Svenskt vatten en motorväg för u-båtar från Nato...?

Det var Sovjet som pekades ut i samband med påståenden om främmande u-båtar i svenska vatten på 80-talet.

Nu vill huvudsekreteraren i två av de utredningar som gjordes att hemligstämplarna hävs. För det fanns mycket som talade för att det kunde varit Nato-ubåtar.

Det är inget nytt påstående. Vi som på den tiden hänvisade till att Marinstabens egen tidning Marin Nytt nr 5-6 1982 haft en artikel, som inte alls var politiskt korrekt, där det hävdades att svenskt vatten var en motorväg för NATO-ubåtar uppfattades som dårar. Men tidningen fanns.

Även om den, enligt flera telefonsamtal, helt enkelt försvann från ett antal bibliotek när frågan var som heltast.

Jag var en av dem som skrev en del debattartiklar där jag hänvisade till Marin Nytt. Artiklarna kom inte in någonstans. Men det kan ju beror på allt möjligt; t ex att redaktörerna ansåg att jag skrev dåligt eller var en suspekt miljöpartist med konspirationsteorier.... 

Hur som helst: såväl Marin Nytt som artikeln skriven av örlogskapten Nils Bruzelius finns. Det här kan man bland annat läsa: 

"Om man försöker sätta sig in i hur ett försvarskrig i Centraleuropa skulle gestalta sig finner man behovet av transporter mellan Sovjetunionen och krigsskådeplatserna snabbt kommer bli stort. Behovet är större än vad järnvägs- landsvägs. och flygtransporterna kan klara. 

Lösningen på det problemet är sjötransporter från Leningrad-Riga till hamnarna i Polen och Östtyskland. Denna transportväg har mycket stor kapacitet, men den måste skyddas. Det hotas av angrepp från NATO:s flyg, ytattackfartyg och från NATO:s ubåtar."

Han menade att NATO-ubåtar lätt kunde gömma sig i svenska vatten, där sovjetisk militär inte skulle kunna komma åt dem. NATO har alltså avsevärda skäl att befinna sig i svenska vatten.

Detta fick man uppenbarligen inte säga högt i Sverige på 80-talet. Risken var att man stämplades som kommunist. Man borde självfallet släppa hemligstämplarna. Men frågan är om utrikesminister Carl Bildt, som var den som envisast av all hävdade att sovjetiska u-båtar kränkte svenskt vatten, någonsin kommer att acceptera något sådant.

Skulle inte tro det. Stora delar av hans karriär byggdes ju upp på hans kamp mot sovjetiska u-båtar....

Natomedlemskap skulle innebära tio extra miljarder till försvaret...

Jag har, som en del andra konspiratoriskt lagda kufar, misstänkt att moderaternas nya inställning till försvarets budget härrör från deras vilja att smygvägen få in oss i Nato. Det har påpekats, av bland annat Annika Nordgren Christensen, att så inte är fallet. Men en liten konspiratorisk tomte sitter i min ryggmärg i alla fall, och viskar att moderaterna nog har onda avsikter.

Nu har också Lars Danielsson, i en god predikan för militär alliansfrihet, skrivit följande på Utrikesbloggen:

NATO har enats om en riktlinje att dess medlemmar skall spendera två procent av sin BNP på försvaret. Även om detta åtagande inte är juridiskt bindande, utövas ett avsevärt tryck på medlemsländerna för att de skall leva upp till denna nivå. I Sveriges fall skulle det innebära att vår försvarsbudget gick från nuvarande 40 miljarder kronor till över 50 miljarder. Det ligger i vårt intresse att fortsätta en ordning där storleken på det vi spenderar på vårt försvar baseras på vår egen säkerhetspolitiska analys och vår egen bedömning av vad våra statsfinanser tillåter.

Nu uppstår frågan: Stärker Danielssons inhopp i denna debatt tomten i ryggmärgen eller den något mer analytiska delen av min hjärna? Det tycks mig i dagsläget som om den senare vinner slaget. Så jag ska sluta misstro Fredrik Reinfeldt i just denna fråga. Den dag han sätter stopp för Förbifart Stockholm skall jag sluta misstro honom även då det gäller klimatfrågan... För något så korkat projekt, som dessutom enligt Naturvårdsverket strider mot riksdagens miljömål, är så här mitt i klimatdebatten svårt att finna.

Lite NATO får man väl tåla...

Så skall då svenska soldater inte bara ingå i de Nato-ledda trupperna i Afghanistan. Nu skall de också Nato-märkas.

– Nationer som inte är Nato-medlemmar kan säga nej till det. Men i vårt fall har vi sagt ja, säger generallöjtnant Jan Jonsson. Nato-märket ska ersätta ISAF-märket i Afghanistan.

Bagatell, kan man tycka. Men det är de små stegens tyranni på vägen mot medlemskap i Nato. Anpassning av vapensystem, miljardbelopp på anpassning av JAS-plan, allt mer intimt samarbete, blått-rött-grönt beslut i riksdagen om att att ingå under Natoledd trupp i Afghanistan, tillvänjningsprocess till offensiva svenska militära insatser utomlands genom blått-rött-grönt beslut i riksdagen om svensk detagande i EU:s stridsgrupper. Och nu ytterligare små markeringar genom en liten löjlig stjärna.

Plötsligt var Sverige, utan offentlig debatt och i stor politisk enighet, en offensiv part i byggandet av EU-trupp. Ni kan vara säkra på repris i spelet om Nato.