Herbert Spencer, den mest kände manchesterliberalen, beskrev sin inställning på följande sätt: ”De odugligas elände, de olyckor som drabbar de oförutseende, de latas hunger och de svagas undanträngande av de starka, som överlämnar så många åt fattigdom och elände, är utslag av en stor, vittseende godhet.”
Nog är det förfärande likhet – det är i alla fall inte artskillnad om än gradskillnad – på hur dagens regeringspartier tycks se på sjuka och andra illa drabbade. Det är av vittseende godhet man låter sjuka hamna i en ekonomisk situation som gör att de tvingas till arbete, tvingas till förnedring. Det är, som Spencer menar, för helhetens bästa.
Spencer, som föddes 1820, var således liberal och formulerade det som skulle bli socialdarwinismen - hans idéer togs upp och värnades av de fascistiska rörelserna under 1900-talet. Väl värt att minnas i en tid när liberaler gärna sätter på sig oskuldens vita kläden.
Alla liberaler är inte Manchester- eller laissez-faire-liberaler, som tror på att utslagning och social misär är utslag av tillvarons rättvisa. Det finns en liberalism som räknar med att människor är varandras jämlikar, att de har ansvar för varandra och att det sociala eländet är en följd av att människors rättigheter kränks. Med dem liberala åskådningen tar man självfallet avstånd från Spencers, Reinfeldts och Björklunds s.k. liberalism. Dessa herrar är dåligt pålästa och har missa väsentliga aspekter av liberalismen.
SvaraRaderaP.Gr.
Läste i DN hur Fridolin låter som ett eko av Schlaug. Blockpolitik är fördummande, jämlikheten måste bli bättre, flyktingpolitik mer solidarisk, skolan måste få mer resurser och grönt är en egen ideologi och afghankriget är ett misstag. Det låter bra, men vad anser Fridolin om sådant han inte talat om efter sin comeback i riksdagen? Arbetstid, lönearbete,ekonomisk tillväxt?
SvaraRaderaKanske blir Wetterstrand och Eriksson en ogrön parentes i de grönas historia.
Spencer var inte ensam om att grunda sin samhällsuppfattning i biologin. Mycket i den nya utvecklingsläran (Darwin) applicerades på samhället under 1800-talet senare hälft. Det var norm. Spencer drog en parallell mellan den biologiska utvecklingen och samhällsutvecklingen. Precis som inom biologin skedde utvecklingen i samhället; de mest lämpliga fick inte hindras i sitt värv. Hitler var fullkomligt förtjust i dessa idéer som utvecklade sig till ett rastänkande (som han dock hämtade från andra). I dag kan man göra en jämförelse med mörkgrön ideologi som kan ses som ännu ett uttryck för försöket att grunda samhällsutvecklingen i biologin. Man brukar tala om ekologism eller ekofascism. Tanken är lättbegriplig men fasaväckande – det mänskliga samhället underordnat ekologin. Här verkar det dock vara liberaler som agerar starkast mot.
SvaraRaderaPeO låtsas som om liberalismen är fri från band med manchesterliberalismen. Så är det inte alls. Manchesterliberalismen är inte en annan art av ideologi än socialliberalismen, den ligger på samma ideologiska skala, lite längre ut på en kant. Det är väl uppenbart nyliberalismen har mer gemensamt med manchesterliberalismen - tack Birger för påminnelsen om denna!! - än med socialliberalismen. Effekterna av alliansregeringens sjukförsäkringsrevolution bottnar i socialdarwinistiska värderingar - det är de sjukas fel, det är de utsattas fel att de är sjuk och utsatta, därför skall de straffas och förnedras för att därmed tvingas skärpa sig. Det är de fattigas fel att de inte har råd med läxhjälp till sina barn, medan de som har tillräcklig råd får bidrag. Schlaug slår än en gång stilrent och knviskarpt. Förresten ar du skitbra i dagens Nyhetspanel, en annan nivå än dina medpanelare. Förresten ser jag dig just nu sittande i matsalen här på Mornington. Nu stänger jag ner datorn och tänker gå och hälska på dig.
SvaraRaderaMornington-gästen borta vid fönstret.
"bönder, kvinnor och barn" i dagens Morgonsoffa. Kvinnor är alltså inte (riktiga) bönder. Män kan representera allt, kvinnor bara sitt kön, dvs bara vara komplement till mannen.
