lördag 20 juli 2013

Sommarskola, lektion 12: Att svära i kyrkan...

Efter en tur till Stockholm och medverkan i SVT:s Nyhetspanel där vi bland annat pratade om Snowden, Grekland och HD-domen som medför att skattebrottslingar kan få skadestånd - så här blev det - så blev det ångbåt till Grafikens Hus i Mariefred. Där har man lyckats göra totalt meningslösa utställningar denna sommar - Jesper Waldersten, var är du? (Snart i teve där jag ska intervjua honom om hans senaste bok - det gäller bara att sommaren förpassas till minnenas arkiv först...).

Sommarskolan går vidare, den närmar sig slutet kan jag lova... 
Klicka på bilden!

11 kommentarer:

  1. Dalern återuppstår som lokal valuta

    GARPENBERG
    Finanskrisen och misstron mot bankerna har fått bybor i Stjärnsund, Garpenberg, Kloster och Dormsjö att införa en egen lokalvaluta. Sedan i höstas köper och säljer man, tjänster, mat, prylar, kurser eller behandlingar av och till varandra och betalar med den lokala valutan daler.

    Daler är sedan i höstat den lokala valutan i de norra delarna av Hedemora kommun. På köp- och säljsidan www.ihop.nu erbjuds till exempel hantverkshjälp och hjälp med att bygga en hemsida för den som betalar med daler.

    – För att skaffa sig daler att handla för måste man själv ha något att erbjuda. Det har fått många att tänka efter: Vad är det jag kan och är bra på som andra kan ha nytta av? säger Björn Roxendahl en av initiativtagarna bakom den lokala valutan.

    Hittills har ett 50-tal personer anslutit sig till det lokala penningsystemet och omkring fem nya kommer till varje månad. Man betalar 100 kronor i medlemsavgift och får i utbyte 50 daler i sedlar eller på sitt konto. En god affär eftersom 1 daler har en köpkraft på 10 kronor när man handlar med den.

    – Dalern är mer värd än både euron och pundet och har ett värde som ligger långt över dollarn, säger Björn Roxendahl, en av initiativtagarna. Han ingår också i den styrelse som administrerar det lokala penningsystemet.

    – Vi är absolut ingen bank och ingen kan någonsin tjäna några pengar på det här. Dalern baseras på en arbetsmyntfot. 10 daler motsvaras av en timmes okvalificerat arbete. Så kommer det alltid att vara så därför är dalern inflationssäkrad, förklarar han.

    För mer kvalificerat arbete får man ta ut max 3 daler per timme. Hur mycket man är värd bestämmer man själv sedan får den lokala marknaden avgöra om någon är villig att betala för tjänsten.

    – Vi som har dalern känner ju varandra så därför sätter vi ofta kompispriser. Byteshandel har alltid förekommit i alla lokalsamhällen. Genom att införa dalern får det en mer organiserad form, säger Björn Roxendahl.

    Han ser dalern som en komplementvaluta. Räcker inte de daler man har på fickan betalar man resten i kronor.

    – Vårt främsta skäl för att införa är en lokal valuta var att stimulera lokal handel och skapa nätverk och nya kontaktytor mellan oss som bor här. För att skaffa sig daler att handla för måste man själv ha något att erbjuda. Det har fått många att tänka efter: Vad är det jag kan och är bra på som andra kan ha nytta av.

    SvaraRadera
  2. Dalersedlarna med devisen "Att vara rik är naturligt" trycks på ett dyrt plastigt papper för att vara svåra att förfalska. Därför kommer antalet sedlar i omlopp att vara begränsat. Varje medlem har ett konto, ska man betala en hantverkare mejlar man någon i styrelsen som för över pengarna digitalt mellan kontona.

    – Blir vi många som handlar med daler får vi hitta ett säkert system där transaktionerna inte sköts manuellt. Tanken är att vi ska växa långsamt. Vill någon butik vara med måste vi ha en diskussion om hur de ska kunna hitta sätt att använda sig av de daler de får in, förklarar Björn Roxendahl.

