C. S. Lewis, som skrivit Narniaböckerna, är också ett stort namn inom den kristna rörelsen. I boken Kan man vara kristen? redovisar han att han anser att dödsstraff är okej och att kristna unga män bör få chansen att döda fiender på ett muntert och hängivet sätt. Så här skriver han:
”Idén om riddaren – den kristne väpnaren till försvar för en god sak – är en av de stora kristna idéerna. (-)Vad jag inte kan förstå är den sortens halvpacifism som förekommer i dag och som får folk att tycka att man visserligen måste slåss, men att man bör göra det motvilligt och som om man skämdes för det. Den känslan berövar mängder av beundransvärda unga kristna i väpnad tjänst något som de har rätt till, något som av naturen går hand i hand med att vara tapper – ett slags munterhet och hängivenhet.”
Och så fortsätter han:
”Tänk på att vi kristna tror att människor lever i evighet. Vi får döda om det är nödvändigt, men vi får inte hata eller gilla att hata. Till och med när vi dödar och straffar måste vi försöka känna på samma sätt för fienden som för oss själva – önska att han inte vore så hemsk, hoppas att han någon gång, i denna värld eller nästa, blir botad. Det är vad Bibeln menar med att älska honom: att önska honom väl, inte att tycka om honom eller att säga att han är hygglig när han inte är det.”
Är boken jag citerar udda skräp från någon kammare? Nej, inte alls. Boken trycks om och om igen. I USA förstås. Men även i Sverige. Av Libris förlag. Förlaget, som ägs av Evangeliska Frikyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Dagengruppen, väljer att på baksidan av boken slå fast att den innehåller författarens ”knivskarpa argumentation”... Boken är utgiven med stöd av Samfundet Pro Fide et Chrisianismo – en sammanslutning inom Svenska kyrkan.
När man läst denna bok, och ska svara på den fråga bokens titel utgör (Kan man vara kristen?) så vänder det sig i magen. Däremot förstår man hur lätt det är att få amerikanska unga män att fälla bomber, med munterhet och hängivenhet, efter att fått ett och annat ord på vägen…
Står den samlade svenska kyrkligheten för budskapet i C.S Lewis böcker?
Om inte, förekommer det någon som helst debatt om hans böcker? Hur kan man trycka boken utan att i ett förord diskutera huruvida det är kristen etik att döda muntert och hängivet eller inte?
Jag är nyfiken på ideologier och livsåskådning. Har varit i hela mitt liv. Kristendomen återtar inflytande i såväl USA som EU. Så jag gick nyss en sk Alphakurs för att förstå bättre - en kurs för sökare, troende och ateister om kristendomen, Gud och Jesus. Fast i omvänd ordning kanske. Spännande samtal, trevliga människor. Det var där jag fick boken som ett av lästipsen.
Är den kristna rörelsen i Sverige inte värd ett bättre öde än att i samlad tropp tiga inför den "knivskarpa argumentaion" som Lewis framför? Det är faktiskt en argumentaion - om dödandets lycka och hängivenhet - som hör hemma hos nazister eller den extremvänster som inte längre finns.
Var och en kan fundra över vad som hade hänt om arbetarrörelsen, näringslivet eller miljörörelsen gett ut en bok där dödandet glorifierades. För det första hade det blivit en starkt diskussion inom de egna leden, för det andra hade omgivningen reagerat, för det tredje hade man fått dra in den. Men nu, när Sveriges samlade kyrkor, står för utgivningen är det tyst - både inom kyrkorna (tiga och samtycka?) och i omvärlden (förstår man inte att det är denna bok som unga som gillar Narnia kommer att gå vidare med?) Varför är det så tyst?
Sägas skall att boken dessutom pläderar för dödsstraff. Utan att en enda kyrka eller biskop, vad jag vet, reagerat! Hur ska man då kunna svara ja på bokens titel?
Frågan ställde jag igår även i BT, där jag är krönikör, samt i Kyrkans Tidning
torsdag 5 april 2007
55 kommentarer:
KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.
LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.
MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.
VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.
DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Lewis skriver också om Guds kärlek och har betytt mycket för mig och många andra!
SvaraRaderaJag kan inte tacka Dr EKPEN TEMPEL tillräckligt för att hjälpa mig återställa glädje och sinnesfrid i mitt äktenskap efter många frågor som nästan leder till skilsmässa, tack gud för att jag menade Dr EKPEN TEMPEL vid rätt tidpunkt. Idag kan jag säga till dig att Dr EKPEN TEMPLE är lösningen på det problemet i ditt äktenskap / förhållande, med Dr EKPEN TEMPLE kärleksförtryck kommer du säkert att le mer i din relation. Kontakta honom på (ekpentemple@gmail.com)
RaderaTja, vad hde du tänkt dig, Birger? Religion har alltid använts för krig och makthavares intriger. Lewis är bara en i högen.
SvaraRaderaFick frukosten i halsen
SvaraRaderaDen kommunistiska delen av arbetarrörelsen har, om inte uppmanat till muntert dödande, klart och tydligt försvarat militärt våld i olika befrielsekamper. Befrielseteologer i Latinamerika brottades mycket med frågan och många kanske inte bejakade, men accepterade våldet. Själv har jag mer och mer utvecklats mot ickevåldstanken och gått med i Kristna freds, men frågan är inte så enkel som du beskriver det.
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaGlöm inte bort att boken skrevs i skuggan av andra världskriget. Lewis stred vad jag vet i första världskriget.
Jag tror att en annan andemening rådde då, det var helt enkelt svårare att vara pacifict då. Man gjorde sin plikt som soldat och jag tror att Lewis ville på något sätt rättfärdiga vad de gjorde som soldater. I våra öron klingar det horribelt.
Sverige har inte varit i krig på 200 år, jag märkte att det fanns en helt annan syn på krig och stridande och dödande när jag kom till Holland.
Jag märker det på min holländska svärmor, som genomled stiderna i Arnhem som barn. Hon gick till och med ur en kyrka som förespråkade ickevåld och vägran om värnplikt. Hon säger att om engelsmännen och amerikanarna inte hade kommit och hjälp dem, då hade de kanske fortfarande levt under nazisterna.
Gav mig något att tänka på.
Pacifict är jag ändå, till en viss gräns, och Lewis läser jag fortfarande, men jag tar dessa ord med en stor nypa salt. De var ändå skrivna i en annan tid. Att kristna i USA fortfarande lever enligt de tankar tycker jag dock är ett allvarligare problem. Många kristna i USA har inget som helst problem med dödsstraffet. Jag anser att dödsstraffet saknar stöd i kristendomen.
Jo, jag tycker att saken är så enkel som jag beskriver det. Ett frikyrkligt förlag ger, med stöd av Svenska Kyrkan, ut en bok som förespråkar dödsstraff och anser att man skall ges rätten att få döda med munterhet och hängivenhet, åtminstonde om man gör det i kristendomens namn. Man hävdar att boken är den mest lästa presentationen av kristen tro och att argumenationen är "knivskarp".
SvaraRaderaÄr detta verkligen den svenska kyrkans uppfattning? Baptisternas? Missionsförbundarnas? Om inte, varför har man då gett ut boken utan minsta lilla kritiska kommentar?
