söndag 19 juni 2011

Kvinnlig rösträtt för 90 år - del 2

Elin Wägner betraktar 1914 insamlade namn för allmän rösträtt.
I kampen för kvinnlig rösträtt och kvinnlig frigörelse var Elin Wägners artiklar, föredrag och böcker murbräckor som ihärdigt och skoningslöst under decennier hamrade på patriarkatets murar.

I böcker som Pennskaftet (1910) beskriver hon humoristiskt och ömsint hur idealism och lust driver liberala kvinnor att, i nästan religiös anda, arbeta för kvinnlig rösträtt. 
Men motståndet mot kvinnlig rösträtt gjorde sig hört också från kvinnor - såväl överklassens som medelklassens och arbetarklassens kvinnor. Vad skulle hända med familjerna om kvinnan fick rösträtt? Hade man en bra man som förmyndare var det väl inga problem? Var det verkligen kvinnligt att behöva bekymra sig om politik? Och vad begrep arbetarrörelsens fattiga kvinnor? 

Hade inte Hjalmar Söderberg och andra etablerade tänkare rätt när de varnade för att landet skulle "feminiseras" å det skändligaste om kvinnor inte bara skulle få rösträtt, utan om de också skulle kunna bli valda till riksdagen...?

Det dröjde ända till 1921 innan kvinnlig rösträtt infördes i Sverige.

Ytterligare sex år dröjde innan flickor fick tillträde till läroverk på samma villkor som pojkar. Och fram till 1939 hade arbetsgivare rätt att avskeda kvinnor på grund av förlovning, äktenskap, graviditet eller förlossning.

Elin Wägner stod på barrikaderna, modig och radikal. Men hon ogillade ”maninnor”, kvinnor som efterapade män i val av kläder och livsstil. Hon ville ge kvinnor frihet att vara de individer de är, inte kopior av de roller som män intagit.

Hon såg ingen konflikt i att värna moderskapet och att samtidigt plädera för kvinnans frigörelse. Hon menade att kvinnan hade lika stor rätt till arbete som till familj och barn - eller vilka relationer hon så önskade. Valde hon att föda barn utanför äktenskapet så var det hennes sak och för detta skulle hon inte straffas. Och fick hon möjlighet att förälska sig i medelåldern – ”råka ut för en vårflod i augusti” – så hade hon sin fulla rätt utan att bli klandrad och fördömd. Provocerande? Javisst!

I böcker som Helga Wisbeck driver Elin starkt tesen om kvinnans rätt att kunna kombinera yrke och familj. I Camillas äktenskap utmynnar historien i att det kan vara en lösning för kvinnan som fastnat i ett äktenskap som inte är jämlikt att skilja sig. Självfallet provocerande på den tiden.

Elin Wägners syn på jämställdhet brukar jämföras med den syn Ellen Key hade. Key menade att mannen stod för hjärnan och kvinnan för hjärtat i det system som upprätthåller samhället. Skillnaden mellan man och kvinna var biologiskt betingad. Samhället skulle, enligt Ellen Key, bli bättre den dag kvinnan fick möjlighet att föra ut sina moderegenskaper i det offentliga livet. Hon såg således typiska kvinnliga arbetsplatser, inom vård och omsorg. Ja, nog skulle kvinnor också passa till arkitekter när det gäller barnkammare och dylikt...

Elin Wägner, som förde brevväxling med Ellen Key och på många sätt beundrade henne, delade inte denna syn på feminism, på kvinnligt och manligt. Elin Wägner menade tvärtom att begreppet kvinna inte alls bara var biologiskt bestämt utan även kulturellt konstruerat och direkt beroende av samhällets maktrelationer. Och naturligtvis måste kvinnor ut i hela samhället, även där män av tradition härskade. I Väckarklocka (1941) ironiserar hon till och med över Keys åsikter på denna punkt. För Elin Wägner var det inte relevant att jämföra kvinnor med män, i bemärkelsen att mannen skulle vara normen som kvinnan hade att förhålla sig till.

I Väckarklocka inleder hon med fyra kapitel som är en gedigen genomgång över vad myter, religioner, sagor och tro har att säga om en forntida moderålder, hon berättar hur kvinnors roll i samhället kunde varit innan patriarkat tog över. Hon ställde provocerande frågor: Hur har historieskrivningen kunnat negligera kvinnors roll genom historien? Hur kan en ensidigt manlig utgångspunkt fått gälla som objektiv?