    Han arbetade under 80- och 90-talen som fundmanager på Wall Street i New York och hjälpte företag att hitta investeringsobjekt i USA.

    – Jag insåg vilken extremt smutsig bransch finansvärlden är. Det går bara ut på att lura till sig pengar på alla tänkbara sätt. Så jag lämnade allt och flyttade med familjen till Garpenberg 2000, säger han.

    Björn Roxendahl är noga med att påpeka att man absolut inte ute efter bygga upp en svart ekonomi.

    – Alla inkomster oavsett vilken valuta man får betalt i ska deklareras till Skatteverket, säger han.

    Vill man veta vad man för tillfället kan köpa för sina daler går man in på hemsidan www.ihop.nu som fungerar som en lokal variant av Blocket.

    Här kan man till exempel hitta allt hantverkare, få håret klippt, husdjuret passat, pc-hjälp eller hjälp med att bygga sin hemsida. Man kan också få massage, undervisning i tyska, köpa en drömfångare, en Hedemoratupp eller genomgå ett gong-bad och betala med daler.

    I Björn Roxendahls stora hus i Garpenberg jobbar mångsysslaren Solomon Wells från Kloster med att lägga om ett golv. Han tar gärna betalt i daler.

    – Jag har gått med i en kör och börjat ta gitarrlektioner som jag kan betala med daler. Jag har väldigt liten tillit till världens valutor så jag tycker en lokal valuta är en väldigt smart idé, säger han.

    SvaraRadera
  3. Överallt där Transition Towns finns pratas det om behovet av lokal valuta. Behovet av att stoppa läckorna från lokalsamhället. I Sigtuna har man i experimentform bjudit in till en upplevelse hur det fungerar när ett lokalt samhälle kan bestämma själv...

    SvaraRadera
  4. TACK för en härlig samling "lektioner", har samlat dom för studiecirklar till hösten!! Återkommer med bokning med avslutningsföreläsning! Det här borde alla miljöpartiavdelningar köra!!
    Partist i Småland

    SvaraRadera
  5. Bästa soffan Birger! Kul och se högerns kandidat sitta där och se trumpen ut. Full pott! :)

    SvaraRadera
  6. Tack anonym för inlägg om lokal valuta. Intressant! Idén verkar bygga på ingen kan allt, alla kan något och inte på att sätta andra i utanförskap. Eller att tjäna pengar på pengar (ränta). "Vad är det jag kan och är bra på som andra kan ha nytta av?"

    Lite märkligt är det allt att inläggen inte skapar någon diskussion. Det blir som att vi gillar att oja oss över nuvarande system och fastnar i det. I soffan diskuteras "Hur länge ska EU hålla Grekland över ytan?" Birger påpekar mycket riktigt att Italien, Portugal och Spanien har problem. Vi har också stora problem med hushållens stora skulder. Dags att förbereda oss?
    Eller hittar man lösningar när taket (EU:s bräckliga) redan har rasat över oss?

    Fick en känsla av att vänsterns kandidat i soffan egentligen tror att det hela skulle lösa sig med vänsterpolitik...? Men vi har väl prövat både höger och vänsterpolitik förut utan att kunna lösa fattigdomsproblemen?

    Fick samma känsla att även andra tror att lösningen är vänsterpolitik av Anonyms inlägg. "Bästa soffan Birger! Kul att se högerns kandidat sitta där och se trumpen ut. Full pott!:)"

    ??? Full pott? Själv undrar jag om det verkligen handlar om höger eller vänster? Eller om innehållet nämligen människor med fel och brister. Vad tror ni andra?

    Lisbeth

    SvaraRadera
  7. Ni tre var överens om mycket. Rebeckah Bohlin känns som en frisk fläkt.

    Fel ställd fråga: "Hur länge ska EU hålla Grekland under armarna?"!

    SvaraRadera
  8. Fast glömmer inte Rebeckah Bohlin att riktlinjerna för EU fram till 2030 redan slagits fast i slutna rum? Det ska till en jäkla frisk fläkt för att blåsa bort dessa riktlinjer? Dessutom ska det till människor som inte låter sig fångas av makten. Men vänstermänniskor kanske är bättre på det?

