När Gustav Fridolin i sina yngre dagar skrev boken Blåsta! så var det inte Miljöpartiet han syftade på. Men nu är partiet blåst.
När partiledningen, och förhandlarna, ställde sig bakom energiuppgörelsen 2016 försökte man intala medlemmar och väljare att man vunnit en seger. Trots att man var med och avvecklade den effektskatt som var på väg att styra bort all kärnkraft - och som MP själva varit med att införa.
Effektskatten infördes som en del av grön skatteväxling i budgetsamarbetet med S och V i slutet av 1990-talet. Det var en seger då!
Det kändes som en spottloska rakt i ansiktet när samma parti avvecklade den skatt som vi infört och som faktiskt var på väg att ge resultat. Kärnkraften var på väg att avvecklas med hjälp av marknadsekonomiska styrmedel - visserligen sentida avveckling men ändå (det var ju lovat i folkomröstningen om kärnkraft att den skulle vara avvecklad 2010).
När effektskatten avvecklades kunde flera reaktorer överleva - de talades om 20 år till. Dessutom skapades det rådrum för kärnkraften som nu M, KD, L och SD utnyttjar för att försöka driva fram nya reaktorer (med statsstöd!) och förlänga livet på de allt mer osäkra gamla reaktorer som är kvar. I en tid när privatisering av terror, sprängningar och drönarkrig ökar!
Som sagt: Blåsta! Precis som några av oss sa att MP blev 2016.
Naivt agerande är bara förnamnet. Spottloskan känns dock fortfarande. Så här såg det ut när den levererades:
PS! Sägas ska att Blåsta! är en mycket bra bok.
PS2! HÄR skriver jag om kärnkraftens historia i Sverige - och hur politiker (läs: S) manipulerat gång på gång.
PS3! Frankrike som länge suktat på "fjärde generationens kärnkraft" har beslutat lägga ner av kostnads- och teknikskäl. SD, M, L och KD har förordat fjärde generationen, deras tanke tycks nu än mer flummig.