Man skall älska sin nästa såsom man älskar sig själv, är ett av kristendomens centrala budskap. I boken förklaras detta på följande sätt: Om man som kristen har mördat, skall man gå till polisen och anmäla sig för att frivilligt hängas. Att man då anser att dödstraff bör förekomma för andra är självklart, efersom man ju anser att man själv också skulle hängas... Därmed älskar man sin nästa såsom sig själv... Efter det att man som kristen hängts så väntar ändå ett evigt liv. Är man inte kristen får man skylla sig själv.
Hej igen!
SvaraRaderaJag har egentligen inte mer att tillägga, jag reagerar mest på ditt sitt att kommentera min kommentar! Eller det kanske inte var en kommentar på min kommentar, kanske bara ett nytt inlägg. Typisk politikerstil, om jag ska vara ärlig, bara hävda sin stundpunkt ytterligare en gång. Det hade varit kul om du hade haft något att säga om vad jag hade att säga...
Monica
Hej Monica! Du har helt rätt, det svar som låg efter ditt inlägg var svar på LeoH:s inlägg... Jag hade inte så mycket att tillägga till din kommentar, delar din uppfattning i stort. Men frågan är ändå: skall ett kristet förlag ge ut en bok, sponsrad av Svenska Kyrkan för att spridas, som pläderar för dödsstraff och glädjen i att döda sin nästa...? Utan minsta kommentar som de du gjort?
SvaraRaderaNej, det är förskräckligt!!!
SvaraRaderaBirger!
SvaraRaderaEn liten varningstext kanske; Står för gammalmodiga åsikter!
Synd att det är en död författares alster vi diskuterar. Han kan ju liksom inte försvara sig.
Undrar hur boken hade sett ut om den hade skrivits idag. Det kommer vi aldrig att få veta.
Hörde just på Ekot hur förvirrade kristna hotade att döda dem med annan åsikt. Vilket ansvar har de etablerade kyrkorna för dessa avarter när man ger ut böcker med detta oerhörda innehåll? I dessa tider finns all anledning att skärpa upp sin hållning och inte medverka till att förvirrade själars idéer blir bekräftade genom sådana idéer som man nu tycks sprida med denna typ av böcker. Det finns inget försvar.
SvaraRaderaLena!
SvaraRaderaFörvirrade kristna kan nog tyvärr hitta saker i Bibeln som de kan använda för sina förvirrade syften också. Ska vi sätta varningstext på Bibeln också? Kanske vore det en idé. Eller på andra böcker som kan misstolkas av psykiskt sjuka. Hur långt ska vi gå? Ta bort allting som kan misstolkas?
Psykiskt sjuka som begår våldsbrott är svårt att skydda sig mot, hur du än vrider och vänder dig.
Ursäkta, men jag tycker att den här diskussionen har spårat ut lite.
Det är alltid en kluven känsla när man möter litteratur med några år på nacken.
SvaraRaderaVi värderar och dömer utifrån hur världen ser ut idag. Förmodligen kommer eftervärlden att ha mycket kluvna tankar inför hur vi har tänkt och agerat.
Men naturligtvis skulle något av dessa tankar funnits med i ett förord. Och eftersom en offentlig person som du påpekar detta så kan vi vara ganska säkra på att nästa upplaga har en eller annan brasklapp.
Det är faktiskt ett problem att vissa grunder - som t ex huruvida dödsstraff är förenligt med kristendom eller huruvida man bör kunna döda sin fiende med glädje - skall kunna tolkas så olika av olika kristna. Det är ju inte så att Lewis syn är konstig utifrån ett nutida amerikanskt perspektiv! Det är inte heller säkert att vår svenska syn - som jag menar bör vara att vi är emot både dödsstraff och att kristna bör döda med glädje - är den som vinner gehör i den kristna världen som den ser ut idadg. Därför är det viktigt, det som Birger påpekar. Vi bör inte ge ut böcker som innehåller denna typ av åsikter - och om de ges ut bör de förklaras ur sitt historiska sammanhang och de kyrkor som står bakom utgivandet måste förklara hur de ser på saker och ting. Annars är vi illa ute. Jag menar att Birger har gjort en insats som påpekat detta även om det gör ont i många av oss. Vi har ett gemensamt ansvar!
SvaraRaderaDin artikel berörde mig faktiskt riktigt starkt. När jag funderar på varför jag blev så pass berörd så kanske det var delvis därför att jag själv gjort vapenfri tjänst och har därmed funderat mycket över dessa frågor. Sen blev jag lite mer bekymrad över att din frågeställning utgick från en Alphakurs, jag vet att det i många kyrkor över hela landet bedrivs en gedigen verksamhet kring dessa kurser/sammankomster. Att i det läget rekommendera en bok av vilket skäl det än är, som innehåller en ståndpunkt som helt går på tvärsan mot det kristna kärleksbudskapet är fullständigt obegripligt. Det må sen va ett förbiseende eller en flummig inställning till frågor som gäller liv och död, men ett klart avståndstagande från dina ledare borde du fått på direkten. Om man inte tar ställning i den här frågan ligger ju vägen öppen för osäkerhet också när det gäller dödsstraff, tortyr och andra djävulska påfund en människa är kapabel att utföra och då befinner vi oss i ett tankekaos som i varje fall inte jag är mäktig att reda ut.
SvaraRaderaFrån e-post: Schlaug, du är inte trovärdig.Du vet mycket väl att "Sveriges samlade kyrkor" inte kan ha en uppfattning om detta.
SvaraRaderaMen Birger, är det inte ytterligare ett angrepp på yttrandefriheten som du gör. Allt som inte är PK skall censureras eller beläggas med varningstext. När är det dina texter som skall beläggas med varningstext? Jag tror att man måste våga se kompelxiteten i alla sådana här frågor och tillåta texter vara spegalde av sin historia, och ändå kunna läsas i vår tid. Att man ger ut en bok på ett förlag betyder inte att förlaget står för åsikterna, det borde du veta, eller hur? Inte heller de förlag som gett ut dina böcker har väl stått för dina åsikter?
SvaraRaderaSvar till Anonym: Självfallet skall man tillåta texter som speglar sin historia. Problemet i detta fall uppstår för att a) texten speglar nutida kristna uppfattningar, framför allt i USA, b) utgivarna av boken hävdar genom sin baksidetext att detta är den kristendom som är gällande: man väljer till och med att citera författaren som nämner att det inte är "hans personliga tro" utan den kristendom "är och var långt innan jag föddes".
SvaraRaderaAv detta följer att de samfund, liksom svenska kyrkan som sponsrat projektet, måste förhålla sig till det - antingen samtycker man, eller så tar man avstånd.
När man sätter denna typ av böcker i händerna på sökare, på en kurs om kristendomens grunder, så måste man väl rimligen uppfatta bokens innehåll som relevant.
"När man sätter denna typ av böcker i händerna på sökare, på en kurs om kristendomens grunder, så måste man väl rimligen uppfatta bokens innehåll som relevant."
SvaraRaderaTycker precis som du.
