onsdag 12 september 2012

Vad ska vi med public service till?

TV-fritt. Men nu kommer hen inte undan att pröjsa längre...
Frågan är väl värd att ställa. Vi dränks ju i information, i radio- och tevekanaler. Vi har en bloggosfär där vi kan jaga nyheter och information utan mellanhänder. 

Året är 2012 och vad sjutton ska vi ha public service till? Är vi inte mogna nu att själva avgöra vad vi vill betala för? Varför skall vi alla vara med och betala för något vi kanske inte vill ha? Den som vill sätta sig i en stuga i skogen för att slippa pladderbrus skall väl få slippa betala?

Svaret på frågan varför vi 2012 skall ha public service är att år 2012 är vi mitt inne i en tid när nästan allt har kommersialiserats. När alltmer görs av egenintresse, och att egenintresset av att springa efter pengar är det helt dominerande - antingen för egen skull eller för sin verksamhets skull.

Svaret på varför kommersiella kanaler och bloggosfären inte räcker är att dessa inte står fria från beroende av intressen. Vem kan lita på att ett kommersiellt tevebolag inte tar hänsyn till sina finansiärer, vinklar produktinformation eller spelar upp granskande journalistik som passar bra som pausinslag mellan reklamen? Vem vet om inte bloggare får betalt för att skriva om produkter, får inkomst genom att medvetet skriva om rätt ämnen som genererar klickar på de annonser som finns på deras bloggar? Icke-public-service-media har intresse av att betrakta tittare och lyssnare som konsumenter, inte som medborgare.

Tillägg 13.30: För att citera DN idag: "oberoendet inte är lätt att uppnå utan kräver ständig vaksamhet".

Beroende av reklam innebär förstås att även DN:s ledning är intresserad av privatiseringar som sker inom t ex skola och vård. DN:s och övrig medias ledarskap är således part i målet i den debatt som rör privatiseringar. Varje tes om mångfald och frihet är föga trovärdig när de själva lever på ideologiskt betingad privatisering och tillväxtsamhällets jakt på ständigt ökande konsumtion. De talar i egen sak. Tidningarnas prylsidor och bostadssidor - med inriktning att vi alla skall vara missnöjda med det vi har - kan därmed vare en del av marknadsföringen av det tillväxtsamhälle som ger dem reklamintäkter.

Tillbaka till public service. Svaret på varför vi inte själva har rätt att välja vad vi skall betala för är att demokratin är något som gäller oss alla och som vi inte bör smita undan genom att låta andra betala efter förmåga. Public service är faktiskt en del av demokratins försvar, betyder förmodligen mer än det militära försvaret för just detta.

Därmed inte sagt att jag tycker att allt som görs och sägs i SVT, UR och SR är bra. Eller att man alltid sköter sig skattejuridiskt eller är en socialt god arbetsgivare. Eller är flyhänt och utan byråkratiskt pompösa drag.

TV-avgiften skall äntligen avvecklas. Vilket jag ansett de senaste tjugo åren, även om det varit patetiskt svårt att få ens de gamla partikamraterna att inse hur fånigt det varit att koppla - en dessutom byråkratiskt insamlad genom faktiskt ganska onödiga jobb - avgift till apparatinnehav. Och att det inte spelar någon roll huruvida det är en eller tjugo som glor på apparaten.

Och hur tveeggat det är att en student boende i en korridor, som har en teve-apparat stående i ettan utan dusch,  skall betala lika mycket som en hyggligt välbetald riksdagsledamot gör. Och att avgifter även täcker radioinnehav, men att radioinnehav anses som mindre avgörande än innehav av gammal maskin som leverar bild också. Och att... (fyll i själv!).

Så har då även en majoritet politiker - som det verkar - fått klart för sig att det finns så många plattformar att glo på public service-teve att dagens system bara är fånigt. Så man lägger det på skatten, fast utanför statskassans pengaslurp, på ungefär samma sätt som begravningsavgiften (vilken nog måste ses som världens dyraste parkeringsavgift). I detta fall ramlar sifferpengarna istället ner på ett konto hos Riksgäldskontoret.

