fredag 15 juli 2011

Klimatfrågan kanske inte behagar potentiella väljare. Men frikänner det politiker att tala om den?


Inte någon gång under de senaste decennierna har miljöfrågorna varit så frånvarande från Almedalen som i år. Under de drygt fem och en halv timme som språkrör och partiledare talade blev det mindre än fyra minuter för miljö- och klimatfrågor. Och detta i en tid när det sägs att Miljöpartiet har stora framgångar. Vad är i så fall framgång? skriver Miljöpartiets före detta språkrör Birger Schlaug.


Det politiska ointresset för miljö- och klimatfrågor är beklämmande märkligt när man betänker att forskarvärlden är allt mer överens om att klimatsituationen är värre än man tidigare låtit förstå. I den politiska världen tycks, inte minst när det gäller klimatfrågan, finnas ett forskar- och kunskapsförakt som är djupt tragiskt och rent av genant.

Det finns en sorts övergripande partiledar- och språkrörsstrategi som går ut på att man vill behaga väljare, att man inte tilltror människor förmågan att ta till sig också de besvärande kunskaper som forskarsamhället levererar. Detta gäller inte minst Miljöpartiet, som förmodligen mer än övriga partier, besitter kunskaper i klimatfrågan. Ändå tiger man. Av partistrategiska skäl. Man vill vinna väljare, bli ett harmlöst mittenparti istället för att vinna opinion för en relevant klimatpolitik. Man har anammat övriga partiers beskrivning av klimatfrågan.

För att behaga, för att inte besvära, har man över hela det politiska fältet övergått till en nynationalistisk agenda.
Artikeln fortsätter...

19 kommentarer:

  1. Eftersom debatt pågår på SvD:s hemsida så ska jag väl inte börja här också. Bara ett: Bra ryt!

    SvaraRadera
  2. Nynationalistisk? Skulle vara mycket tacksam om du utvecklade detta lite.

    SvaraRadera
  3. "Vad är i så fall framgång?" Tokrelevant fråga.

    Robsten:
    Läs Birgers blogginlägg 8/7.

    SvaraRadera
  4. Robsten: Inom miljörörelsen har ända sedan 1970-talet det globala perspektivet varit rådande. Hur vi lever, konsumerar och producerar påverkar hela planeten. Så småningom började politiker av alla möjliga färger tala om globalisering och lade till detta att "utsläpp känner inga gränser". Allt utifrån ett globalt och internationellt perspektiv, inte utifrån ett nationalistiskt.

    Men nu, när klimatfrågan inte bara står för dörren utan trängt in i vardagsrummet, byter de flesta politiker fot. På grund av att ett icke-nationalistiskt perspektiv medför konflikt mellan konsumtion/tillväxt och klimatpolitik. Plötsligt räknar vi bara med de utsläpp som vår egen inhemska produktion ger upphov till. Som om miljön hastigt och lustigt tog hänsyn till nationsgränser.

    Än mer suspekt blir det när BNP:s växande till stor del beror just på konsumtionsökningar, det vill säga till stor del konsumtion av importerad mat, kläder och prylar.

    För övrigt har jag svarat Lise Nordin, miljöpartistisk riksdagsledamot, som svarat på min ursprungsartikel. Allt finns på SvD Opinion.

    SvaraRadera
  5. Bra beskivning för Robsten, Birger!

    Av alla partier i Riksdagen är SD sämst på att fatta den gränslösa miljöfrågan. Det betyder inte att SD skulle vara totalt bortkomna i allt.

    Men de, och även de övriga partierna, borde läsa på i detta ämne: www.steg3.se

    SvaraRadera
  6. Lysande. Du kommer att tvinga fram en ändring av MP. Heja på! Det gäller bara att vi är många som påpekar för partiledningen att man är fel ute. Det är nog bra att du kan påverka från en outsiderposition utan att behöva känna interna krav på att inte kritisera utåt. Dina utspel talas det om skall du veta!

    SvaraRadera
  7. men jag bara har en stilla undran om det verkligen är partiledningen som trycker på mest...

    jag har en liten liten känsla av att det som är vår stora demokratitrofé - rotationsprincipen - och som ska garantera växling och minimera att vi främjar oss från verkligheten och väljer maktspelet har skapat sig ett eget litet problem som faktiskt åstadkommer det vi fruktar - bakvägen. Jag talar om de fast anställda tjänstemännen, i synnerhet kanslichefen och långvariga medarbetare som ju blir de som får "lära upp" politiker som byts ut och hoppla dem in i de förras bås...

    jag menar absolut inte att vi ska överge rotationsprincipen, oh nej, men att medvetandegöra problemet med de icke valbaras inflytande. När kommer restriktionerna för tjänstemännen?

    att kanslipersonalen erkänner strategin är ju för övrigt ett första steg i alla fall:

    http://connywahlstrom.wordpress.com/2011/07/15/birger-schlaug-miljopartiet-har-utvecklats/

    SvaraRadera
  8. Ännu ett Kassandrarop från Birger!

