torsdag 7 januari 2010

Hoppsan, där slant det....

Om jag förstått det rätt så har DN på ledarsidan gärna talat om - det moderaterna namngett till - utanförskap. Det vill säga: den som inte lönearbetar heltid är att betrakta som levande i utanförskap, utanför gemenskap och nästan utan liv värt att leva...

Skam skall fylla dem som lever i detta "utanförskap"!

Men så blev Barbro Hedvall pensionerad från DN:s ledarsida - med stressat jobb under svåra förhållanden, som de flesta andra jobb - och plötsligt talar hon inte alls i termer av utanförskap. Nej, nu heter det att hon är "befriad"... "en fri kvinna"... Detta i gårdagens pratigaNordengren i P1.


Kanske hög tid att inse att ett samhälle där människor upplever - eller förväntas uppleva - att livets mening, och enda sociala fungerande strukturen, finns i lönearbete och arbetsmarknad är ett oerhört fattigt samhälle. En samhällskultur där man likställer frihet från arbete med utanförskap är synnerligen beklagansvärt.

Att denna kultur, med begrepp som utanförskap - ett begrepp som nu används av samtliga partier i riksdagen - bottnar i en fattig syn på samhälle, människa och liv. Och fattigdomsbeviset är skärande kallt när människor verkligen finner sig vara ensamma och utanför om man inte har ett jobb att gå till en dag man blir arbetslös, sjukskriven eller på annat sätt fråntas/befrias från formellt lönearbete.

Jag menar att denna mentalt fattiga kultur är resultat av det tillväxt- och konsumtionssamhälle som manas fram genom en närmast grotesk livsstilspropaganda för materiell tillväxt, konsumtion, ägande och ständig uppmaning att inte vara nöjd med det man har. Lägg till detta den närmast religiösa mystik som LO - liksom Luther, eller snarare Calvin - byggt in i lönearbetet.

Jag menar att vi borde inse att utveckling i ett materiellt redan rikt land inte är det samma som tillväxt, att välstånd inte är detsamma som konsumtion, att välfärd inte är det samma som ökad produktion och stressad arbetslinje. Vi måste lära oss förstå att utveckling kan vara ökad fri tid, mer kultur och växande sociala närvaro. Vi måste lära oss förstå att samhället, precis som naturen, utvecklas genom evolution.

Samhällsevolutionen medför, menar jag, att tillväxt- och konsumtionssamhället steg för steg omformas till ett utvecklingssamhälle där människan växer ifrån den fas där hon reducerat sig själv till ekonomisk varelse. Hon rätar på ryggen, kastar fördomar om sin egen fixering vid materiella värden, och intar fullt ut sin roll som biologisk, kulturell och social varelse. Lägg till andlig om du så tycker.

Det borde vara varje anständigt politiskt partis uppdrag att ta oss bort från det konsumtionsfixerade mentala fattigdomssamhälle vi fastnat i. Och stimulera utvecklingen. Istället för tillväxt av det vi inte blir lyckligare av.

19 kommentarer:

  1. Så sant så sant, tack Birger!

    Utanförskap låter nästan lika illa som begreppet u.ä.-barn i gamla tider.

    Det handlar om en fixering. Man myntar ett begrepp och spinner sedan kring detta. Fy fabian!

    SvaraRadera
  2. Cynisk tolkningen av politikens obehag inför människor i utanförskap är de 2/3 av deras arbetsvärde som ej står till förfogande som samhällsresurs.

    SvaraRadera
  3. Samhällsresurs? Man är väl lika stor samhällsresurs om man jobbar deltid och läger ner tio timmar i veckan på ungdomsverksamhet? eller jobbbar deltid och tar hand som sina barn? Eller jobbar deltid för att ta lite större ansvar för sina gamla föräldrar? Eller bedriver kulturell verksamhet med minimal lön?

    SvaraRadera
  4. Vad är "ett materiellt redan rikt land"? Detta måste ju vara kärnan i din analys. Men svaret på den frågan måste ju variera över tid. Materiallt rikt i förhållande till vad? Här kan endast godtycklighet råda. Och även om vi accepterar att vi lever i ett materiellt redan rikt land, kan vi "stoppa" där och sedan inte fortsätta? Två viktiga invändningar, alltså. Men det finns fler. Jag låter dig dock börja med dessa två. Förklaringar, alltså!

    SvaraRadera
  5. Såg i en blogg som kallar sig lyckobloggen att man publicerat statistik på vad som ger människor lycka

    http://www.lyckobloggen.se/?p=1136

    Om statistiken är seriöst utförd och texas kvinnor kan jämnföras med svenskar vet jag inte, men ändå rätt intressant att lönearbete och pendling till och från arbetet hamna längst ner på listan.

    Att arbeta med det man tycker är kul är väl i dagens sverige tyvärr bara för dom som är "ekonomiskt oberoende" vi andra hamstrar får hålla i gång hamster hjulen i samhället som det ser ut idag.