Men då närmar det sig den politiska sfären, säger representanter för MP och V och lite halvljummet även S. Politikerna - läs borgarna - kan börja jävlas med public service eftersom sådan inte är en del av den heliga marknaden.

De rödgröna låtas som om de inte vet att även TV-avgiftens storlek avgörs av riksdagen. Istället borde förstås dessa partier passa på att göra ett nummer av att borgarna vill införa en ny skatt, och till och med verkar vilja göra något så socialistiskt som att koppla den till inkomsten. Låg inkomst, lägre skatt trots att det i realiteten är en avgift...  Härligt!

Att lägga ett tak på 1200 kronor per person är ju också snällt och ganska rimligt. Mer än 100 kronor per månad behöver alltså inte ens statsministern och Annika Falkengren betala för att upprätthålla det mest grundläggande försvaret för demokratin. Kan man inte få kryssa för att man vill betala mer om man känner trängande behov av att vara en god människa som värnar vår rätt till frihet från reklam för personliga bankmän? Det vore väl nåt, Annika? 

Hur går det nu för den som vill - eller kanske måste - sätta sig i liten en stuga i skogen får att undkomma både lönearbete och pladderbrus? Jodå, hen slipper att betala någon skatt. (Erkänn att hen i detta fall underlättar konversationen, oavsett vad DN dikterar i frågan.)

Produktplacering blir inte tillåten i SVT, berättas det också. Vilket betyder att köksbordet som visas i eventuellt  nya avsnitt av Svensson, Svensson inte än en gång får upptas av Brämhults jos, alltid med namnet väl synligt. Man skall tydligen inte heller få sända sponsrade program, vilket väl kan innebär att Melodifestivalens mest absurda uppblåsthet tonas ner lite.

Förresten: Tanken att låta TV3-konglomeratet sända OS i pauserna mellan reklamen räcker för att försvara public service.
(Bilden är norpad från Farbror Sid.)

20 kommentarer:

  1. Trodde du blivit galen när jag läste rubrik och ingress. Men det tog sig.

    SvaraRadera
  2. Varför skriver du hen i bildtexten, det är ju ändå klart en han. Varför provocera när till och med DN är klokare än så!

    SvaraRadera
  3. Vore kanske bra att även få public service när man ska betala för det. Dagens Svt (och även SR) är ljusår från det. Mer samhällsinformation och -granskning och mindre dyr underhållning. Just underhållning måste sluka 80% av budgeten samtidigt som de komersiella mediahusen är lika bra på det. Sen att tro att public service är "oberoende" idag är bara löjligt.

    SvaraRadera
  4. Nja, public service är väl ändå tillräckligt oberoende för att vara kritiskt analysera även statsmakten (om vi nu räknar bort kritik av tillväxtideologin förstås).
    Micke

    SvaraRadera
  5. Anonym 10:50. Jag trodde tvärtom att Schlaug blivit förnuftig men insåg sedan att han ändå är statstelevision-kramare.

    SvaraRadera
  6. "Hur går det nu för de som vill - eller kanske måste - sätta sig i liten en stuga i skogen får att undkomma både lönearbete och pladderbrus? Jodå, de slipper att betala någon skatt." ... kanske?

    Det underlättar inte kommunikationen det minsta att hitta på ett nytt personligt pronomen som inte behövs om man klarar att formulera sig på svenska. Vilket du ju egentligen gör. Särskilt inte ett som både förfular texten och är politiskt laddat.

    Att ständigt skriva så att man försätter sig i situationer där man antingen måste använda generiskt pronomen eller skriva "han eller hon" är lika nödvändigt som att inleda varje mening med "Jag...".

    SvaraRadera
  7. "Svaret på varför vi inte har rätt att välja vad vi skall betala för är att demokratin är något som gäller oss alla och som vi inte bör smita undan genom att låta andra betala efter förmåga." Public service är faktiskt en del av demokratins försvar."