Hej
SvaraRaderaLäste din insändare i KT med stort intresse, och vill gärna ge några reflektioner, som inte redan kommit fram i diskussionen.
Själv sökte jag vapenfri tjänst efter att jag gjort den värnpliktiga grundutbildningen i slutet av 80-talet, efter att ha kommit fram till att jag vill hjälpa offren om Sverige skulle hamna i krig. Saken ställde sig dock på sin spets när Irak invaderade Kuwait 1990. Jag började fundera på hur jag skulle tänkt och handlat om det varit Sverige som blivit angripet, och våra landsmän och kvinnor blivit utsatta för övergrepp? Denna och liknande frågor tror jag att det är nyttigt att fundera över, speciellt i relation till det du kommenterat i Lewis bok! För egen del så kom jag fram till samma ståndpunkt som tidigare, att jag i det längsta vill undvika att ta till vapen, för att skada eller döda någon.
En annan tanke som slog mig är hur USA:s soldater hanterat krigsfångarna på Guantanamo på Kuba, eller hur de hanterat krigsfångarna på Abu Ghurayb-fängelset i Irak. Om de läst och tillämpat avsnittet från Lewis bok, då hade de förhoppningsvis behandlat fångarna på ett människovärdigt sätt? Bara en liten tanke i sammanhanget!
I grund och botten handlar den kristna tron om en Gud som gav det dyrbaraste han hade för att få gemenskap med en sargad mänsklighet – det är det som är påskens djupaste budskap till dig och mig.
Så fortsätt med ditt sökande och dina kritiska frågor, men kasta inte ut barnet med badvattnet!
Jag har ett par kritiska kommentarer till, men sparar dem till nästa inlägg.
Ha en riktigt trevlig fortsättning på Påsken!
Hej igen!
SvaraRaderaJag vill ge lite kritik till sättet du har citerat Lewis på, man får intrycket av att de båda avsnitten är hela citat i ett sammanhang, när du i själva verket, till viss del, har klippt och klistrat ihop det för att det skall se ut som ett citat i sin helhet. Jag tycker att man bör ha så mycket respekt för författaren att man återger citat på ett korrekt sätt. Nästa fråga är vilken översättning till svenskan du använt? Jag har två olika och de skiljer sig en del i ordval från de du använt. Följdfrågan är om det är ordagranna ”citat” – eller om de till viss del är omskrivna ”citat” av dig?
Birger skriver: ”Men frågan är ändå: skall ett kristet förlag ge ut en bok, sponsrad av Svenska Kyrkan för att spridas, som pläderar för dödsstraff och glädjen i att döda sin nästa...?”
Nu är det så att Lewis faktiskt inte pläderar för glädjen i att döda sin nästa. Tvärtom säger han att vi inte får finna glädje i det om vi är tvungna att göra det. Tillskriv inte Lewis åsikter som han inte gett uttryck för.
Det är bra att läsa texten i sin helhet, vilket ger en annan, mer nyanserad bild av vad det som han egentligen skriver. Vill dock förtydliga att jag inte håller med i allt det som Lewis skriver i detta kapitel, men vill ändå försöka att förstå hur han kommit fram till den slutsats han gjort.
Ha det bra!
Svar till Mikael Nilsson: Tack för ditt inlägg! Men du! Jag har sannerligen inte klippt och klistrat! Eller gjort några omskrivningar!
SvaraRaderaDen upplaga jag läst är den som utkommit 2006, översatt av Felix Larsson. Utgiven av Libris, med stöd av en stiftelse inom Svenska Kyrkan. Lewis menar att vare sig Jesus eller Johannes Döparen kritiserade de militärer de, enligt Bibeln, träffade. Han menar att det är rätt och riktigt med dödsstraff, vilket han motiverar så här:
Den som är kristen och har begått ett mord bör anmäla sig själv till polisen, ta sitt straff och låta sig hängas. Eftersom man skall älska sin nästa såsom sig själv är det därmed också helt okej att förorda att andra också bör drabbas av dödsstraff.
Du skriver att Lewis inte alls pläderar för att man skall känna gläjde över att döda den som är ond och begått brott. Du hävdar att han skriver att en kristen inte får finna glädje i det. Nej, Mikael, Lewis skriver att "vi får döda om det är nödvändigt, men vi får inte hata eller gilla att hata." Däremot beklagar han ju att folk ges känslan av att slåss motvilligt som om man skämdes för det. "Den känslan berövar mängder av beundransvärda unga kristna i väpnad tjänst något som de har rätt till, något som av naturen går hand i hand med att vara tapper - ett slags muntgerhet och hängivenhet."
Vidare skriver han: "Jag skulle tro att någon säger: ´Men, om man nu får lov att tycka illa om vad ens fiender gör och straffa dem och döda dem, vad är det då för skillnad mellan den kristna moralen och den vanliga?´Det är en himmelsvid skillnad. Tänk bara på att vi kristna tror att människan lever i evighet."
Lewis menar att budet "du skall inte dräpa" på intet sätt betyder att man inte får döda. Man får döda, eftersom Kristus använder ordet mörda i alla tre evangelierna, om man går till ursprungstexterna.
Jag menar att det är viktigt att veta vad samfunden och svenska kyrkan står när det gäller Lewis! Och vad är kristendom i dess frågor? Lewis ståndpunkt är väl allt annat än kontroversiellt i te x USA. jag kan tänka mig att de flesta kristna i världen delar Lewis syn. Vilket får mig att tvivla.
Jag har på några få dagar fått över tjugo mejl av präster, pastorer och andra som är aktiva i olika kyrkor (förutom bloggen har debattartilar varit inne i Kyrkans Tidning samt Borås Tidning,där jag är krönikor) och budskapet är väldigt, väldigt olika! Någon har till och med önskat mig till helvetet som ifrågasätter "de tankar som burit och bär kristendomen". Men de flesta håller, trots allt, med mig.
En sak är emellertid viktig att påpeka: det är långt ifrån alla religioner som accepterar kritik och kristiska frågor.
Tack för ditt svar. Orsaken till att jag faktiskt ifrågasatte ditt citat, men också frågade vilken översättning du använt, var just därför att de skiljer sig så åt från dem jag har.
SvaraRaderaJag citerar från en av översättningarna:
”Krig är något fruktansvärt och jag kan respektera en ärlig pacifist, fastän jag tror att han tar fullständigt miste. Vad jag däremot inte kan förstå är det slags nutida halvpacifism som inger folk den uppfattningen att vi, även om vi måste kämpa, bör göra det med skamkänsla. Det är denna känsla som berövar massor av goda unga kristna i tjänsten något de har rätt till, något som är modets naturliga följeslagare – ett slags glättighet och helhjärtenhet. Nu föreställer jag mig att någon säger: ’Jaså, får man lov att fördöma fiendens handlingar, straffa honom och döda honom, vad är det då för skillnad mellan den kristna moralen och den vanliga moraliska uppfattningen?’ Jo, all skillnad i världen. Låt oss komma ihåg att vi kristna tror att människan lever i evighet. Vad som därför är det verkligt avgörande är de där små märkena eller knutarna i själens centrala inre som i det långa loppet kommer att göra oss till himmelske eller helvetiska varelser. Vi kan döda om så är nödvändigt, men vi får inte hata eller glädjas åt att få hata. Vi kan straffa, om så behövs, men vi får inte finna glädje i det. Med andra ord – något i vårt inre, hämndlystnaden, känslan av att gärna vilja slå tillbaka, måste helt enkelt dödas.” Slut citat. Libris pocket, översättare Alf Ahlberg 1992.
