lördag 16 maj 2015

Blues at midnight

BB King är död. Lyssnade på honom under mindre välmående år i skolan. Han gjorde livet lite lättare att leva för många av oss. Han var så självklar. Inget bjäfs. Hoppas han fick ta Lucille med sig till den plats där bluessångare mot förmodan hamnar. Hade förmånen att få se honom flera gånger. Blev aldrig besviken.

Det berättas att han vandrat över bomullsfälten en sträcka lika lång som jorden runt. Åtminstone berättas det så i Gud älskar att färdas i en rosa Cadillac. Det berättas vidare att Elvis, själv son av Söderns  bomullsbälte i en familj som kallades white trash, hävdat att det stora felet med Tom Parker - Elvis manager - var att han aldrig lyssnade på B.B.King. Därmed förstod han inte själen i god rockmusik. Förresten sökte sig Elvis till svarta klubbar under rasismens 50-tal i Memphis, för att få höra B.B.King live. Det var inte populärt, vare sig hos Parker eller vita tidningar som kallade det för rasförräderi.

De här lyssnar jag på medan solcellslamporna flämtar vid dammen och molnen drar fram över den svarta natthimlen. Ett glas stilla maltwhisky hör till.


1 kommentar:

  1. Parkers favoritmusik: kassaapparaten.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.