    Att gå till valurnan och rösta är även det en del av demokratins försvar? Vi bör inte anse att vi har rätt att avstå från att rösta?

    Betalar man inte har man heller ingen rättighet att titta på TV?

    Röstar man inte bör man inte heller ingå i politiska debatter, för man har inte uppfyllt sin medborgerliga plikt? Detta för att dekokratin gäller oss alla. Man har med andra ord heller ingen rätt att uttala sig i politiska sakfrågor?

    En hypotetisk fråga. Kan det vara befogat att i största möjliga mån försöka ställa sig utanför det nuvarande systemet? Menar om man ser det som korrupt och som en skendemokrati och inte som verklig demokrati. I annat fall gynnar vi systemet? Vi är en del av systemet vare sig vi vill det eller inte. Krävs det att vi flyttar ut till skogen i en koja och slutar arbeta. Allt annat är bortkastat?

    Hen är ett utmärkt ord om vi inte avser att vara personliga? För att leda frågor till sak istället för person? För vi talar ofta hellre person än sakfrågor? En bild med en han, kan då lika gärna ha varit en hon. Men det är ganska oväsentligt?

    Lisbeth

    SvaraRadera
  8. Vilka är dessa människor utan egenintresse som bestämmer vad som ska sändas i SVT, UR och SR?

    SvaraRadera
  9. Lisbeth: Precis som alla på något sätt är med och betalar för skola och äldreomsorg så är det väl inte så konstigt att vi är med och betalar för ett av de andra benen som demokratin vilar på: rätten till information som inte är styrd av olika egenintressen.

    Eftersom vi har yttrandefrihet så är det förstås fullt i sin ordning att tycka saker i den politiska debatten oavsett om man röstat eller inte.

    Eftersom jag varit politiker så länge så är det klart att jag tror att systemet går att förändra, men det krävs att människor vill förändra det. Politikens ben är två: ett att sköta det politiska hantverket med beslut och kompromisser, ett att vara med och bilda opinion för det man tror. Tyvärr verkar allt fler partier mer inne på att få administrativ makt snarare än politisk makt - det vill säga man placerar sig för att få röster snarare än för att påverka de som röstar.

    Anonym 03:53 - vet att många retar sig på ordet "hen". Att det skulle förfula texten håller jag inte med om, att det är politisk laddat beror på om man tolkar det med queera ögon eller bara ser det som ganska praktiskt. Jag menar att om det finns de som vill bli betraktade som hen snarare än hon eller han så är det väl bra om hen får bli det. Det stör mig inte, men jag kan förstå att det kan kännas störande för andra. Vi kan väl i alla fall vara överens om att hen också betyder brynsten.

    SvaraRadera
  10. Bra att du är henvis, Birger!

    SvaraRadera
  11. Tack för ditt svar Birger!
    Att hen också betyder brynsten har för evigt ristat sig in i våra medvetanden. Vem behöver fler böcker efter det. Eller ens flera liv :)Vi är fullärda!

    Det var ovanligt! en person som tycker att det är fullt i sin ordning, att tycka till i den politiska debatten om man inte röstar. Instämmer vi har yttrandefrihet.

    Att partier är mer inne på att få administrativ makt finner jag inte konstigt. Den politiska makten har de lämnat över till EU mer och mer.
    De administrativa kriterierna handlar väl om att ta på sig de skyldigheter ett EU medlemsskap innebär? Dvs. verkställa EU:s direktiv/lagar. Hur skulle det låta om politiker sa som det är. Ska de säga vi bryr oss inte om att påverka er som röstar. Vi har fullt upp med att placera oss i positioner, där vi inte riskerar att avveckla oss själva.

    Lisbeth



    SvaraRadera
  12. Jaha, nu "vilar demokratin" inte bara på statlig radio och TV, utan även på skattefinansierad skola och äldreomsorg. Du påstår återigen att SVT, UR och SR inte är styrda av olika egenintressen, så jag upprepar min fråga: Vilka är dessa människor utan egenintresse som bestämmer vad som ska sändas i SVT, UR och SR?