Citatet skiljer sig lite åt från det du citerat, därav min kritik. Men du har gett ett tillfredsställande svar i och med att du uppger att du har en annan översättning.
Som jag ser det så vänder Lewis frågan tillbaka till vårt eget innersta – vad är det som driver oss i mötet med andra människor, t.o.m. våra ovänner och deras misslyckande och tillkortakommanden? Detta är något som Lewis drar ut till sin yttersta spets i de avsnitt som berör brott, straff och krig. Drivkraften hos soldater i krig skall inte vara glädjen över att döda, utan modet. Om en soldat måste känna skam för det han gör – då kommer hans drivkraft i striden – modet och dess följeslagare att berövas honom. Han säger att det finns tillfällen då det är nödvändigt att döda, men specificerar inte vad det är för situationer han menar, däremot är det, enligt mig, klart att han menar att man inte ska känna glädje i att döda, av vilken orsak det än är.
Sätter man nu in detta i ett sammanhang närmare vårt, hur skall kyrkan, kristna, handla?
Ska kyrkan i Sverige uppmana alla sina medlemmar att vägra värnplikt? Ska kyrkan inte vara en del i försvars-/krigsmakten i form av garnisonspastorer etc.? Ska de uppmana de stridande förbanden att skämmas för vad de gör om de hamnar i strid och måste skjuta för att döda? Ska poliser i vårt land skämmas för att de bär vapen, och i självförsvar, eller för att skydda andra människor, måste skjuta med risk för att döda? Kan kristna bli poliser?
För att ta ett par exempel utanför vår skyddade verkstad här i Sverige:
- Är det fel när FN går in med fredsbevarande styrkor i oroshärdar och där försvarar människor och sig själva, och därigenom riskerar att hamna i situationer där det blir nödvändigt att döda?
- Är det rätt av omvärlden att stillasittande, utan att agera, låta ett folkmord äga rum inför öppen ridå som det skedde i Rwanda 1994? Hade man reagerat på förhållandena, genom att gå emellan, hade risken varit att det blivit nödvändigt att döda.
- Hade det varit bättre för oss att låta Hitler och Nazityskland få hålla sig och göra sitt utan att USA gick in och hjälpte till för att få bort dem från makten? Hur hade det sett ut i Europa idag då? Var inte det nödvändigt?
Poängen för mig är att allt kanske inte är så svart och vitt som man ibland vill göra det till.
Hur ska man som kristen handla i dessa situationer?
När det gäller dödsstraff är jag personligen helt emot, men jag undrar hur mycket Lewis egentligen pläderar för dödsstraffet i detta kapitel?
För övrigt så är det oerhört tråkigt att höra vilka reaktioner du mött på din debattartikel, människor genom historien har gjort och sagt både det ena och det andra som både kan, och får, ifrågasättas. Fundera vidare, diskutera och kritisera, i ett ärligt sökande i den kristna tron.
Matt. 7:7-11
Ha det bra!
Utan att instämma med det Lewis skriver vill jag ändå påpeka två saker.
SvaraRadera1. Kan man vara kristen? består till största delen av (lätt omarbetade) radioföredrag som Lewis höll mitt under brinnande krig. Vid samma tid reste han också runt och föreläste för brittiska soldater i fält. För övrigt var han själv krigsveteran från första världskriget. Visst kan man på goda grunder anse att kristna bör vara totalpacifister, men i det här fallet tycker jag att Lewis uppfattning om det rättfärdiga kriget är förståelig.
2. Vid den tidpunkt då boken utgavs tillämpade England dödsstraff. Jag ser inget konstigt i att Lewis som lojal engelsman uttrycker förtroende för sitt lands rättsväsen. Därmed är inte sagt att jag själv är för dödsstraff.
Över huvud taget är detta med den kristna kyrkans förhållande till staten ett komplicerat kapitel -- krig och dödsstraff är ju sådant som staten ägnar sig åt, och hur kyrkan ställer sig till dem kan inte skiljas från frågan om kyrkans förhållningssätt till staten.
I den äldsta bevarade kyrkoordningen från 200-talet framgår att den som hade ett ämbete som gav honom rätt att döma andra till döden inte fick vara medlem av den kristna församlingen. Dessutom föreskrevs stränga botgöringar för den som hade dödat i krig. Att kyrkan tog avstånd från allt dödande var alltså tydligt.
Men trots detta förhöll sig kyrkan lojal mot den romerska staten, även när den dömde förbrytare till döden (och dömde den kristna till döden var det något som ytterligare förhärligade kyrkan genom martyrer). Kyrkan uppmanade heller inte någon att vägra krigstjänst.
Civil olydnad har aldrig stått på den kristna kyrkans program, åtminstone inte före 1900-talet.
Hej igen Birger!
SvaraRaderaJag har bara något kort att tillägga. Du skriver i en kommentar här ovan:
"Jag kan tänka mig att de flesta kristna i världen delar Lewis syn. Vilket får mig att tvivla."
Hjälp, säger jag bara, jag hoppas verkligen INTE att du har rätt. Det flesta kristna är inte totalpacifister, tror jag, men att hålla med Lewis ord, även lösryckta ur sitt sammanhang, det tror jag att de flesta kristna INTE gör. Men undantag av fundamentalister, främst i USA.
Men om du endast studerar vad de kristna SÄGER, eller SKRIVER, eller GÖR, vare sig du nu iakttar undertecknad, eller Lewis, eller George Bush, så kommer du att fortsätta tvivla och inte komma någonvart, för vi är bara människor. Och vi gör alltid förfärligt många saker som rimmar förskräckligt illa med kristen tro.
Jag tror inte på vad andra kristna gör eller säger, utan på Jesus.Det är väl egentligen det som det handlar om.
"Och vad är kristendom i dessa frågor?" frågar du också. Det är den relevanta frågan. Jag tror inte att du får svar på den om du läser en bok, skriven mitt under brinnande krig, även om författaren i övrigt faktiskt har skrivet mycket bra, enligt min uppfattning.
Läs gärna min blogg, där skriver jag mer.
Mvh Monica
Bästa debattörer! Jag är förskräckt över att det mellan raderna på så många inlägg visas förståelse för vad Lewis, som är en auktoritet som ständigt åberopas,de facto skriver och argumenterar för. Det är bara att läsa innantill, jag har själv plockat fram boken och reagerat på samma sätt som Birger Schlaug gjort nu när jag blivit uppmärksammad på vad där verkligen står.
SvaraRaderaJag uppfattar mig som kristen och finner det märkligt att inte alla tar avstånd, erkänner att Birgers kritik är riktig och att det är oerhört olyckligt att delar av den "kristna rörelsen" ger ut denna typ av skrifter utan vare sig förklaring eller avståndstagande för vissa delar.