    Frågan är felställd. Hur länge ska vi hålla EU under armarna? Hade Rebechah Bohlin verkligen varit en frisk fläkt så hade hon nämnt en folkomröstning om EU och att vänsterpartiet vill ha en sådan. Det får mig att undra om Jonas Sjöstedt har de andra i partiet med sig. Eller om det är som med MP att säg för sjutton inget obekvämt innan valet. "Märkligt" för det är det obekväma som behöver sägas och som många nu väntar på. I annat fall sker ingen förändring.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  9. Eurozonens banker behöver endast ha 3 procent i eget kapital

    En årlig gåva på 5 600 miljarder kronor ifrån skattebetalare skänks årligen till eurozonens banker från Europas politiker. Det har två holländska forskare kommit fram till.

    Michiel Bijlsma and Remco Mocking presenterar i en artikel på Vox att bankerna i eurozonen får låna till en så låg ränta att man mer eller mindre får 650 miljoner euro per år från politikerna.

    ”Hittills har EU:s banksektor hållit huvudet ovanför vattenytan genom implicita statliga garantier för praktiskt taget alla skulder. /…/ En årlig finansieringsfördel på 0,3 procent av tillgångarna kan kapitaliseras för att motsvara 2 procent av de totala tillgångarna om man antar en diskonteringsränta på 15 procent i proportion till bankernas osäkra vinstutsikter. Med tanke på de totala banktillgångarna på av 33 triljoner euro i eurozonen, talar vi om en implicit garanti på ca 650 miljoner euro”, skriver man i artikeln.

    Att bankerna med de nya Basel III-reglerna endast behöver ha 3 procent i kapital är en av anledningarna till varför bankerna får pengar från staten. Det är någonting som ekonomijournalisten Andreas Cervenka har uppmärksammat i en krönika på SvD Näringsliv.

    ”Litet eget kapital är lika med hög avkastning som är lika med hög bonus och dessutom lika med hög risk vilket i sin tur är samma sak som hög sannolikhet för att staten rycker ut med stora famnen om det går illa”, skriver Cervenka.

    Stora banker som JP Morgan, Bank of America och Citigroup har enligt Andreas Cervenka mellan 7 och 9 procent eget kapital av de totala tillgångarna. Det visar en skillnad mellan bankerna i USA och de i eurozonen vilket Cervenka avslutar syrligt:

    ”Hur går ekonomin i USA? Som av en händelse betydligt bättre än i Europa.”

    SvaraRadera
  10. Bankernas egna kapital, som inte är något annat än några få bankägares sätt att mjölka vinst ur hederligt arbetande folk, det är alltså en av alla olika "uppsippringskonstruktioner".

    I folkrörelsen som verkar för en rättvis och uthållig ekonomi, JAK, har vi också en bankverksamhet, med ett sparlånesystem som på flera punkter väsentligt skiljer sig från de nuvarande privata storbankerna, bl.a. skiljer sig JAKS bankverksamhet enligt följande:
    1. det egna kapitalaet är rörligt och består av dels insatser om 200SEK från det året man blir medlem (alla medlemmarna är alltså bankägare), samt en 6% deposition från alla pågående lån, som återfås efter amortering och uppfylld sparprestation.
    (denna lösning kan vara under hot om reglerna för eget kapital ändras, liksom möjligheten att starta banker kan bli stört omöjligt om man inte är ohyggligt rik)
    2. i JAK tillämpar vi utlåning täckt av inlåning! Med alla fördelar det innebär ur ett framförallt ekologiskt och ekonomiskt perspektiv, alltså storleken på den ekonomiska aktiviteten inklusive inflationen hålls i schack, och inga bubblor byggs upp, med alla negativa konsekvenser de medför.
    3. Inga räntor i form av: vinster till några få bankägare; eller räntor i till bonusbaserade löner; ej heller räntor till sparare med alla negativa konsekvenser som dessa tre innebär.

    SvaraRadera
  11. Tom. Samarbetar JAK med Tillväxtverket och EU?

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.