    SvaraRadera
  13. Neoliberal Agendators sep. 13, 06:01:00 fm

    Ska vi ha statliga tidningar också, som kan vara "oberoende" från kapitalets profithunger.

    Om inte, varför?

    Varför ska TV behandlas annorlunda än andra medier?

    SvaraRadera
  14. Sant har retar och skrammer mig lite:

    "Och hur tveeggat det är att en student boende i en korridor, som har en teve-apparat stående i ettan utan dusch, skall betala lika mycket som en hyggligt välbetald riksdagsledamot gör."

    Ja, tank om TV-apparaten skulle kosta lika mycket att kopa for alla med. Vilket orattvist samhalle DET ar. Det maste politikerna fixa!

    Eller att en arbetslos kan se pa TV hela 14 timmar om dagen, medans en egenforetagare aldrig har tid att se pa TV. Men anda skall nu den sistnamnda betala for det hela.

    Trots att den arbetslosa ovan har arvt en formogenhet, och har over en miljon pa banken.

    Min poang ar att det finns en otaliga satt att definiera "rattvisa", och vad en politiker definierar blir alltid fel pa nagot satt. Men likforbannat ar alla partier rorande overrens om att pengarna skall tas fran folket (skatt) sa att politikerna (staten) skall spendera dem.

    SvaraRadera
  15. Werner, folket väljer politiker som tar beslut som kan ändras om folket vill något nytt. Folket väljer politiker som administrerar skatter som används av folket som t ex skola, sjukvård, försvar, sjukersättning och vägar som folket använder.

    SvaraRadera
  16. Politiker kommer och går och fler av dem är inte aktiva politiker när folket gör sina val. Under mandatperioden har politiker fått för sig att de kan göra vad dom vill.

    SvaraRadera
  17. 10:57 Men vänta nu lite. Sådär fungerar det ju inte. Forskningen från tex Sören Holmberg etc. visar ju att man genomför det man sagt innan valdagen. Det gäller ju att ta sög besväret att lyssna.

    SvaraRadera
  18. Som mina idoler, giganter, å tänkandets vägnar ber jag få räkna in bl.a. Birger och Lisbeth. Hoppas det är okej.

    Gt

    SvaraRadera
  19. Om någon som inte känner sig bekväm med att stoppas in i vare sig facket "han" eller "hon" själv vill kalla sig "hen" stör det mig inte ett dugg. Det är den totalt onödiga användningen som personligt pronomen jag retar mig på. "Den", generiskt "han" eller generiskt "hon" fungerar utmärkt fortfarande. Om man nu inte klarar av att skriva meningen så att man slipper "problemet" helt och hållet.

    N.b.: Att man stör sig på den *politiska* queer-kopplingen och att man inte köper den problem- och verklighetsbeskrivning som hänger med betyder inte att man har något emot H/B/Q/transpersoner eller deras självklara rätt att vara den de är. Det är två skilda saker.

    Om man nu verkligen tycker att det behövs ett nytt pronomen, varför envisas man då med ett som uppfattas som politiskt laddat av så många - och klämmer in det i tid och otid där det inte ens behövs? (Erkänn att det är av politiska och inte språkliga skäl...)

    /Anonym 03:53

    SvaraRadera
  20. Ja vad säger man. Just nu är jag så trött på SVT/public service och den eviga informationen (reklam) om kommande program i TV.En tanke är också varför köper SVT in så många program som de inte tar ansvar för.Tex. Mästarnas mästare är något bolag som producerar programmet och då får det bolaget förvalta pengarna som de vill tex. även bjuda på sprit/vin för summan de fått.Avtalet skall ju vara tydligt, men då tar in public service ansvar för.Kunskapskanalen vill jag ge beröm till ett fantastiskt utbud ! Förbättring av public service behövs !

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.