Jag är glad över att Karin Långström Vinge, som är präst, utan omsvep vågar stå för något. Där är det rak rygg, utan krumbuktande!
Är kristen och anser samtidigt att Lewis har helt fel. Dödande och dödsstraff är fel.
SvaraRaderaMan KAN alltså vara kristen och mot dödsstraff SAMTIDIGT.
Birger!
SvaraRaderaJag finner inte problemet ligga i ett avståndstagande från de åsikter som Lewis förde till torgs. Jag är själv vapenvägrare och pacifist, har i alla år hävdat den urkyrkliga linjen att en kristen inte skall vara soldat. Men problemet är snarare att du angriper fel "fiende" Fortfarande är det inte förlaget eller Svenska Kyrkan du skall angripa. Förlaget ger ut böcker, och inte ens omslagstexten betyder att boken står för förlagets åsikter. Det vet du ju mycket väl. "Samfundet Pro fide......." är inte en underavdelning till Svenska Kyrkan och stöder högst varierande bokutgåvor. Inte heller då i akt och mening att boken står för organisationens åsikter. Sluta skjuta på budbäraren!
(dessutom är det troligen väldigt splittrade åsikter inom kyrkor och samfund i den här frågan. Svenska Kyrkan har militärpastorer......)
En intressantare diskussion är då verkligen innehållet i budskapet, som onekligen delar kristenheten i hur många delar som helst.
Jag delar definitivt inte Lewis tankar i dessa frågor, men kan förstå dem utifrån historiskt perspektiv. Jag menar, liksom urkyrkan, att en kristen inte skall bära vapen eller döda någon människa. Men att jag tar avstånd från denna åsikt hos författaren, betyder inte att jag inte kan se hans storhet i andra frågor. Men i allt: Han är inte Gud!!! Liksom ingen människa är det. Vi brister alla och intar i olika perioder ståndpunkter som vi senare i livet inte vill känna av. Lewis har gett oss mycket vittnesbörd om den kristna tron. Det är och var hans uppgift. I allt har han inte haft rätt, men det kan vi lägga åt sidan. Han kan ju inte försvara sig, annar kunde man naturligtvis ställa honom tillsvars. Men han är inte Gud och inte gudomlig! Det finns mycket skrivet som vi idag inte tycker om (det Luther säger om turken i sina böcker skulle inge av oss vilja kännas vid!) Men det betyder inte att vi skall ha bokbål på gammal litteratur, eller låta bli att ge ut dem. Inte ens dina böcker skall behandlas så, när/om dina åsikter kommer att betraktas som antika och felaktiga!
Leif W. Östborg (som inte har någon bloggeridentitet)
Leif! Samfundet Pro Fide et Christianismo är en kristen sammanslutning inom Svenska kyrkan. Vilket Schlaug skrev i sin inledande artikel.
SvaraRaderaJag vill också säga att de åsiker som Lewis framför inte är konstiga ur ett amerikanskt kristet perspektiv. Det gör mig mycket sorgsen, vilket jag också blir när man frånsäger sig ansvar för hur man presenterar den kristna tron. Skriver man som baksidetext att Lewis har en "knivskarp argumentation" så är det givetvis förlaget som är ansvarigt för den bedömningen!
Lewis är förvisso en viktigt person i vår nutidshistoria, men att försvara hans åsikter om dödsstraff med att det fanns dödstraff i England på den tiden är ju att förminska religionen till något som liknar vindflöjel.
Det är inte ett dugg bättre att försvara hans skrivningar om att unga kristna män måste få ges möjligeht att känna munterhet och hängivenhet när de dödar. Han skriver att maninte skall hata när man dödar i statens tjänst, men munterhet bör man få känna. Hör ni inte att detta är förskräckligt, lika illa som de inom islam vi idag kallar fundamentalister.
I ett brev till prästerna i Linköpings stift uppmanade biskop Martin Lind stiftets präster att anordna vuxenundervisning, det är viktigt, betonar han. Men det är handboken Vuxen väg till tro de ska använda.
SvaraRaderaAlphagrupper bör de avstå från eftersom dess material saknar intellektuellt godtagbara argument, bygger på byggeren ”förmedlingsteologi”.
”Alpha bygger på så kallad klassisk tro med överflödande bibelcitat som anförs utan tolkning”, motiverade biskop Martin Lind sin kritik. Vuxen väg till tro utgår i stället ifrån att varje människa redan har mött Gud, att Gud handlar med alla människor och att Gud ger och människan tar emot. Därför är det den här boken som bäst motsvarar Svenska kyrkans profil och tradition. Alpha kurser är i stort olämpliga, inte minst om de kombineras med litteratur som den nu aktuella skriften av Lewis.
Kanske har jag varit naiv i sökandet. Visserligen har flera präster hört av sig och hävdat att jag haft rätt i min kritik - både här på bloggen och via e-post och brev. Men jag förstår att våld, dödsstraff och förakt för liv också det är en del av kristendomen, inte bara för konservativt kristna i USA utan också i Sverige. Jag trodde väl aldrig att en företrädare för kristna organisationer skulle hävda att dödsstraff är helt okej. Men jag läser vad Stefan Gustavsson, generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen säger:
SvaraRadera- Som jag ser det finns inga absoluta teologiska eller moraliska hinder för dödsstraff.
- Jag reagerar på om man hävdar att kristen tro säger ett principiellt nej till dödsstraff. Bibeln förbjuder det inte, det är uppenbart för var och en som läser den, säger han vidare.
- Jag tycker att vi i Sverige är lite naiva när vi gör en så enorm skillnad mellan dödsstraff och livstids fängelse. Visst finns det en principiell skillnad. Men livstid - om vi nu verkligen menar livstid - innebär ju i praktiken att man tar en människas liv. Man har rätt att andas och äta, men inte mycket mer.
- Jag ser inga tvingande teologiska eller moraliska invändningar mot dödsstraff; det är en fråga upp till varje land.
Jaha. När strålkastaren riktas mot jämförelsevis små frågor om kvinnliga präster eller "homovigslar" så finns det kristna företrädare som tolkar att kristendom, Jesus, kärlektsbudskapet och dödstraff är helt förenliga. Borde inte synen på dödsstraff vara en fråga som upprör lika mycket som huruvida en kvinna får vara präst eller inte?
Besvikelse är bara förnamnet.
Citaten hämtade från
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=126572&isArchive=False
Lena!
SvaraRaderaAtt en sammanslutning är inom Svenska Kyrkan betyder inte att den representerar Svenska Kyrkan eller enbart företräder någon slags officiell syn från organisationen SvK. Samfundet Pro fide... stöder som sagt utgivande av åtskillig litteratur som INTE är i enlighet med någon slags officiell svenskkyrlig linje.
Men nu börjar Birger tala om det som är viktigt och intressant. Hur kan kristenheten ha gått från en pacifistisk hållning till att t.o.m vara med och välsigna vapen i strid? Ser man kyrkohistoriskt på det så skedde den totala omsvängningen i samband med de första s.k. korstågen. Men när vi i så många andra frågor i den teologiska debatten söker oss tillbaka till källorna, ur- eller fornkyrkan, varför har inte detsamma skett i vapenfrågan? Här kan man verkligen fråga sig varför SvK inte omprövat att ha en direkt knytning till krigsmakten bl.a. genom fältpräster o.likn. Jag säger inte att frågan är enkel i en värld präglad av ondskan, men den borde, som Birger säger vara på tapeten. Det var den på 60 och 70 -talet. Då var vi många som vapenvägrade. Det borde inte var det första valet för unga kristna att göra värnplikten idag heller.
