du varit partiledare, etc.

      Jag gillar inte alls "i princip" det Holmström skriver. Jag har nog inte läst en hel del av det han producerar, så det varken gillar eller ogillar jag. "Mer pengar till militären" är knappast ett självändamål heller. Snarare är NATO-debatten helt idiotisk eftersom motståndarna (och ibland också förespråkarna) tillåts komma undan med att bara klaga och gnälla. Jag har flera gånger ställt frågan hur mycket ett omvärldsanpassat svenskt försvar ska få kosta utanför NATO, och var de pengarna ska tas. Ingen har svarat. Lobbyskriften "NATO-utredningen" beskriver inte heller detta. Om Holmström skriver om denna fråga så gillar jag kanske det "i princip" för det angriper åtminstone debatten/problemet i rätt ände.

      Radera
    9. Ska vi sen skärskåda hela saken med KKRVA så skall de enligt de egna stadgarna "främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar".

      Det är väl fine and dandy? Jag ser inte varför man skulle bli en jävig journalist av att sitta i en organisation som främjar olika vetenskaper.

      Då är det väl mycket, mycket värre att ha ett vinstdrivande företag som sysslar med marknadsföring och opnionsbildning mot betalning. Tycker du helt ärligt inte själv det?

      Radera
    10. Ja, så i korthet förefaller det lite grann som om du kastar sten i glashus.

      Och vänder vi på resonemanget så ser du väl grandet i den andres öga och inte bjälken i ditt eget helt enkelt på grund av att du i princip O-gillar det som Holmström skriver (mer pengar till försvaret, etc).

      Radera
  4. Innan Miljöpartiet utser nya rör borde de komma överens om just vad ett rör är.

    Fred Lane

    SvaraRadera
  5. Stort rabalder om Rörens och MPs islamism. Inte mycket ljud om att Sveriges statsminister utsett islamisterna till statsråd trots att allt väsentligt var känt när regeringen bildades. Visar hur absurd den svenska kulturmarxistiska självförintelsediskursen är driven.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man läser mycket konstigt nu för tiden, som tex det ovan. Eller att man inte får hälsa olika på män och kvinnor. De flesta av oss (svenskar) kan vara lugna och fortsätta att hälsa olika, tex genom att som man, krama kvinnliga vänner, och ta manliga i hand. Tillhör du en etnisk eller kulturell minoritet så finns anledning att vara försiktig.

      Radera
    2. Sådana som du fortsätter prata om "kulturmarxism" trots att det inte säger vanliga människor något utan bara låter Breivikskt (varning för uttalssvårigheter!). Vore det inte bättre om ni talade om kulturnivellism? Varför inte?

      Radera
    3. RB, det är trist när figurer som du sågar snett med motorsåg trots att din kritik åtminstone hade kunnat tas som seriöst menad om du nyttjat skalpell. Om inte annat så fördummar det samtalet, triggar sådant som leder till att så många av nätets kommentarsfält steg för steg blir meningslösa. Du kan säkert bättre.

      Jag tycker den debatt som förekommit här den senaste tiden - efter det att kommentarsfältet varit nedstängt en längre tid - varit seriöst menad och i regel välformulerad och byggt mer på analys än på slafsighet. Tack.

      Radera
  6. Nu minns jag inte vem som sa det, men jag tycker att det var väldigt bra sagt: Vem granskar makten när media i sig blir en makt?

    Jag tänker att det är det som är varje politikers (och medmänniskas) roll och ansvar att göra detta. Att bemöta med sin egen uppfattning eller kritik.

    Om man inte får göra det amputerar man inte en viktig del av demokratin? Blir det inte direkt omöjligt att uppnå någon sorts balans?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den makten har våldsamt förskjutits till den enskilde medborgarens fördel genom digitaliseringen.

      En sak som Wikileaks hade aldrig kunnat hända om inte IT funnits, det hade varit hela resväskor med dokument som skulle smugglats ut i så fall.

      Likadant med media, vi kan googla, kommentera, källkontrollera på ett helt annat sätt än man kunde med papperstidningar förr. Starta egna bloggar, diskutera på forum, etc, osv.

      Radera
    2. Jag håller med om att möjligheterna för den enskilde/enskilda att delta i samhällsdebatten har ökat. Men vi måste ställa frågan om vem det är som sätter agendan.

      Det är stor, nästan gigantisk skillnad mellan den räckvidd och tyngd det som jag som okänd privatperson säger får och det som Julian Assange säger får. Detsamma gäller det som en välkänd journalist på Aftonbladet skriver och det som skrivs i det anslutna kommentarsfältet.

      Vad gäller googlingar kan vi fundera över vad som hamnar först bland sökresultaten? Jag är mindre tekniskt kunnig... Det kan säkert du bättre, Ben Dover :)

      Radera
  7. Det där med att recensera media var ganska rörigt skrivet av rören.
    Klart att ett parti ska tillåta sig att blir granskade men varför skulle inte partiet i sin tur kunna granska och kritisera media. Även media har en politisk agenda och är en del i samhället och kampen om problemformulering och att sätta den politiska agendan.
    Iden om journalister som opartiska, neutrala och oberoende granskare är nonsens.

    "Media behöver hämta sitt förtroende från hela samhället och utsättas för granskning. Att granska medias nyhetsvärdering utifrån antirasistiska verktyg är viktigt –men det är inte ett partis uppgift."

    Om nu ledarrören för Mp inte tycker att det är just "deras" partis uppgift må vara men varför skulle det vara så för partier generellt. Känns närmast lite inställsamt mot media.
    Men vad de försöker säga, på ett klumpigt sätt, är väl att media är en mäktig spelare och man ska tänka sig för hur man interagerar med media. Och inte som rören själva pladdra lite hur som helst eller den där som försökte kohandla om hur media skulle agera.


    SvaraRadera
  8. Håller med lasse ovan. Att använda just ordet recensera gör att det låter oklart vad man menar. Det låter som om man skulle uttala sig om ifall media gjort ett bra jobb eller inte. Typ "det var en bra formulering om vår politik". Bemöta media är ett bättre uttryck och då kan man säga sin version av saken, eventuellt dementera osv. Självklart ska då media bemötas med respekt och saklighet. Det jag tycker är mest irriterande med språkrörens agerande är att man inte kan samla ihop sig och ta två djupa andetag innan man säger nåt. Att skicka brevet till alla om så basala fårhållningsregler var konstigt, det borde ha diskuterats med honom som försökte kohandla men man kanske inte ska utgå ifrån att alla miljöpartister skulle agera så. Bilden man får är att ledningen ser medlemmarna som idioter och sig själva som några som står över kritik.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.