måndag 13 februari 2012

Grekland handlar inte bara om pengar och statsskuld, utan också om demokrati och antibiotikaresistenta bakterier

Smärtan som nu växer fram i Grekland är förståelig. Ledande politiker förde in landet i euron, vilket inte är hela skälet till att det är på väg att kollapsa, men euron har starkt bidragit till det oundvikliga sammanbrottet. Jag borde inte skriva "vad var det jag sa", men ni som följt bloggen länge vet att jag redan i mars 2000 (på DN-debatt) hävdade att det var ett omöjligt och farligt projekt att bylta in länder som Tyskland och Grekland i samma valutaunion - och att de enda som skulle vinna på det är ytterligheter till vänster och höger.

Till detta kommer besparingskrav som går ut över den grekiska sjukvården, som redan nu har Europas i särklass största - självförvållade men av läkemedelsbranschen framstimulerade (bl.a. provision till läkare) - problem med antibiotikaresistenta bakterier. Vilket kan bli betydligt värre för Europa än en penningekonomisk kollaps.

Det spel som nu spelas inom EU för att rädda i första hand Grekland är förödande. Jag tänker inte på det som kallas ekonomi, utan det som är kärnan i den politiska demokratin.

Att upprätthålla valutan, med ekonomiskt stöd från andra EU-länder och till priset av gigantiska och snabba neddragningar inom skolor, sjukvård och annat som håller ihop ett samhälle är rena rama näringstillförseln till både bruna och extremröda rörelser. Att det skulle gå som det nu gjort - och var så säker, det blir värre - var faktiskt inte så svårt att se.

Att det finns folkligt motstånd mot nedskärningar i Grekland är inte konstigt. Tvärtom. Det vore synnerligen märkligt om fattiga accepterar att bli fattigare, om föräldrar accepterar sämre skola, om äldre och sjuka riskerar än mycket större problem på grekiska sjukhus. Den sociala närvaron, i den informella sektorn, är förvisso större i Grekland än i ett extremland som Sverige, men man kommer ändå inte att kunna fånga upp allt och alla som kommer att falla.

Tragiskt nog försöker man nu från internationellt håll förmå Grekland att springa i tangentens riktning genom att i panik sätta in akuta räddningsåtgärder för att få behålla Grekland inom euroområdet. Det är ju inte bara ekonomin och de politiska idéerna man i panik försöker rädda, de är prestigen man försöker rädda. Den prestige man laddat hela europrojektet med.

Den som befinner sig i en kris har farlig förmåga att sätta kikaren till ögonen för att fokusera på som känns mest akut, men det finns ingenting men kontraproduktivt. Man bör alltid vända på kikaren, så man ser bredare och djupare och på större avstånd. Att bli fångad av innanförperspektiv är någon av det farligaste man kan utsätta sig för, hur behagligt det än känns i stunden.


Stiga av euron kostar, att inte stiga av kommer att kosta mer
Ska man lösa upp de knutar man knutit in sig i - genom att ha alltför bråttom driva fram europrojektet - så är det enda rimliga att backa några steg, släppa på prestigen, låta Grekland stiga av den gemensamma valutan och låta dess nationella valuta falla i värde.

Baksidan av det är att de lån man tagit i euro blir än svårare att betala tillbaka, vilket i sin tur leder till att skuldnedskrivningar är nödvändiga. De som lånat ut får stå sitt kast, på samma sätt som många i vårt land valt/tvingats att köpa löjligt dyra bostäder måste stå sitt kast om/när de måste flytta och inser att de inte får tillbaka pengarna eftersom värdet på fastigheten sjunkit. Det privata skuldberget har ökat enormt de senaste åren - också i Sverige har vi med lånade pengar upprätthållit tillväxten. När nästa finansiella och arbetsmarknadspolitiska tagg kommer  - och den kommer av naturnödvändighet - så blir det oerhört besvärligt för svenska hushåll samtidigt som den svenska politiska sfären genom enorma skattesänkningar minskat möjligheterna till statliga investeringar genom att av ideologiska skäl öka utrymmet för tillväxt av privat konsumtion.

