"Val! Demokrati! Jippi!"

Så genomförs då valet i Afghanistan. Trots konflikt präglad av våld och etnisk egoism, snarare än politiska motsättningar, skall man nu låtsas att någon sorts demokrati är vunnen.

Allt annat vore ju att erkänna det totala missgrepp USA (och även Sverige) ägnat sig åt i det som inte kan kallas annat än regelrätt krig. Det går inte att bomba fram demokrati, menar bland annat Ursula Berge i dagens Aftonbladet. Medan socialdemokraternas talesman i utrikespolitiska frågor, i sann sosseanda, tycks anse att Obama nu lyssnar på sossarna, så därför är allt på väg att lösas... Suck.

Och alla har vi glömt att vi föredrog "frihetsälskade" talibaner så länge de slogs mot Sovjetunionens marionettregim i Afghanistan. (Själv höll jag tal utanför Sovjetunionens ambassad, rusigt målande i två färger: svart och vitt...).

Bilden föreställer ett obemannat amerikansk krigsplan, utrustat med missiler, och styrt från andra sidan jorden som om det vore ett dataspel.

Några funderingar:

För det första är också talibaner afghaner, i medierna utmålas emellanåt talibaner och afghaner som något väsensskilt. Det är alltså så att långt ifrån alla afghaner vill genomföra valet. Märkligt kan tyckas, men så är det.

Frågan man måste ställa sig är: Hur kan det komma sig att så stora delar av Afghanistan domineras av talibaner? Har möjligen USA, och de trupper under Natobefäl som blandas samman med USA:s krigförande trupper, skapat mer problem än de avvärjt?

För det andra har president Karzai själv utsett de som kontrollerar valet. Hur kan detta negligeras i Väst som en obetydlighet? Därför att han är Västorienterad? Hur trovärdiga är "vi" när vi talar om demokrati, men bara accepterar den när resultatet blir som "vi" vill? (Jämför hur Bush uppmuntrade demokratiska val i Palestina, men sedan vägrar acceptera resultatet).

"För den vanlige afghanen är det inte talibanerna utan ett förväntat fusk som hotar ett rättvist valresultat", skriver Jan Blomgren, som alltid balanserat, i SvD. Vilket ju de facto är något ganska oerhört! Hamid Karzai omger sig med krigsherrar, vilka i första hand ser till sina egna intressen. Det betyder bland annat fortsatt hög korruption, ökad kriminalitet och stor oro för säkerheten.

För det tredje: När bör man ha val egentligen? Vad är syftet med val? Är det en formalia som skall genomföras för att legitimera något som alls inte är demokratiskt? Eller är val något som bör genomföras då man ärligt försökt ersätta destruktiv konflikt med konstruktiva samtal - och kan man göra det när obemannade men missilbestyckade flygplan, styrda av grabbar från andra sidan jorden som om det vore ett dataspel, utgör lika stort hot för enskilda familjer som religiösa fundamentalister gör för andra?

PS!
Henning Mankell uttalade att det var "för jävligt" att Sverige deltog i Afghankriget. På frågan varför det skulle vara "för jävligt" sammanfattade Pehr häromdagen på min blogg:

"Det är för "jävligt" därför att 1) svenska soldater verkar under Natobefäl, 2) därför att FN-truppen under Natobefäl inte kan skiljas från USA:s krigföring i samma land, 3) därför att denna sammanblandning förstärker intrycket att Väst för krig, 4) därför att kriget skapar fler terrorister än det avvecklar 5) därför att argumentet från början var att man skulle in och döda bin Laden, men sedan hittade på det ena argumentet efter det andra 6) därför att USA dödar civila i demokratins namn 7) därför att Sverige hade kunnat göra betydligt större insats om man tagit de resurser man nu satsar på att göra det som alla de övriga gör (militär) på att satsa på civila och humanitära insatser 8) därför att vi nu är deltagande part i ett regelrätt krig."

Jag delar helt denna analys, vilket säkert framkommit tidigare...