Sedan har Stefan G. en poäng i sitt i övrigt lite tvivelaktiga teologiska resonemang. Livstidsstraff kan i realiteten vara värre än dödsstraff för den det berör. Kanske det vore åter på plats att diskutera fängelserna som straffform?
Leif W. Östborg
Först vill jag säga att det är roligt att höra att Du gått en Alpha-kurs. Det är ju ett arbete som har hjälpt många, båda i Sverige och i andra länder, att bättre förstå kristen tro. Så är det även med författaren C S Lewis. Han har i många olika böcker tagit upp skilda ämnen och diskuterat dem utifrån ett kristet perspektiv.
SvaraRaderaKan man vara kristen bygger på en serie radioföreläsningar om kristen tro som Lewis höll mitt under det brinnande andra världskriget. I det perspektivet är det helt naturligt att Lewis tar upp frågan om våld, och kanske också att han kommer till de slutsatser han gör. Samtidigt har kristna både före och efter Lewis diskuterat frågan om vapenmakt och kommit till olika ståndpunkter. Den tradition som Libris förlag finns inom, nämligen svensk frikyrklighet, har länge haft en pacifistisk inställning.
Ändå tycker vi att Kan man vara kristen förtjänar att läsas av nya generationer, inte minst för att Lewis är skicklig på att argumentera för den kristna trons intellektuella hållbarhet. Men man ska självklart läsa den på samma sätt som man läser alla böcker – i ljuset av den tid och det sammanhang den kom till i, och utan att ge upp sitt eget ställningstagande.
Libris kommer i höst ut med Helt enkelt kristen av teologen och biskopen Tom Wright, en bok som på ett mer samtida sätt resonerar kring kristen tro. Man kan läsa om kristnas argument för en pacifistisk hållning bland annat i Jesu politik av John Howard Yoder.
Inför nästa upplaga av Kan man vara kristen ska vi se till att skriva ett redaktionellt förord som placerar boken mer tydligt i sitt sammanhang. Du har helt rätt i att det behövs.
Bästa hälsningar
Peter Eriksson
Förlagschef
Jag tycker det märks att du Birger har varit politiker större delen av ditt liv. En tråkig yrkesskada hos er är att ofta tillskriva en motståndare åsikter han inte har. Det framgår väl väldigt klart om man läser hela sammanhanget i boken (och det har du väl?!) att han inte menar att man ska känna glädja i att döda. Vad han menar är ju att en soldat inte behöver skämmas att han medverkar i ett krig , typ 2:a världskriget, som väl ändå inte var ett "orättfärdigt" krig? Eller tycker pacifister det?
SvaraRaderamvh Lars-Göran Ståhl
Bäste Anonym, tack för ditt inlägg. En rättelse: jag har inte varit politiker i större delen av mitt liv. Och politken slutade jag med sex år sedan. Självfallet har jag läst hela boken - och fler därtill av Lewis. Tyvärr är det så att innehållet i den nu diskuterade boken inte går att missförstå: Lewis förordar dödsstraff - han menar ju att den som dör och blir kristen i alla fall får leva i evighet så det är inte så farligt att straffa med döden. Jag tror, i all ödjukhet och med visst utanförskap, att det vore bra om man diskuterade detta inom såväl kyrkor som samfund: vad står man?
SvaraRaderaHan skriver vidare att kristna i väpnad tjänt inte får fråntas rätten att få känna "ett slags munterhet och hängivenhet". Tyvärr går det inte att missuppfatta och jag har reagerat på det. Jag är väldigt överraskad av att så många försvarar Lewis skrivningar om rätten att döda - och i vissa fall skyldigheten - snarare än de försvarar kristendomen i sina inlägg.
De brev och mejl jag fått med anledning av mitt första inlägg har varit av skiftande karaktär, några tar frågeställningen på allvar, håller med mig om att boken bör föreses med ett förord som förklarar, vill förklara. Andra önskar mig till helvete, vilket kändes lite snopet. Kärleksbudskapet kan ta oanade omvägar.
Bäste Anonym, tack för ditt inlägg. En rättelse: jag har inte varit politiker i större delen av mitt liv. Och politken slutade jag med sex år sedan. Självfallet har jag läst hela boken - och fler därtill av Lewis. Tyvärr är det så att innehållet i den nu diskuterade boken inte går att missförstå: Lewis förordar dödsstraff - han menar ju att den som dör och blir kristen i alla fall får leva i evighet så det är inte så farligt att straffa med döden. Jag tror, i all ödjukhet och med visst utanförskap, att det vore bra om man diskuterade detta inom såväl kyrkor som samfund: vad står man?
SvaraRaderaHan skriver vidare att kristna i väpnad tjänt inte får fråntas rätten att få känna "ett slags munterhet och hängivenhet". Tyvärr går det inte att missuppfatta och jag har reagerat på det. Jag är väldigt överraskad av att så många försvarar Lewis skrivningar om rätten att döda - och i vissa fall skyldigheten - snarare än de försvarar kristendomen i sina inlägg.
De brev och mejl jag fått med anledning av mitt första inlägg har varit av skiftande karaktär, några tar frågeställningen på allvar, håller med mig om att boken bör föreses med ett förord som förklarar, vill förklara. Andra önskar mig till helvete, vilket kändes lite snopet. Kärleksbudskapet kan ta oanade omvägar.
Lewis var inte pacifist. Det är inte samma sak som att han tyckte att man ska "döda fiender på ett muntert och hängivet sätt" som DU skriver.
SvaraRaderaVad Lewis skriver är att en soldat kan vara munter och hängiven. En soldat kan ju kämpa för en bra sak, eller hur? Eller vill du skrota hela svenska försvaret?
Jag hoppas att du bara har missförstått honom på den punkten och inte gör en medveten förvrängning av hans ord.
Vad det gäller dödsstraff så minns jag inte exakt vad han skrev om det, men det tycker jag är en svårare fråga än vad hängivna motståndare gör den till. Det är fruktansvärt definitivt och utan möjlighet att "rätta till" i efter hand om man straffar fel person. Därför är jag nog emot dödsstraff i alla fall, även om kanske en del gjort sig förtjänt av det. Men livstids fängelse är väl ungefär lika hårt. Det är väl bara en gradskillnad egentligen.
Även om jag är emot dödsstraff, så kan jag förstå argumenten för det och anser inte mina "motståndare" vara hemska nazister för det.
mvh Lars-Göran Ståhl
P.S. Ursäkta mitt trams i förra mailet om dig som yrkesskadad politiker.
Hej Birger!
SvaraRaderaJag tycker det är bra att du tar upp C. S. Lewis människofientliga åsikter. Han anses ju som en god företrädare för kristendomen av många evangelister. Man kunde önska att fler kristna tog avstånd från honom.
