tisdag 17 december 2019

Ständiga frågor...

Ständigt dessa frågor. De kommer med jämna mellanrum. Och handlar om "mobilstrålning" och liknande. Frågorna är av två sorter: Vad anser du? och Hur gör du själv?

Det sistnämnda är lättast att svara på: Jag använder trådlöst nätverk, men sätter mobilen på flygläge varje natt och har inte vare sig padda eller mobil i sovrummet. Jag använder inte heller trådlösa hörsnäckor. Än så länge i alla fall.

Varför allt detta? För det första och simplaste: det är a) inget besvär och b) ganska skönt. För det andra och mer osäkra: jag har läst tillräckligt för att inte kategoriskt bortse från bieffekter och riskbilder. Risker utsätter vi oss för ständigt, en del är värda att ta (typ köra bil på landsväg där mötande bil är en meter från min egen), en del är onödiga eller rent av fåniga att ta (det sistnämnda gäller t ex att koppla upp allt mer i hemmet - allt som är uppkopplat kan bli hackat).

Vad jag anser rent generellt? Tja, forskningen är inte helt klar - och i vanlig ordning tycker jag att båda extremsidorna överdriver, övertolkar och letar efter sådant som stärker deras uppfattning istället för att utmana den.

Det jag själv anser mig veta om 5G är att det blir lättare att skapa det totala övervakningssamhället där vi inte har någon frizon - ett perfekt system för rörelser som inte har demokrati på dagordningen. Man bör alltid bygga system utifrån hur de kan missbrukas, inte utifrån hur de kan brukas. Det är inte lätt, det är en balansgång - för även en kniv och tändsticka kan missbrukas. Att jättebolag som Google och länder som Kina älskar den totala integritetskränkningen är ju inte så konstigt, det ligger liksom i deras affärsidé resp ideologi.

Men annars då? Under några tidigare år försökte jag sätta mig in i frågan om "mobilstrålning". Det var inte helt bekvämt - en del forskning pekade på risker, en del forskning (inte så lite heller) finansierades av intressenter och värst av allt: "samhället" hade/har så mycket att vinna på tekniken att den, oavsett risker för hälsa och/eller miljö, inte kan stoppas.

Inför ett samtal med Mona Nilsson i Kunskapskanalen (jag var programledare för En bok, en författare och Mona Nilsson hade just skrivit Mobiltelefonins risker) kollade jag och andra delar av dokumentationen (boken är fylld med fotnötter, hänvisningar till källor och dokumentationen gjorde mig nästan matt) och ansåg att boken höll för ett seriöst samtal. Så, jo, visst är det ett fullskaleexperiment vi sjösatt, och det är säkerligen så att det finns hälsorisker och det är en jäkla tur att det finns människor och organisationer som kritiserar - det är bara på det sättet förbättringar sker, hur hade till exempel säkerheten för kärnkraften sett ut om inte motståndet varit så stort?

Nu kommer kanske "klimatskeptiker" att tolka det som att jag tycker att de är guds gåva till mänskligheten - det tycker jag inte för dessa har i de flesta fall totalt tappat förmåga att se och höra sådant som de inte vill se och höra. En del av dem, som inte är konspirationsteoretiker vars hjärnor försöker hitta samband som inte finns, har gjort nytta eftersom deras kritiska frågor säkerligen bidragit till att slarv och låt-gå-analyser undvikits. När det slarvats har det också kostat på, som t ex när fel siffror lanserades av Världsnaturfonden 2005 vad gäller glaciärers avsmältning i Himalaya - siffrorna togs in i Klimatpanelens rapport och gjorde stor skada innan det rättades till.

Tillbaka till frågan om "mobilstrålning"... Det blir alltid problematiskt när kritik av sådant som bör diskuteras blir en del av konspirationsteoretikernas världsbild - det medför nämligen att de som vill framföra relevant kritik drar sig eftersom de missbrukas av - och sammanblandas med -  de som lever i konspirationsteoriernas värld. Så man kan väl säga att 5 G:s bästa vänner är just de som lever i den världen. Synd. Lite balans och måtta är nämligen inte så dumt. (Detta gäller naturligtvis även klimatdebatten - det är inte ovanligt att politiker och andra debattörer i retoriska ordalag påstår att planeten går under, att livet hotas och liknande. Allt sådant saknar grund - planeten lär finnas kvar, livet i någon form kommer att finnas kvar hur illa vi än kommer att behandla planeten, liv som i en ny evolution kan leda till nya arter och kanske nya civilisationer. Som art hotar vi inte livet på planeten, däremot hotar vi oss själva och våra möjligheter att bygga goda samhällem. Planeten kommer att "gå under" först när solen om några miljarder år slocknar.)