    SvaraRadera
  6. Jag tror och sätter som vanligt min tillit till reaktionen! Människor kommer tack vare Schlinges iver att styra och stöpa om landet efter reklamfloskler snabbare stiga in i utvecklingsamhället. Vem vill snart vara "innanför" i moderaternas Sverige? Som människor har reclaimat många andra ord som bög, blatte m.m. kommer vi som trivs här i vårt s.k. utanförskap snart få sällskap av de andra.

    Vem skulle vara så dum att insistera på att få jobba 40 timmar i veckan när resten vandrar vidare i samhällsevolutionen och får ett rikare liv?

    AA

    SvaraRadera
  7. Tommy! Ett materiellt redan moget land är där människors grundläggande materiella behov är tillfredsställda med råge. Ett materiellt rikt land är ett land där konsumtionen av prylar - och därmed allt snabbare materialflöden genom samhället - är ett självändamål för att ekonomin skall hållas igång.

    SvaraRadera
  8. Skulle vara intressant att med ett exempel få det förklarat hur ett sånt samhälle skulle fungera och vara uppbyggt. För det måste väl finnas nått system även för det eller får det bara hända och se vad det blir? Jag är inte alls emot utan bara intresserad.

    SvaraRadera
  9. Birger, du borde lägga upp din längre argumentation på vänsterspalten så du slipper börja från början varje gång sådana som Tommy kommer in på bloggen. Du har ju helt tiden fler och fler läsare och vi som varit med länge blir uttröttade av de nya som ältar samma sak som vi gjorde för ett par år sedan innan vi började fatta vad livet går ut på!
    Zeke Varg

    SvaraRadera
  10. Zeke, faktum är ju att det redan nu ligger mycket i vänsterspalten.

    Kommer man in som ny läsare har man att göra innan man har "kommit i kapp". Birger har bloggat i nästan tre år, undrar hur många ord han har producerat.
    Kanske dags för en bloggbok. Best of Birgers Blog, eller nåt...
    Givetvis publicerad på nätet!

    SvaraRadera
  11. Och så glömmer vi väl inte att hålla kontakt med Globalpartiet (GP), som kanske tar hem stora priset (Grand Prix) i politik!

    SvaraRadera
  12. Detta viktiga miljö-manifest borde spikas upp på riksdagshusets port redan i morgonbitti!

    SvaraRadera
  13. Jag tycker inte att det är riktigt så enkelt som det beskrivs. Där jag jobbar och på andra håll i stan där jag bor är det ganska många som inte deltar i produktionen, som varken ägnar sig åt skadlig eller nyttig tillväxt, om man så vill. Mitt intryck är att dom inte är mindre stressade än oss som följer arbetslinjen och deras barn är knappast lyckligare än genomsnittet enligt någon som helst definition. Det finns inga belägg i min bok att just minskat lönearbete gör någon lycklig. Det är inte bara bristen på pengar som gör att arbetslösa vill ha jobb; det är också känslan av att få egna pengar, som man kan be folk dra åt helvete med och gemenskapen i ett arbetslag, som kan vara nära nog ovärdelig, särskilt om man är ny i ett land eller en stad.

    SvaraRadera
  14. Du svarar inte på min fråga, Birger.

    Människors grundläggande materiella behov är ju någonting som varierar över tid. Hur vet du att människors behov är tillfredsställda? Du fick ett svar i går, du får ett annat svar i dag och du får ytterligare ett annat ett svar i morgon. Och varifrån har du fått uppfattningen att produktionen av "prylar" är ett självändamål? Jag må då säga att du har en väldigt cynisk, generaliserande och okunnig ekonomisyn.

    Din syn öppnar för planlösningar som ingen vill ha. Du stoppar dessutom innovationer och nya produkter, vilket inte minst går ut över miljön. Anledningen till att under de senaste decennierna miljarder människor lyfts ur fattigdom är just att det ekonomiska system som du vill få bort har varit så framgångsrikt.

    Om nu dina förslag till lösningar är så lysande, varför är de inte redan genomförda? Eller anser du att alla andra människor är förda bakom ljuset? Om så kan jag bara beklaga din negativa människosyn.

    SvaraRadera
  15. Anders: Självfallet har du rätt, det är ingenting som säger att arbetslöshet leder till lycka, det har jag heller aldrig påstått. Givetvis inte. Men det jag säger är att den norm som medför att man "skall" ha dåligt samvete om man är arbetslös, eller till och med jobbar baa halvtid, i allra högsta grad styr bort från känslan av att frihet från heltid - och till och med frihet från allt lönearbete under en tid - kan vara just befrielse och ge möjlighet till att förverkliga annat i livet. Detta försvåras givetvis om det skapas ångest för stupstockar, krav på att gå idiotiska kurser etc. Vilket är synd!

    Jag är ganska övertygad om att mycket av det vi upplever som gott eller ont, bra elleer dåligt, härrör från de normer som skapas i samhället.