De exempel du tar upp med Lewis är inte de enda. I en bok om lidandets problem säger han att människan beter sig som ohyra för att vi ÄR ohyra. (Ordet han använder är "vermin"). Lewis borde granskas kritiskt.
Därmed inte sagt att alla kristna tycker att Lewis åsikter är bra. Det är det ju ingen som har sagt så jag förstår inte varför somliga försvarare av kristendomen gör en så knasig tolkning. Det vore bättre om de tog avstånd från de delarna i hans teologi.
Men samtidigt, förhärligar inte bibeln våld? Gamla Testamentets folkmord känner du väl till? Joshua sparade inte ens boskapen i städerna han jämnade med marken, om man får tro bibeln. Jesus driver månglarna ur templet med våld. Dagen han grips uppmanar han sina anhängare att beväpna sig med svärd och i efterverkningarna hugger Petrus örat av en romersk soldat. Allt detta har antagligen en teologisk bakgrund snarare än historisk men budskapet är knappast pacifism.
Angående de präster som önskar dig en plats i helvetet kommer jag att tänka på vad Sam Harris skriver i Letters to a Christian Nation:
"Sanningen är att många som hävdar sig ha blivit transformerade av Kristus kärlek är djupt, till och med mordiskt, intoleranta mot kritik. Även om vi kanske vill tillskriva detta den mänskliga naturen är det uppenbart att sådant hat finner ansenligt stöd i bibeln. Hur vet jag det? Mina mest upprörda skribenter citerar alltid kapitel och vers."
En påminnelse om grundläggande hermeneutisk medvetenhet. Texten har ett tillkomstsammanhang - vilket inverkar, påverkar och grundlägger en förståelse av texten. I det här fallet är textens tillkomstsammanhang landet England 1941-42. Den historiskt kunnige vet att England då var involverat i ett stort krig mot Tyskland.
SvaraRaderaTexten är en sammanställning av en serie föredrag som Lewis höll i engelsk radio mitt under ett brinnande världskrig. Den bakgrunden är förstås av betydelse av för texten. Det förklarar möjligen Lewis prat om "den kristne väpnaren till försvar för en god sak" även om det inte ursäktas.
Låg intellektuell hederlighet på att rycka loss enskilda citat ur en sådan text för att på något sätt ställa svensk kristenhet mot väggen för att man inte tar avstånd från den. Möjligen är det så att man redan har en väl inövad förmåga att sovra i textmaterialet och faktiskt kan sätta in saker i sitt sammanhang för att därigenom kunna förhålla sig kritisk till vad som står. Jag tilltror sveriges kristna den förmågan, trots att Birger misslyckas med det i just det här fallet.
Patrik P menar att det är låg intellektuell hederlighet att rycka loss enskilda citat. Jo, så tyckte jag också första gången jag läste Birger Schlaugs inlägg. Men den som tar sig tid att faktiskt läsa Lewis argumentation för rätten att döda, både vad gäller döddstraff och för enskild att döda med glättigt sinne, kan knappast påstå att Schlaug gjort sig skyldig till att "rycka loss enskilda citat"! Den som kunde följa t ex webbdebatten på Dagens hemsida i samband med att man diskuterade kritiken mot Lewis kan också förstå, mycket tydligt, att vi kristna har mycket att diskutera. Att Schlaug satt fingret på en sjuk sak bör inte leda till att man skjuter på pianisten utan tar sig an problemet!
SvaraRaderaLena: Javisst har vi mycket att diskutera. Javisst, det finns mycket unket i historiens garderober som kyrkligheten behöver vädra ur. Javisst, Lewis argument är hårresande och saknar förankring i en human, livsbefrämjande och klok kristen teologi. Så kritiken mot Lewis text är berättigad, absolut.
SvaraRaderaMen, när Birger skriver: "Är den kristna rörelsen i Sverige inte värd ett bättre öde än att i samlad tropp tiga inför den 'knivskarpa argumentaion' som Lewis framför?" så lägger han på en skuld som ingen har gjort sig skyldig till. Att den kristna rörelsen tiger betyder ju inte nödvändigtvis att man håller med. Att tiga är inte per automatik att samtycka. Det är fullt rimligt att man tiger för att man helt enkelt inte bryr sig om vad Lewis skrev om saken. Jag tror att få, om ens någon, skulle hålla med Lewis i frågan om man frågade. Dessutom lägger Birger på en kollektiv skuld på människor vars förhållande till Lewis han rimligen inte vet något om. Lewis tankar om rätten att döda hör tydligt hemma i hans egen tid, vilket jag tilltror en nutida läsare att förstå.
Att påpeka det är inte att skjuta på pianisten. Det är att påpeka för pianisten att det stycket han just spelat inte är så relevant för dagen som är, även om det var aktuellt en gång i tiden.
Skulle få, om ens någon, hålla med om vad Lewis framför? Men snälla Patrik, titta ut över världen och se att kristna förordar dödsstraff idag, att unga soldater, innan de sätter sig i bombplan får höra just det Lewis skriver. Det sker idag.Och nog har Birger en poäng i att vi genom ett kristet förlag ger ut en bok, med en baksidetext som är djupt olycklig, ger klartecken för den syn Lewis företräder. Förlagschefen har ju för övrigt själv i denna debatt meddelat att i nästa upplaga blir det ett förklarande förord.
SvaraRaderaNär kyrkofadern Ambrosius valdes till biskop av Milano var han inte ens döpt, men han var en känd profil och troende kristen. Eftersom han dock innehadde ett ämbete i staten som tvingade honom att ibland avkunna dödsdomar kunde han inte döpas. På den tiden valdes biskoparna av folket, och när Ambrosius övertalats att acceptera, avgick han från sitt ämbete, döptes och gich igenom hela raden av vigningar på samma dag!
SvaraRaderaLite historiskt perspektiv, alltså!
Lena: Med "få, om ens någon" relaterade jag till den grupp kristna som Birger relaterade till i sitt inlägg, vilka var "den kristna rörelsen i Sverige". Birger frågade ju: "Står den samlade svenska kyrkligheten för budskapet i C.S Lewis böcker?" (min kursivering) I relation till dödande och dödsstraff så tror jag att svaret är nej. Med undantag av en minoritet under Svenska Evangeliska Alliansen och möjligen några figurer till.
SvaraRaderaOch jo, jag tittar ut över världen ofta och ser vad som händer och hur det legitimeras. Jag säger heller inte emot att Lewis syn på dödande och dödsstraff är helt förkastliga, vilket de absolut är. Men att tillskriva Lewis skulden för att vissa människor bombar andra människor är en lite för förenklad verklighetsbeskrivning. I det stora sammanhanget är Lewis en högst perifer figur. Skälet till att USA bombar irakier är knappast Narnia-böckerna.
Sedan är det väl så att svenskt förlag som ger ut en bok på svenska svårligen ska behöva stå till svars för den ideologiska förvrängning som samma bok används för på andra språk i andra länder och med andra syften? Visst, det är bra att baksidestexten skrivs om för att anpassa texten till samtiden. Men dras det inte lite stora växlar på en bok som vittnar om en förlegad och otidsenlig förståelse av just dödande och dödsstraffet?