SvaraRaderaPeO förvanskar och förenklar bilden av vad ekologism är och utifrån den förvanskningen associerar PeO till nationalsocialism och fascism. Du behöver slipa på din debatteknik - din jämförelse är inte ens en jämförelse. Du antyder att det skulle finnas ett samband. Fortsätt på det spåret, det kan bli intressant!
SvaraRaderaDet finns inget som tyder på att ekologister är en homogen grupp, tvärtom finns det avgörande skillnader och uppfattningar inom den "gröna ideologin" om vilka medel som ska användas för att få en hållbar utveckling. Det gemensamma är problemformuleringen - "vi befinner oss i en ekologisk kris och den hotar vår (människoartens) och andra arters existens".
Teorierna är omfattande och ägnar sig aldrig enbart åt frågan huruvida naturmiljön mår bra eller dåligt - utvecklingsfrågor och fattigdomsproblematiken är i allra högsta grad viktiga frågor som hänger samman med den ekologiska krisen. De allra flesta erkänner också att de sociala och ekonomiska aspekterna av krisen slår olika mellan länderna i Nord och Syd, mellan i-länder och u-länder och de som befinner sig däremellan. Detta är alltså problemformuleringen i stora drag.
Olika grupper av ekologister uppfattar krisen som mer eller mindre djup - man betonar också olika orsaker till krisen (idéerna om hur krisen har uppstått hämtar de från marxism, nyinstitutionalism, nyliberalism, osv.) och man förespråkar lösningar som skiljer sig radikalt från varandra (bättre förutsättningar för lokalsamhället till självförvaltning av naturresurser, starkare global reglering av "det allmänna", ex. havsmiljöer, mindre reglering av den ekonomiska politiken och av uttaget av naturresurser, etc.).
Jag föreslår följande litteratur på området:
Clapp, Jennifer. Paths to a green world. 2005. (Allmän lärobok om problemformuleringen och den politiska teorin bakom en hållbar utveckling)
Young, O.R. The Institutional Dimensions of Environmental Change. Handlar om förvaltningen av "det allmänna", s.k. common-pool resources). Young kan säkert anklagas för att vara nyinstitutionalist. :)
Sundqvist, G. Uthållig utveckling - mänsklighetens framtid. 2003. En allmän lärobok om hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv.
Nordhaus, T., Schellenberger, M. Breakthrough. From the Death of Environmentalism to the Politics of Possibility. Jag har inte läst den än men hörde en recension på radions P1 förra året. Två konsulter vad jag förstår betonar teknisk utveckling och ökat ekonomiskt välstånd som ett medel för att råda bot på miljöproblem och fattigdom. De kan troligen beskyllas för att ha ett marknadsliberalt förhållningssätt till hållbar utveckling.
Anonym 12:28 - För det första: i ett samtal i en soffa sker det mesta spontant, alla är vi kanske inte lika begåvade som du tycks vara när det gäller att alltid formulera sig exakt. För det andra: Barn kan till del också vara bönder om vi skall vara riktigt noga och med bönder mena att man arbetar - inte äger - med jorden. För det tredje: Mark ägs av män, eller av kooperativ som består av män - så har jag uppfattat det. Därav anser jag att det trots din invändning kan vara befogat att säga som jag gjorde i detta fall.
SvaraRaderaKul att du lyssnade i alla fall.
Till Anonym 09:34:
SvaraRaderaJag ”låtsas” ingenting.
Jag beskriver kort hur Spencer m.fl. grundade samhällsutvecklingen i biologin. Den som läser idéhistoria får sig bl.a. detta till livs. Invändningar däremot?
Jag noterar, som många före mig, att Adolf Hitler hämtade inspiration från dessa idéer. Hitler och nazismen är ett av mina specialintressen. Invändningar däremot?
Jag noterar också att ”mörkgrön” ideologi är ett nytt försök att grunda samhällsutvecklingen i biologin. Detta är det faktiskt många som gör. Invändningar däremot?
Slutligen har jag observerat, i likhet med många andra, att liberaler (inte liberalerna) bekämpar denna ”ekologism”. Invändningar däremot?
Svar till Putte 13:12
SvaraRaderaHur kan du finna det ”intressant” att jag skall fortsätta på ett spår som du i meningarna före dömt ut som en förvanskning? Någon reda i päran får vi nog kräva.
Observera vidare att jag skriver att man ”brukar tala om ekologism eller ekofascism”. Jag problematiserar inte vidare i mitt inlägg över dessa begrepp. Jag tar inte heller upp begreppet hållbar utveckling, som ju vid en granskning är ytterligt tveksamt, inte minst ur ett biologiskt perspektiv.