    Och därmed kommer jag till ett kort svar också till Tommy:

    Du frågar varför inte utvecklingen blivit som jag förordar om det nu vore så bra... Tja, det har till stor del att göra med de normer som skapas genom att (ursäkta tjatet, alla som varit med länga på bloggen!) vi utsätts för större livsstilspropaganda än någonsin. Vare sig i kommunistländer elleri de hårdast hållna religiösa länder satsas så mycket ekonomiska resurser på det som kallas betingande maktutövning (i vårt fall reklambudskap om konsumtion).

    Vi är relativt förskonade från den mest primitiva arten av maktutövning: den tvingande (som mest används i fascistiska, kommunistiska eller religiösa diktaturer.) Vi lever givetvis till viss del under den belönande maktutövningen (gör ni som vi säger, även om det är mot er vilja, får ni status etc), men, som sagt, främst under den mest sofistikerade: den betingande.

    Nu finns det, för att fortsätta svara Tommy; inte någon vilja från min sida att tvinga fram det samhälle som jag förordar (och som gjorde att jag en gång blev politiker), det finns inte ens idéer om någon större planmässighet. Jag tror nämligen att det räcker ganska långt med opinionsbildning (inget parti driver det idag!), upplysning om hur maktutövning ser ut och att politiska regelverk/lagar ser ut på annat sätt än idag, t ex vad som stipulerar hur lång "normalarbetstid" skall vara, vilka frizoner som skall finnas för människor att slippa påverkan, vilka ytor i staden som skall fungera utan kommersiella intressen etc. Det är inte mer "plan" eller regleringar än idag, men en medveten strategi att öka individens frihet, i viss män befria oss från betingande maktutvöning och - kanske viktigast av allt - inse att det är en avgörande skillnad mellan frihet för fysiska personer och frihet för juridiska personer: det är det förstnämnda som är grunden för ytrandefrihet etc.

    Lägg till det - och där inkommer det du kan kalla "reglering" - en striktare fördelningspolitik mellan rik ohh fattig i syfte att hålla ihop samhället, ett annat skattesystem där produktion i sin helhet - och inte främst den del av produktionen som utgörs av arbetstid - ses som den stora skattebasen. Någon skrev att detta skulle medför att vi minskade rädslan och befriade människans mest sociala, kulturella och empatiska sidor. Så kan det nog vara.

    SvaraRadera
  16. ”Hon rätar på ryggen, kastar fördomar om sin egen fixering vid materiella värden, och intar fullt ut sin roll som biologisk, kulturell och social varelse. Lägg till andlig om du så tycker.”
    Människan är förutom en biologisk, kulturell och social varelse en sexuell och andlig varelse, enligt min mening. Det moderna tillväxtsamhället reducerar människan till en konsument, producent och kund.
    Man kan se på människan som en medveten varelse med i ena änden grundläggande biologiska sexuella behov över ett behov av kärlek trygghet och bekräftelse, till en andlig gemenskap och förundran. Konsumtionssamhället kapar människorna i båda ändarna.
    Människorna måste förstå att det bästa samhället är där de kan bestämma själva hur mycket eller lite de vill arbeta och med vad. Vi kanske aldrig kan skapa ett riktigt paradis, där alla får som de vill. Vi kan i alla fall släppa alla stela föreställningar om vilka som är utanför och vilka som är innanför och hur mycket man ska arbeta.
    Vad är det för mening med alla robotar och datorer om vi i alla fall ska jobba 40 timmar i veckan?

    SvaraRadera
  17. Ett par historiker har jämfört dagens samhällsutveckling med den som rådde före franska och ryska revolutionerna. Då var det dekadent adel och kungahus som styrde respektive land. Utsugningen skärptes, lyxkonsumtionen blev norm och ständigt tilltagande i det styrande skiktet, statsfinanserna var urusla m.m. Lägg till en form av mystik som präglade kulturen (i stort sett varje rysk adelsman som tänkte på sitt anseende år 1910 hade en egen hus-Rasputin). I Rom gick dessutom plebejerna upp som ett undre skikt till patricierna, vilket idag kan sägas motsvara socialdemokratins uppgång i liberalismen och därmed försvann de politiska alternativen i senaten. Tänk på de vidgade inkomstklyftorna, new age och kunskapsrelativism, ständiga nedskärningar i de ständigt urusla offentliga finanserna m.m. För den historiskt intresserade finns onekligen många beröringspunkter mellan dessa epoker i dessa länder och dagens västvärld.

    SvaraRadera
  18. Är arbetslös och känner att samhället skuldbelägger mej för det. Får gå till jobb-coach och skriva meningslösa CV för att få tiden att gå - Jobbcoachen får ju betalt då. Tänker på att för 20-30 år sedan kunde man få jobb överallt - det är samhällets utveckling/avveckling som är den egentliga orsaken till arbetslösheten. Somliga av oss kommer kanske aldrig få något jobb mer - varför inte införa medborgarlön? Tror att det skulle kunna skapas många små företag då -som inte måste vara väldigt lönsamma om man får medborgarlön.
    Anette

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.