Varför har man bara bara sett männen, varför har man inte velat se att mäns och kvinnors historia är sammanflätad som varp och inslag, att kvinnor varit starka, att matriarkat funnits. Finns objektiv vetenskap, hur påverkar värderingar och normer det man ser och upplever? (En debatt som åtskilliga decennier senare upptog debatten).

Elin Wägner skriver:

Flertalet människor nu för tiden dricker vatten från sjöar de aldrig sett. Det har runnit lång väg genom rör, det har förändrats genom de filter de passerat. (-) De historiska lärdomar på vilka vi formar vårt öde, liknar sådant vattenledningsvatten. Endast ett fåtal specialister har tillgång till historiens källor.

Naturligtvis måste vetenskapen ge en sovrad, förenklad och fattbar bild av vad som hänt. Fråga är om den urvalsmetod som nu tillämpas vid förenklingen är rättvis och om förklaringarna förklarar det som skett. (-) Hur skulle historien se ut om man betraktade den från kvinnornas synpunkt? Jag vet att det är förbjudet, men ställa frågan kan man åtminstone få göra... (-) Mäns och kvinnors historia är ju så sammanflätad som varp och inslag i en väv. Men de har lyckats göra en historia enbart av inslaget.

(För den som inte vet vad varp och inslag är skall sägas att varpen är den osynliga del i väven som det synliga inslaget flätas samman med).

Elin Wägner blev djupt besviken på att kvinnor inte med sin rösträtt, och ökade makt i samhället, lyckades - eller ens ville - driva fram förändringar som stod i fredens, miljöns och livets tjänst. Men kvinnor hade varit inburade så länge att de inte såg sina möjligheter - och skyldigheter - att spränga det gamla systemen.

Som i alla andra frågor: Elin Wägner var före sin tid. Hon vävde samman feminism och miljö till ett mönster som idag kallas ekofeminism.

10 kommentarer:

  1. Elin Wägner var före sin tid, därför blev hon en hackkyckling.

    Men nu är tiden ifatt, och gemene man fattar hennes utsagor.

    Ändå är våra allmänna bibliotek så himla njugga mot Elin. Kanske man låter någon enstaka EW-bok finnas synlig. Resten förvaras i förrådet, där ingen ser dem.
    Personalen skyller på ringa efterfrågan.

    Jaha, men är det så konstigt, att ingen lånar den bok som inte syns?

    Gt

    SvaraRadera
  2. Birger Schlaug föreläser i Hofors på den stora dagen för kvinnors rösträtt (den 18 september). Kerstin Hesselgrenssällskapet arrangerar - Hesselgren var den första kvinnan i riksdagen. Dagen därefter predikar Birger i Hofors kyrka på temat Medmänsklighet!!
    Välkomna!
    Hesselgrenare

    SvaraRadera
  3. Elin blir allt viktigare i en tid som denna. Kanske var hon en profet.

    MVH
    EW

    SvaraRadera
  4. 11:08

    Tack EW för att du har reinkarnerat och nu kan skriva kommentarer i detta fält!

    SvaraRadera
  5. Och vad säger du om det här?
    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/fns-klimatpanel-i-blasvader-efter-greenpeacestyrd-rapport

    SvaraRadera
  6. Minns jag inte helt fel hade dock Svenska kyrkan infört lika och allmän rösträtt för både män och kvinnor tidigare än de borgerliga samhället. Årtalet minns jag dock inte - gör du?

    SvaraRadera
  7. Intressant 22:34

    Jag vet att klostena alltid demokratiskt valt vem dom ville ha som ledare abedissor exempelvis valdes av nunnorna långt innan samhället infört demokrati

    SvaraRadera
  8. Hesselgrenare: Du skrev fel datum, det är lrödagen den 17:e september jag talar om Elin Wägner och rösträtten i Hofors, och dagen efter är det predikan i kyrkan av mig som inte är troende men som anses ha något att säga på temat medmänsklighet.

    SvaraRadera
  9. "Tro" innebär livstolkning, tolkning av livet. Alltså är alla, även ateisten, troende.

    SvaraRadera
  10. Den allmänna rösträtten jag syftade på ovan gällde prästvalen. Hur det såg ut vad det gäller kyrkoråden vet jag inte. Tilläggas kan att i de birgittinska dubbelklostren (dvs med både munkar och nunnor) basar abbedissan över alla, både munkar och nunnor.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.