Har man obetänksamt spelat för att vinna, och sedan finner att man förlorat måste man få ta sitt ansvar. Det gäller även pensionsfonder. Och banker. Det är det enda sättet för oss att begripa att det system vi lever med - i grunden en ohållbar tillväxtekonomi - måste få ett slut. Att vi måste förstå att det tidevarv vi nu är inne i kräver andra system, strukturer och normer än dem som gett oss allt det goda vi hittills vant oss med. Läs gärna mer här, där jag utvecklar resonemanget.

Nu skall Grekland tvingas att sälja infrastruktur och mycket annat.  I rask takt skall man sälja ut så mycket som möjligt till högstbjudande. Pressade av EU:s absurda krav.  Globalt spelande riskkapitalister och anonyma fonder lär steg för steg lägga bud på vägar, hamnar, järnvägsräls, vatten och elproduktion. Deras enda intressen är att köpa för minsta möjliga antal euro när marknaden plötsligt dumpas av massor med grekiskt godis.

Kulturella klenoder och badstränder lär också överföras i internationella spelares händer. Akropolis som köps av riskkapitalister eller globala svar på Bert Karlsson...? Glädjen lär vara stor där den inte borde finnas alls. Ju hårdare tryck omvärlden sätter på Grekland, ju mer kommer det att finnas för omvärlden att köpa billigt.

Kollapsad sjukvård kan vara startskott för antibiotikaresistent pandemi
Lägg till detta fler hårda neddragningar i skolorna och inom den redan hårt ansatta sjukvården - förutom att detta slår på de som redan ligger så lär det innebära att problemen i grekisk sjukvård när det gäller antibiotikaresistenta bakterier blir ännu svårare att stoppa. Redan idag har man enorma, rent häpnadsväckande, problem - se gärna den här intervjun jag gjorde med Björn Ramel. Dessa bakterier känner inga gränser och är betydligt farligare än till och med den ekonomisk kollaps som väntar. Sprids de, så riskerar vi att få en pandemiliknande situation, med följd att genomsnittsåldern i världen kan minska med fem-tio år. Så mycket har nämligen fungerande antibiotika höjt genomsnittsåldern.

Det är märkligt, för att inte säga häpnadsväckande, att Europas politisk-ekonomiska elit nu kräver neddragningar inom just sjukvården som om man tror att räddad statsbudget kan köpa oss frihet från antibiotikaresistenta bakterier. Hade EU minsta lilla ansvar hade man tvärtom gått in och försökt skyddat grekisk sjukvård från neddragningar.


Att ta sitt ansvar
Det är säkert fullständigt sant att politiska skojare ljög in Grekland i eurosamarbetet, men det är också sant att EU-eliten lät det ske, att banker tävlade om att låna ut pengar och att eurofundamentalisternas idé om en gemensam räntepolitik och gemensam valuta tar kål på varje anständig möjlighet för grekerna att ta sig ur den fälla man fastnat i.

För tio år sedan var det Argentina som stod inför liknande problem. Istället för att anpassa sig till ekonomisterna i de internationella spelbolagen gjorde man uppror mot den globala kapitalismens normer. Det var sannerligen ingen lätt väg man gick, men man visade att det fanns alternativ till ekonomismens expertvälde.

Hade Sverige, under 90-talskrisen, varit drabbat av en gemensam valuta hade landet varit mycket, mycket illa ute. Det var först när regering och riksdag släppte knytningen till euron/ecun och istället lät kronan flyta som strupgreppet lossade. Man höll fast alltför länge, vilket medförde såväl högre arbetslöshet som massor med konkurser hos småföretag. Miljöpartiet hade då länge - på sakligt goda grunder - krävt att kronans skulle flyta. Vi uppfattades som idioter av de som hade en fundamentalistisk uppfattning. Carl Bildt (M) och Ingvar Carlsson (S) har kommit märkbart lindrigt undan för sina missbedömningar under krisen - kanske beroende av att ledarskribenter och politiska kommentatorer valde att håna MP för att vi inte "begrep sig på ekonomisk politik". Det var tur att Bildt och Carlsson till slut blev lika ovetande...