    (När jag googlade Kassandrarop för att se om vi stavade med C eller på K på svenska blev jag varse att svenska wikipedia inte ens tar upp begreppet Kassandrarop...)

    På tyska wiki skriver de som har vett att lära av historien:

    Kassandrarufe

    Zutreffende, aber vergebens vor einer drohenden Gefahr warnende Rufe werden als „Kassandrarufe“ bezeichnet (siehe Kassandra-Syndrom). Historisch bekannte Warnungen dieser Art sind jene des deutschen Botschafters in London, Karl Max Fürst Lichnowsky, vor einer kriegerischen Verwicklung mit Großbritannien (1914), Lenins Politisches Testament von 1922-23 mit seiner expliziten Warnung vor Josef Stalin sowie die zahlreichen publizierten und nicht publizierten Warnungen „Hitler bedeutet Krieg“ (und unvermeidliche deutsche Niederlage). Charakteristisch für solche Kassandrarufe ist die Tatsache, dass sie von Personen stammen, die über Insiderkenntnisse und realitätsgerechtes Urteil verfügen, aber nicht (oder nicht mehr) über entsprechende Durchsetzungskraft.

    I synnerhet det sista är värt att ta i beaktande: "karakteristiskt för dessa K-rop är att de kommer från människor som förfogar över insiderkunskaper och realistiska verklighetsförankrade överväganden men inte (eller inte längre) förfogar över motsvarande genomförandekraft." Ja, det kan man väl säga.

    SvaraRadera
  9. En som pratade miljö i Almedalen, nämligen allemansrätten är Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens lysande ordförande. Han tog debatten mot LRF på bästa sändningstid i Aktuellt. Den ondskefulla organisationen LRF har länge drivit frågan om ett borttagande av allemansrätten, och har nu delvis vunnit gehör hos den sällsynt miljöfientlige miljöministern. De hade ett par exempel på nedskräpning och hur synd det är om markägarna. Saken är den att denna skadegörelse faller redan i dag inom miljöbalken. Så skogsbönderna använder detta som en skenmanöver. Varför går inte MP ut och tar debatten? Har dom kört fast i klimatfrågan? Hade naturskyddsföreningen varit ett politiskt parti hade jag röstat på dem.

    SvaraRadera
  10. I motsats till 20:38 skulle jag aldrig rösta på politiska partiet naturskyddsföreningen. Inte efter att ha tagit del av hur de skött donationen Osaby Säteri.

    SvaraRadera
  11. Tack för förklaringen Birger, men jag gillar inte riktigt att du snott "nationalism" så lättvindigt, ens med prefixet. Tyvärr har jag inte ansökt om patent, så jag får väl bita i det sura äpplet, he, he.

    SvaraRadera
  12. Förövrigt har du en poäng i din artikel. I Botkyrka, som jag sagt förut, är det SD som värnar om naturvärdena. Säg, det måste väl svida i en miljöpartist som du? Eller är naturen viktigare än simpel partipolitik? T.o.m, om det är ett "främlingsfientligt" parti som SD? Nä, kanske inte det. Jag pratade med en del miljöpartister som tyvärr hade blivit uteslutna ut MP i Botkyrka. Vi hade skrämmande mycket gemensamt.

    SvaraRadera
  13. Vi tycker inte lika om knappt något Birger (naturen månar vi båda om, tyvärr Birger), men jag gillar ditt rakryggade sätt, du går din egen väg, det du tror på. Ja, jag måste ge dig det erkännandet.

    SvaraRadera
  14. Lyssnar du på musik Schlaug? Den här är tillägnad dig:
    http://www.youtube.com/watch?v=eUW3NieHZgs

    SvaraRadera
  15. Robsten, en SD:are som på sätt och vis gillar Birgers blogg? Otroligt!

    Eller så är det en SD:are som vågar gå emot sitt partis linje i vissa frågor. T.ex. frågan om kärnkraften? Eller monarkin? Eller Ship to Gaza?

    SvaraRadera
  16. I TV-serien "En bok, en författare" har Bengt Westerberg intervjuat professor Tim Jackson om hans bok Välfärd utan tillväxt.

