Grillens dag

Alliansen, förpackad och klar

Gårdagen kom att domineras, i svenska medier, av den italienska Grillo och den borgerlig grillningen - i SvD meddelas att Annie Lööf tappade en korv i glöden, vilket möjligen kan tolkas som budskap från högre makter. Huruvida det var kalkonkorv förtäljer inte historien, men man kan ju ana.

Personligen är jag övertygad om de tre herrarna i föreställningen plågades över att blivit tvingade att delta i något som skapar grogrund för mandatlångt förlöjligande. Detta kan komma att kosta Annie Lööf en hel del i fortsättningen, när grillglöden falnat, leenden lagt sig och kamerorna packats ner.

De borgerliga partiledarnas agerande i Maramö kan inte underskattas. Det kan däremot Beppe Grillo. Strunt i att namnet klingar löjligt i svenska öron.

Grillo har den förtjänsten att han - trots att han går under benämningen populist - inte ägnar sig åt främlingsfientlighet och rasism. Därmed bör vi alla skänka honom en varm tanke eftersom ungdomligt och berättigat missnöje med sakernas tillstånd i Italien skulle kunna ta sig riktigt obehagliga former.

Grillo har dessutom den goda smaken att föreslå system som skall göra att ingen faller igenom de ekonomiska skyddsnäten - han talar om medborgarlön som en ekonomisk och social rättighet för alla.

Personligen anser jag däremot den trötta idén om direktdemokrati via nätet - herregud, nu får jag på mig en massa entusiaster som vill väl och som jag i grunden gillar - gå över gränsen till det naiva. Detta uppvägs dock av att Grillo för sex år sedan utnämnde den 8 september till Vafanculo-dagen - "dra åt helvete-dagen" - då fem miljoner italienare gick då ut på piazzorna och skrek "va fan culo" med adress till korrupta politiker i allmänhet och den dåvarande premiärministern Silvio Berlusconi i synnerhet.

Pajaseri? Nej, faktiskt inte. Den som kikat in i den slajm-burk som italiensk politik utgör måste rimligen ha full förståelse för Grillos påhitt.

Det mest intressanta med Beppe Grillo är dock att han vägrat låta sig intervjuas av politiska journalister. Kanske hade det varit den bästa modellen för också MP de två första valrörelserna - 1982 och 1985 - då den politiska journalistkåren ägnade sig åt att så mycket förtalande, förenklande och fördummande att måttet borde varit rågat redan vid hälften.


Tillbaka till korvgrillningen. När jag såg grill-gänget kom jag att tänka på att Alliansens partiledare numera enbart består av en som har glasögon. Är det därför det kommer att gå åt pipan för dem i nästa val? Förra gången hade två av dem glasögon - medan de rödgrönas partiledare/språkrör alla saknade detta. Vilket kan ha kostat dem segern. Glasögon kan betyda en hel del.

Är det rent av så att utan glasögon så hade planeten redan varit krossad? Är det glasögon som räddat det som ändå är kvar av planeten? Om detta seriösa ämne samtalar jag och Ingemar Lundkvist i den här lilla snutten som handlar om glasögonens historia.


PS!
För övrigt meddelades igår att köttfärs, såld av Lantmännen, kontaminerats av hästkött. Låt mig då meddela att Eskil Erlandsson kämpat för att fisk på svenska tallrikar skall få vara mer kontaminerad av dioxin än fisk på andra ställen i Europa. Det känns som en mer angelägen fråga att diskutera än huruvida häst stått för kontaminering...