Historiebeskrivningar som inte ligger i fas med "moderna" ekonomiska teorier glöms ofta bort när mediernas ger sin egen tillyxade bild av verkligheten. Därför riktar man nu mest strålkastarna på skattefuskande grekiska skojare och korrupta politiker - men väljer att blunda för det som sker utanför ljuskäglan.

De krav som nu EU ställer är förödande för många vanliga greker. På vilket sätt tar EU:s elit sitt ansvar för att man släppte in Grekland i eurosamarbetet? Genom att ges högre löner - människor är inte dummare än att de ser, hör, känner den beska ironin. Det bästa vore att Grekland gav EU fingret och försökte reda ut sina problem utan att utsättas för vulgär utpressning som på sikt kan bli än mer förödande än vad en återgång till den gamla valutan lär bli både för greker i allmänhet och för EU.

19 kommentarer:

  1. Stort tack för det här klargörande inlägget.
    Eric

    SvaraRadera
  2. http://www.dagensarena.se/debatt/mp-foretradare-%E2%80%9Darbeta-mindre-%E2%80%93-lev-mer%E2%80%9D/

    SvaraRadera
  3. Bästa sammanfattning äv hela komplexet jag läst.
    L

    SvaraRadera
  4. När tar generalerna över?

    SvaraRadera
  5. SVT:s och SR:s ekonomiska kommentatorer har nog aldrig hört talas om Birges blogg.

    Ty hade de det, och läst ordentligt, då skulle de inte prata så som de gör.

    Gt

    SvaraRadera
  6. En utmärkt sammanfattning och ett oerhört viktigt perspektiv som inte kommer fram tillräckligt i debatten.

    Det är frustrerande att höra politiker, ekonomer och politiska reportrar i samklang bedyra vikten av att inför tvångsförvaltning/modern nykolonialism i Grekland. Allt för att rädda stora europeiska banker.

    Nya stora miljardlån för att betala av redan skyhöga räntekostnader till priset av social misär. En olustig sida i detta är att så många ändå hånfullt pekar på den "fuskande och late greken" som den stora varbölden i marknadsekonomins lovsång.

    En trojka som nu reser runt i Europa och avsätter demokratiskt valda regeringar och ersätter med "neutrala" sk. teknokrater (dvs. ekonomer) är häpnadsväckande. Så gott som ingenstans kan jag hitta någon ledarskribent som oroas över detta. Jag blir mörkrädd.

    Som lärare i gymnasieskolan är det en stor utmaning att resonera kring detta med elever. Att ekonomins makt alltid övertrumfar den folkliga politiska makten. Sorgligt och livsfarligt.

    SvaraRadera
  7. Krisen i Grekland är inte unik. Det är likadant i Italien, Spanien, Portugal osv. I dessa länder har man i decennier fört en ansvarlös ekonomisk politik, men nu är det stopp. Man tar livet med en klackspark och tror att allt ska ordna sig.

    Märkligt att se hur du vill stoppa den ekonomiska tillväxten och därmed åstadkomma precis det som grekerna nu får genomleva. Något konkret alternativ har du fortfarande inte lämnat.