Nej PeO, du problematiserar inte vidare kring begreppen ekologism och ekofascism. Jag anser att det är viktigt att nyansera bilden av den gröna ideologin och därför bjuder jag på det. Jag uppfattade dig som att ekologism och ekofascism var begreppsmässigt lika, jag uppfattade också att det var du som använde begreppen på det sättet.
SvaraRaderaDet finns knappast någon seriös politisk debattör, tänkare eller tyckare som anser att begreppet hållbar eller uthållig utveckling är oproblematiskt. Det finns knappast två personer på denna planet som vid närmare eftertanke har identiska uppfattningar om begreppet hållbar utveckling. Därav de olika nyanserna inom ekologismen.
Jag har känt detta men aldrig kunnat formulera det.
SvaraRaderaTack!
Har just sett ditt samtal med Siw Malmkvist i Kunskapskanalen. Skitbra intervju, Birger! Det sprakade i rutan!
SvaraRaderaMemo
Dimmiga idéer från de dimmiga öarna - skönt att någon ser till att dimman lättar!
SvaraRaderaPeO:
SvaraRaderaDet är väl i princip rätt att Hitler inspirerades av socialdarwinismen, som Spencer kan ses som upphovsman till (han kom sedan att bli väldigt inflytelserik i USA) men det går en tydligt skiljelinje mellan Spencers liberala socialdarwinism och Hitlers konservativa.
För Spencer handlade livet och evolutionen av människan och samhället om individernas kamp mot varandra. För Hitler, som i konservativ anda betraktade samhällen som organismer, handlade det om samhällenas, kulturernas kamp mot varandra.
I Europa blev sedan J S Mill, också engelsk liberal filosof och samtida med Spencer ung. men socialliberal, mer inflytelserik på sikt än Spencer, som är nästan bortglömd i Europa idag. Den ende jag sett prisa honom på senare år är Johan Norberg, som i sin skrift om liberalismens historia (finns på nätet) framhåller Spencer som den sanne liberalen och J S Mill närmast som förrädaren mot de liberala idealen.
Sedan var det ju också så att nazismen var en slags renlevnadslära och en kamp mot naturförstörelse (fast det liksom försvann i kriget så småningom). Jag skulle tro att detta var orsaken till att så många i bondeförbundet (numer centerpartiet) föll för nazismen som ju höjde landsorten, bonden och jorden till skyarna. Det gäller, som grön och miljökämpe, att hålla rågången alltså.
Jag var aktiv i miljörörelsen redan i från 1970. Då var jag inte lika insatt i Tysklands historia, och blev väldigt överraskad när vi en kväll satt och diskutera miljövård (som inte var på tapeten i Tyskland än och Die Grünen fanns ännu inte) med ett par tyska vänner. De såg helt chockerade ut när de hörde vad vi tyckte om miljöförstörelsen och menade att "det där var ju nazism och precis vad Hitler också ansåg". Sedan var det bara att läsa på och som sagt, att se till att man inte föll i någon otrevlig fälla men samtidigt upprätthöll engagemanget för miljökampen.
Hej Birger!
SvaraRaderaÄlskar din blogg och ett stort fan. MP är inte MP utan dig och de som delade din syn på grön politik. Iår fick de gröna t o m vara utan min röst pga. all sosseretorik de körde i valrörelsen. Det blev PP i väntan på skärpning från MP-toppen!
Vad jag undrar är lite hur du ser på räntan, dess drivande av tillväxten och det faktum att bankerna skapar vår penningmängd? Jag har skrivit en del om detta i min (vår) blogg alternativportalen i en serie i förnuvarande 5 delar. Har du något inlägg om detta? Vet du hur mp ställer sig i denna fråga i nuläget? Jag hör ingenting om detta från MP i media. Börjar ge upp hoppet!
http://alternativportalen.wordpress.com/2010/10/24/vart-ekonomiska-system-del-5-sanningen-om-rantan-och-hur-du-beraknar-dina-verkliga-skulder/
Hej k2. Som jag uppfattat det så känner tunga personer i dagens MP-ledning genans inför partiets idéer om räntan. Min uppfattning är att vi med på olika politiska sätt skall a) skapa debatt kring räntan och b) skapa så många räntefria zoner som möjligt i samhället. Som en trött dinosaurie vidhåller jag således samma ståndpunkt som jag hade när jag var språkrör. Jag uppfattar att den linjen är helt förenlig med vad som innefattas i grön ideologi.
SvaraRadera