    Undrar om folkpartisten Westerberg efter detta är mogen för Steg 3. Vad tror Birger?

    SvaraRadera
  17. Robsten: Det är många som, genom historien, försökt ta patent på begreppet nationalism. Själv har jag aldrig upplevt mig som tillhörande just en nation, har ända sedan barnsben tyckt begreppet var konstigt. Jag hade ju mer gemensamt med brevvänner i södra Afrika, i Brasilien och i USA än med några av grannarna. Jag tror inte alls på en kollektivistisk syn på tillvaron, och nationalism och socialism, är i grunden något sorts kollektivistiskt. Rasism bygger också på en kollektiv syn på människan. Jag har heller aldrig varit kommunist - trots att jag levde som ung 1969 - eftersom man byggde sin retorik på något så fånigt som "folket". "Folket" tycker si och så. Det är lika fånigt som när människor talar om att somalier, eller grönländare, eller svenskar, är si eller så. Individen skall bedömas som individ, inte utifrån någon sorts fånig, ofta fördomsfull och fördummande, bild som grundas på just en kollektivistisk syn.

    Det innebär inte att jag tror att ensam är starkast, inte alls. Eller att jag anammat den borgerliga synen på att individen skall ha rätt att trampa fram utan någon större hänsyn till andra. Jag tror på fullt allvar på att individen måste ha rätt att utvecklas och leva så fritt som möjligt in sitt vardags- och kulturliv - men också att rättstillämpningen alltid skall vara totalt jämlik och ekonomin skall bygga på systerskap och solidaritet. Om inte det sistnämnda råder kommer individens frihet att bli vulgärt frihetsinskränkande för andra, mindre lyckligt lottade, individer.

    Ett samhälle bör bygga på tanken om hur man skulle vilja ha ett samhälle om man återföddes utan att veta i vilket kön, i vilken samhällsklass, i vilken religion, i vilken hudfärg, i vilken sexuell läggning. När jag brukar ställa den frågan på föreläsningar så blir alltid svaret: ett jämlikt samhälle, ett icke-diskriminerande samhälle, ett samhälle där jag får vara den jag är men inte trampa på andra. För mig är just det samhället det gröna samhället.

    Jo, Kent är bra.

    SvaraRadera
  18. Frihet i kultursektorn. Jämlikhet i rättsväsendet. Syskonskap/solidaritet i hushållningen/ekonomin. Känns de tre ledorden från franska revolutionen igen?

    Detta kallas Tregreningen, eller Dreigliederung, som österrikaren Rudolf Steiner kallade sin skiss till ett tänkbart samhälle.

    Roligt att Birger tar upp detta.
    Den som vill läsa mer om Tregreningen rekommenderas boken Social framtid. Robygge (sökord) har den.

    Gt

    SvaraRadera
  19. Jag kan hålla med om en hel del, men tyvärr lever vi inte i den bästa av världar. Ditt samhälle skulle fungera utmärkt, om det inte vore för den komplicerade människan som envisas med att vara både ond och god, rationell och irrationell, snål och generös, våldsam och fredlig, allt huller om buller. Vi måste bygga ett samhälle som tyvärr tar hänsyn till detta, som tar hänsyn till hur vi är, inte till hur vi borde vara.

    Vi måste ha en rättskipning med elaka poliser, också för att sätta dit miljöbovar, för all framtid. Vi måste ha incitament för att arbeta, ety annars får jag arbeta för dig, vilket plötsligt inte framstår så rättvist (för mig då i alla fall).

    Visst skall vi ta hand om våra sjuka och svaga, det har jag alltid förespråkat. Men då måste vi ha gränser och nationer, annars faller systemet samman. Det innebär inte att man ser ned på människor från andra nationer som vissa vill vulgarisera det till. Men skall vi ta hand om våra gamla, sjuka och barn fungerar det inte i den verkliga världen.

    Jag tror att i grunden behjärtansvärd godhet i sin naiva form kan ställa till med oerhörd skada. Tyvärr.

    En sista reflexion som kanske inte direkt leder till någon slutsats. Du ser inte somalierna som somalier och grönländarna som grönländare. Men det gör de med största säkerhet själva. Det är förknippat med deras identitet, stolthet och människovärde. Ju mer utsatt en grupp är, ju viktigare blir det att kunna identifiera sig. Här i vårt land är vi ju inte utsatta alls, så här kan vi kosta på oss lyxen att vara världsmedborgare, vilket mycket få är därute utanför våra gränser. Det är ett symtom på att vårt samhälle nått sitt zenit skulle jag vilja säga.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.