    Ditt anti-tillväxtmantra börjar bli tjatigt. Men i Grekland hade du nog blivit populär :)

    SvaraRadera
  8. Filip: det handlar inte om att nolltillväxt är ett självändamål, utan om att det finns gränser för den i form av a) planetens begränsning och b) tid. Det tillväxtkritiker säger är att vi måste börja fundera över hur vi skall mjuklanda istället för att köra rakt in i väggen. Det blir ohyggligt svårt att växla om från tillväxt- och konsumtionssamhällets system, strukturer och normer till ett socialt, ekologiskt och demokratiskt hållbart utvecklingssamhälle. Det är svårt, men nödvändigt. Det är knappast tillväxtkritikernas fel att Grekland och alla vi andra lånat för att upprätthålla tillväxtsamhället, eller har du en annan uppfattning? Anser du det rimligt att låna allt mer och på det sättet upprätthålla tillväxtsamhället?

    SvaraRadera
  9. det finns andra skäl till att ta antibiotikaresistensen på fullaste allvar; Den k-a-n- mycket väl bidraga till en förkortad medellivslängd,vi kommer att dö tidigare, spädbarnsdödligheten (t.ex kuvösbarnen), pandemier,svårigheter med transplantationer och cancer,o.s.v.Hur var det nu igen med pensionsåldern?

    SvaraRadera
  10. Kolla Birgers intervju med Ramel, som inte är vilken flumputte som helst utan läkare och dessutom ledarskribent i borgerliga Sydsvenska Dagbladet.
    L.

    SvaraRadera
  11. Ännu en röst - Lars Linder i dagens DN:

    http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/bjorn-elmbrant-europas-stalbad-krisen-som-slukar-valfarden-och-skakar-euron

    SvaraRadera
  12. Filip Svensson. Enligt JAK:s medlemstidning så har Nicholas Sarkozy sagt detta.

    "Den pågående krisen gör oss inte bara fria att föreställa oss andra modeller, andra framtider, en annan värld - den tvingar oss att göra det."

    Den tvingar oss att göra det...! Vad kan vi "tvingas" till om vi inte tänker själva?
    Alltså det är det väl beprövade tillväxtmantrat som är tjatigt inte "anti tillväxtmantrat". För tillväxt kan vara så mycket mer än ekonomisk tillväxt t.ex. social och kulturell tillväxt.

    "Krisen i Grekland är inte unik" Nej, det är den inte även vi är belånade upp över öronen.
    Bättre vore om Grekland "pekade finger" och lämnade. Det vore bättre för oss alla.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  13. TRE FRÅGOR TILL BIRGER:

    Hur ska grekerna komma på rätt köl igen utan ekonomisk tillväxt?

    Hur ska vi komma tillrätta med ungdomsarbetslösheten utan ekonomisk tillväxt?

    Om jag slutar konsumera utöver ett visst absolut existensminimum leder det till arbetslöshet, minskade skatteintäkter och försämrad välfärd, dvs min nya livsstil får förödande konsekvenser för andra människor. Ska dessutom fler än jag leva så, får vi en ny fattigdom, och fattigdom är ett av de stora hoten mot miljön. Så varför ska jag konsumera mindre?

    SvaraRadera
  14. Det är bara Greklands problem som kan sägas bero på oansvarig ekonomisk politik. Spanien och Irland var tvärtom mönsterländer sett till stabilitetspaktens krav fram till finanskrisen.

    Angående ungdomsarbetslöshet och ekonomisk tillväxt, så uppnås tillväxt främst genom produktivitetsökningar, vilket i sin tur leder till att färre anställs vilket i sin tur innebär högre arbetslöshet.

    Dessutom är en av de främsta anledningarna till ungdomsarbetslösheten att företag (privata såväl som offentliga) blivit till extremt slimmade och effektiva organisationer. De jobb som ungdomar tidigare anställts till finns inte längre. Det som är bra för den enskilda aktören (en bantad organisation blir till en konkurrensfördel) är dåligt för ekonomin som helhet (dels i form av arbetslöshet och det enorma slöseri det innebär, dels genom att efterfrågan sjunker).