Lewis är ingen teologisk auktoritet på något område. Jag har heller aldrig hört om någon som i Sverige hänvisat till Lewis och argumenterat för införandet av dödsstraff eller för kristnas rätt att under vissa omständigheter döda andra människor. (Att jag inte hört om det betyder å andra sidan inte att det inte hänt.) Att Lewis skrev om det och att folk läser betyder väl inte att folk håller med? Dessutom så tilltror och illskriver jag faktiskt människor som läser boken det goda omdömet att förkasta just de otidsenliga delarna av Lewis tänkande. Människor kan över lag faktiskt tänka själva och känna igen en förkastlig tanke när de ser en.
På DAgens ledarsidan kan man idag läsa:
SvaraRadera"Birger Schlaug är i det avseendet ett föredöme, som utifrån ett politiskt engagemang i miljörörelsen också tänker vidare och vill diskutera vad kristen tro står för, och har att tillföra in i hans funderingar om verkligheten.
Som sökare och intresserad av livsåskådning lyfter Schlaug flera relevanta frågor: analyserar gudsbilden, funderar över trons följdverkningar i samhällslivet, reagerar mot det han inte gillar och funderar över ondskans relation till skapelsen.
Här om någonstans behöver kyrkorna gå in i dialogen och se möjligheten till ett vidare samtal. Schlaug och många av hans gelikar ställer ”sanningsfrågorna” och öppnar för djuplodning i den kristna trons kärna. Antingen för att ta till sig, eller för att förkasta."
Det är helt riktigt! Fast jag undrar förstås om Schlaug själv uppskattar uppskattningen från Dagen...
Hoppas som muslim att det där är en väldigt udda kristen lirare och att andra kristna tycker hans åsikter är lika udda som jag tycker att de är.
SvaraRaderaOK, fotbollsnörden... Hoppas som du. Förresten: Vi håller nog inte på samma lag, tror jag efter att ha kollat din blogg, men ditt lag lär väl vinna i år. Huliganer till frimärksamlingarna!
SvaraRaderaDödsstraffet har faktiskt stöd även i nya testamentet. Om ni läser Romarberevet 13:4 så står det "Det är inte för inte som som överheten bär sitt svärd, den står i överhetens tjäns som en hämnare..."
SvaraRaderaTydligt genom bibeln är att det skiljs på att döda í egenskap av en myndighet eller som enskild person. Exempelvis lät Moses döda ca 3000 man när han såg att de tillbad en guldkvalv, detta trots att han precis mottagit buder "du får inte döda"
..."Guds tjänst" menar jag förståss
SvaraRaderaJag tycker att vi ska följa bibeln till punkt och pricka. Vi ska stena barn och kvinnor till döds. Och om inte kvinnor gör som vi säger så våldtar vi dem innan vi mördar dem.
SvaraRaderaSen får vi inte glömma att slänga ut dem på gatan ett par dagar när de har mens oxå eftersom det inte är tillåtet att vara nära en kvinna under den perioden.
Ett annat bra exempel är detta: "Då fann jag något som var bittrare än döden, kvinnan som själv är ett nät och har ett hjärta som en snara och armar som är bojor. Den som behagar Gud kan undkomma henne, men syndaren blir hennes fånge"... (Pred. 7:27). Så nu ska vi leva i celibat oxå. Haha.. vilken jävla skit bok! Att den inte redan är bränd och glömd? Ska nog oxå skriva en bok och be mina barn och barn barn och barn barns barn osv skriva färdigt den i ett par hundra år. Att det kan vara så lätt att manipulera ett helt folkslag. Det konstiga med det hela är att kyrkan väljer att tysta ner bitar som att gud är allsmäktig och mördar alla som trotsar honom. Kyrkar predikar bara om att han älskar alla vilket inte är fallet. Han har mördat mänger med människor. Konstigt att inte hela världen ser massmördaren på Virgina Tech i Usa som en profet och allsmäktig ledare. Han hade ungefär samma tankesätt som gud men han är hatad av hela världen. Konstigt vad några hundra år och våld och korståg kan göra med folks hjärnor. Nä, låt era barn leka och ha roligt istället för att lära dem läsa om massmord, kvinnovåld, horor och barnmord. Barn ska ha en fri uppväxt och inte ingå i någon sekt från födseln.
Visste inte att Lewis skriver så in sin bok. Det låter inte bra alls. Dock tror jag inte att de flesta kristna i Sverige står för en sådan syn.
SvaraRaderaEtt annat boktips som jag tror du skulle tycka om är Jim Wallis bok "Ett nytt sätt att leva" som intar en helt annan syn.
Vore också intressant att se dig kommentera de uppmaningar till våld och mord som finns inom islam.
"du får inte döda"
SvaraRaderaDräpa. Grundtextens "rasah" betyder orättmätigt dödande, till skillnad fårn allmänt dödande: "qatal".
http://www.matsmolen.se/index.php?sida=20
SvaraRaderaOm kärlek och fel och brister.
Lite kort, för det tar inte upp allt man kan i denna fråga ...
Man bör tänka på att Lewis levde i en tid när krig var en del av vardagen - under andra världskriget.
SvaraRaderaVi snälla, rika, naiva, privilegierade, freds-bortskämda svenskar har svårt att förstå att det inte så enkelt att ALLTID kompromissa, förhandla med och älska sin nästa när han utför hemska handlingar mot oss eller andra.
Ibland måste man försvara sig, till och med hårt...det kallas krig.
Inget önskvärt, inte vackert, men så är det ibland. Tyvärr!
Lewis hade helt enkelt en annan utsikt än vad vi freds-bortskämda, rättvisevana svenskar har - i vår lilla frids-bubbla.
Han utgår från en krigssituation - när man inte kan förhandla och när det handlar om krig.
Han menar inte att vi ska mörda i fredstid. Jag kan inte tänka mig för att han tycker det.
Narnia handlar om krig också, och Lewis genomlevde ett krig där hans fiender (tyskarna) inte visade honom någon som helst besinning.
Hur skulle världen se ut, och hur många judar t ex hade dött, om vi ej gjort motstånd mot Hitler?
Diplomati duger inte alltid!
I den situationen, med krigsminnen, av döda vänner, sönderbombat England, Europa etc så är han mindre blåögd än vad vi svenskar, i fredstid, är helt enkelt.
Sedan kanske hans ord kunde skrivits mer diplomatiskt, visst, men dom utgår från en krigsbild. Vi är inte vana vid såna ord - i vårt naiva, godhjärtade gull-land.
Skillanden mellan Lewis utsiktspunkt och vår är alldeles för stor.
Och det är dessutom vanligt att vi nu för tiden vrålar högt och hårt i media mot allt som vi anser är orätt på minsta sätt och överdriver gärna aggressiviteten mot våra förhatliga personer som inte har samma blytunga fred-frid-& jämnställdhetssyn som vi själva har.
Vi kan döda i kriget mot rasism, sexism, vapenhandel, prostitution, pedofilism, sänkta skatter och annat som stör vår perfekta värld.
Det här inlägget är bara ytterligare ett sätt att få lite drama i våra freds-snälla lugna liv.