.jpg)
Det är förhöst i luften, Eller om man ska vara glättig: sensommar. Fjärden håller inte värmen längre, badhuset kallar men fan den som ger sig....
Har lusläst de första 150 sidorna i mina tänkta memoarer, de skrevs innan vårfjärden blev sommarfjärd. Lustigt att läsa det man själv skrivit, lite genant på något sätt. När skördarna är klara ska jag ta tag i fortsättningen. Det är ett grävande i arkiv, hårddiskar, disketter och en och annan minnepinne.
Det gäller att tyda bokstäver skrivna i arbetsböcker, på servetter, på programblad. Enklare att läsa det som skrevs på maskin, minns glädjen då jag skaffat skrivmaskin som kunde sudda text fem steg bakåt. Vilken lyx!
En del gör sig nog inte i memoarer, en del är sagt i förtroenden och förtroenden ska man inte svika. I våras hörde jag av mig till några för att fråga om det var okej att skriva om vissa samtal, vissa mindre förtjänstfulla händelser, vissa ord och löften som när de uttalades inte alls var avsedda för allmänheten. Jodå, det mesta tilläts. Men inte allt, så det får vara.
En del i de högre skikten tänker jag dock inte fråga om det sagda kan förklara varför beslut blivit som de blev. Och skitstövlar må beskrivas som skitstövlar - eller?
Ska ut till det största äppelträdet, som bär fyra sorters äpplen på sina grenar. Ska kolla om kärnorna utvecklats från vita till bruna. Då är det dags att skörda för att musta. Musteri finns inom några få mil, men Lena och jag åker längre för vi vill vara med när just våra äpplen behandlas.
Kanoterna vid bryggan känner sig nog övergivna, det var ett tag sedan de nyttjades, Får bli i veckan som kommer, med eller utan regn. Undrar om fiskljusens ungar har överlevt. Lommens ungar har i alla fall klarat sig bra, det var några år sedan några idioter på vattenskoter roade sig med att köra ihjäl ungar. Tänker i mitt stilla sinne på politikern som i fyllan och villan berättade om hur... nej, stopp där.