    SvaraRadera
  15. Ekonomisk tillväxt innebär att ekonomin växer, blir större, och en större ekonomi behöver fler anställda, dvs arbetslösheten kan minska. Om däremot tillväxten minskar eller uteblir, betyder det att fler får gå från sina arbeten.
    Den exempellösa tillväxten under de senaste decennierna beror på två saker, (1) världsbefolkningen har ökat enormt, (2) välfärden har byggts ut i många länder. Människors strävan efter allt bättre och tryggare liv har lett till ekonomisk tillväxt.
    Kommer denna utveckling att avstanna? I de länder som uppvisar hög materiell standard och bra välfärd tenderar tillväxten att minska, medan i länder där dessa faktorer är mindre utvecklade kan man förvänta sig fortsatt tillväxt. Samtidigt växer världsbefolkningen ytterligare.
    Det är alltså svårt att se att den ekonomiska tillväxten spelat ut sin roll. Tillväxten kommer dock som alltid att skifta innehåll. Ska världen hysa 10 miljarder människor går det inte att leva som dagens svenskar, än mindre som dagens amerikaner. Med exempelvis 2 procents årlig tillväxt under 35 år fördubblas den svenska ekonomin, men här kommer vi att få se en total förvandling i grön riktning av det svenska samhället. Omställningen kommer med andra ord att ske oerhört snabbt.

    SvaraRadera
  16. Din fråga 1:Hur ska grekerna komma på rätt köl igen utan ekonomisk tillväxt?

    För det första måste man sluta att skapa ekonomisk tillväxt genom att låna pengar till konsumtion, för det andra är det knappast ekonomisk tillväxt som blir följden av den åtstramning och den ökande arbetslöshet som man nu medvetet sjösätter för att skära ner sina skulder, för det tredje är förmodligen den enda lösningen att långivarna skriver ner sina skulder, för det fjärde kommer informella strukturer, lokala valutor och mer av självförsörjning att bli vanligt, för det femte bör staten skilja på driftbudget och investeringsbudget i fortsättningen.

    Hur anser du själv att man skall komma ur skuldkrisen? Det räcker ju inte med att säga att man skall ha ekonomisk tillväxt, man måste ju också berätta vad det är som skall ge denna tillväxt.

    Din fråga 2:Hur ska vi komma tillrätta med ungdomsarbetslösheten utan ekonomisk tillväxt?

    Ekonomisk tillväxt och mängden arbete gick tidigare hand i hand, så är det inte längre. Istället för enorma skattesänkningar borde vi för länge sedan länkat in fler ungdomar i välfärdstjänsterna eftersom vi annars också där kommer att stå med ett gap mellan efterfrågan på arbetskraft när allt fler inom de närmaste åren kommer att gå i pension och tillgänglig arbetskraft med relevant utbildning. Men framför allt måste vi anpassa det som är lagstadgad norm för vad som betraktas som normalarbetstid till en verklighet där snart sagt varje investerad miljard har i syfte att rationalisera bort arbetstid.


    Fråga 3: Om jag slutar konsumera utöver ett visst absolut existensminimum leder det till arbetslöshet, minskade skatteintäkter och försämrad välfärd, dvs min nya livsstil får förödande konsekvenser för andra människor. Ska dessutom fler än jag leva så, får vi en ny fattigdom, och fattigdom är ett av de stora hoten mot miljön. Så varför ska jag konsumera mindre?

    Tyvärr tänker du i de banor som så många fastnat i: du tycks således tro att det är någon sorts grundläggande regel att det är just skatt och avgifter på arbetstid som bör vara huvudingrediens i det som skall finansiera välfärden. Jag, och många andra, menar att vi måste bredda skattebasen betydligt - gärna i form av omsättnings/produktionskatt som medför att omsättning/produktion beskattas mer likvärdigt oavsett om det skett genom mänsklig arbetstid eller via något annat. Visst, det innebär att varor kommer att bli dyrare, medan tjänster, vård, omsorg, kultur och underhåll kommer att bli billigare i relation till varorna.

