Idag, när nobelpriset i litteratur delas ut, lär jag sitta på ett tåg med taskig mobiltäckning och utan möjlighet till vare sig uppkoppling eller radiomottagning.
Men jag hoppas att en stor Berättare får priset. Idag också. Nedan berättar jag vem som borde få det, om Horace har lite mod.
Häromdagen fick Yoichiro Nambu nobelpris i fysik. Han är också en av de stora Berättarna. Faktiskt.
Hans Berättelse, med alla dess biflöden, är så matematiskt exakt och poetiskt vacker, att den går varvet runt och närmar sig en absurd skröna.
Ni som hört mig berätta om Den långa resan, och hur livet uppstod i Ockelbo, kanske minns min fascination för denne store vetenskapsman.
Han blev 87 år innan han fick det nobelpris som för länge sedan borde vara hans.
Det lär vara försent för Yasar Kemal, som formulerat de mångordiga, mustiga Berättelserna att få det nobelpris i litteratur har rätteligen skulle fått. Men det är inte försent för den stora Berättaren med de få, matematiskt exakta, orden: Tomas Tranströmer.
Översatt till mer än 50 språk. Och befriande motpol till bloggares pladder. Att han är svensk borde inte få vara ett hinder. Trots att det inte vore pk i dessa tider.
Här finns några av de ledsagare som Tranströmer gett mig. Så olik Yoichiro Nambus poesi, men ändå så lika när man tar sig tid att sjunka in i dem. Jag är inte ensam om att tycka det är dags för Tranströmer ser jag i SvD. Skönt att inte vara helt apart.
För övrigt skulle jag applådera Bob Dylan också, men han tål att vänta något år till...
torsdag 9 oktober 2008
9 kommentarer:
KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.
LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.
MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.
VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.
DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En sak vet jag.
SvaraRaderaDet blir någon som jag aldrig har läst som vinner Nobelpriset.
Det är alltid så.
Förra året var ett undantag, vi får se hur det blir i år.
Det brukar inte bara vara någon man inte läst, utan också någon man inte ens hört talas om
SvaraRaderaBob Dylan??? Den vindflöjeln!
SvaraRaderaJag har för längesedan slutat läsa nobelpristagare då jag alltid blev så besviken.
SvaraRaderaMonica, det är väl kul att få sig nya namn serverade...!
SvaraRaderaAnonym 10.04: Det har väl blivit några obegripliga stolpskott under åren. Tänker på Elfrid Jelinek - totalt oläsbar. Och V.S.Naipaul, vars texter spyr ut fördomar i gränslandet mellan meningslös oförskämdhet och rasism. Då undrar man vad Akademin har för sig.
Dessutom, märk väl, har deras tidigare uppfattning om Elin Wägner satts av Harry Martinsons eländiga spya till inträdestal (se http://elinwagner.blogspot.com/2005/01/harry-martinssons-intrdestal.html). Det är nog först nu, när Witt-Brattström kanske tagit Horace i håret, som det ser ut att blivit lite ändring på det och man masat sig till att ge ut Pennskaftet i sin Akademiserie.
Fantastisk blogg Du har!!! Visste inte att du var kulturbevandrad!
SvaraRaderaHelena
Ja, visst, men...
SvaraRaderaJag fick rätt igen!
Fast han låter intressant.
Tja Birger, alltid kul att titta in på din ganska välskrivna blogg.
SvaraRaderaDu, det ryktas om att du skrivit en bok. Svarta Oliver och gröna drömmar, hette den visst, funderar på att köpa den faktiskt;-)
Lagt ut en Youtube-film där du är huvudperson. Du kommer inte att gilla den, se den inte:-)
Äähh, förlåt Robsten blogg heter mitt lilla skriftforum. ibland tror man att man är världens mittpunkt, förlåt;-)
SvaraRadera