    Men huvudskälet till att både du och jag bör konsumera mindre är att de ekologiska fotavtryck vi sätter genom vår konsumtion är åt h-e för stora. Det är alltid klokt att låta planetära processer och naturlagar ligga till grund för ekonomin, istället för att tro att planetära processer och naturlagar skall anpassa sig till vårt konsumtionsmönster. Läs gärna mer på sajten utveckling utan tillväxt, som finns här: http://utveckling-utan-tillvaxt.blogspot.com/

    SvaraRadera
  17. Bra analys! Med normal analytisk förmåga borde de flesta kunna se bakom politikens, den ekonomiska maktens och medias tolkningsföreträdare. Verkligheten kan beskrivas på olika sätt beroende på vilken box man utgår ifrån. Birger - liksom alla riktigt gröna - låter inga andra väggar begränsa än möjligen jordens yttre atmosfär.
    Sedan i mitten av 1980-talet har tillväxtjakten intensifierats. Möjligheten att skapa "artificiell" ekonomisk tillväxt genom kreditexpansion har bidragit till att rimlig ekonomiskit tillväxt har övergått till ett beroende exponentiell tillväxt. "Beroendet" är inte kopplat till en sund samhällsutveckling eller mänskliga behov utan är ett symptom på ett systemfel. Våra ekonomier, jobb, boende, pensioner har satsats i gigantisk vadslagning om att vi kan expandera ekonomin snabbare än vi gjort hitintills. Om inte? Ballongen spricker - insikten om att skulder inte kan betalas realiseras, att aktier liksom bostäder är övervärderade likaså. Eftersom systemfelet inte ifrågasätts är det piskan som gäller. Jobba mer och längre och fortsätt köpa övervärderade bostäder - och för allt i världen; konsumera mer än föregående år.

    SvaraRadera
  18. Situationen var ju riggad från början också - hela tanken var ju att Grekland och andra perifera länder skulle låna, så att inte kapitalet skulle vara bundet i eurozonens centrum och så att ekonomin på så sätt skulle expandera(http://www.tnr.com/article/economy/95989/eurozone-crisis-debt-dont-blame-greece).

    På samma sätt har för övrigt svenska privatpersoner uppmuntrats att bygga upp ett skuldberg för att möjliggöra en expanderande ekonomi.

    Visst finns ligger ett ansvar hos den som lånar, men det kan ju vara bra att komma ihåg att detta beteende tidigare har uppmuntrats av de med mest inflytande, så det kanske inte är så konstigt att det har blivit som det har blivit.

    SvaraRadera
  19. Läste just synpunkten i Fria tidningen. Din krönika är, måhända ofrivilligt, kraftigt vinklad. Ingen har väl i debatten anfört att den lagstadgade pensionen i Grekland är lägre än i Sverige? Möjligen har det påpekats att de yrken som klassas som "farliga" kan (lagstadgat) ha en pensionsålder på 50 - 55 år (ex gruvarbetare, musiker).

    Däremot är den avtalade pensionen låg, 53 år för t ex brevbärare och poliser. Grekland har inte vår skattelagstiftning utan det är fullt möjligt att få ut en pension som är lika hög som din slutlön. Du kan som statstjänsteman, även om det blir en låg summa, gå i pension vid 40 år. Eller som kanske är mer vanligt, plocka ut pension samtidigt som du förvärvsarbetar. Lägre pensionsålder via kollektivavtal har vi även i Sverige, även om vi förhandlat bort den stora majoriteten av avtalen som ger den rätten. Men min egen fru går exempelvis i pension året hon blir 60 år, så visst förekommer det fortfarande även här.

    Men rätta mig gärna om jag har fel. Det finns andra påståenden som cirkulerat som jag inte kunnat få bekräftade, exempelvis att tjänstemännens pensioner kan kan ärvas av ogifta döttrar. Bortsett fån dessa mer lösryckta påståenden vill jag nog sträcka mig till att fakta styrker att det grekiska pensionssystemet för offentliganställda starkt bidrar till landets ekonomiska svårigheter.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.