Carl Schlyter stiger av

Så slutar då också Carl Schlyter att vara medlem i Miljöpartiet. Knappast oväntat efter den nya regeringsuppgörelsen där vårt gemensamma gamla parti väljer att inte bara samarbeta med regeringen - med rätt att driva opinion för det man verkligen vill - utan tvärtom vara med att i en "rödgrön" regering administrera mer nyliberalt anfrätt politik än till och med Alliansen klarat av. 

Utifrån den kritiska analys - jag delar den fullt ut - som Carl länge burit på är avskedet från MP inte särskilt överraskande. Kanske partiledningen drar en lättnadens suck - inte otroligt med tanke på hur man behandlat de som man kallat "plakatpolitiker", och till och med hävdat varit orsak till dåliga opinionssiffror.

Skulle förvåna mig om inte flera av de "obstinata" i den tidigare riksdagsgruppen följer med. För några år sedan möttes många av oss som är kritiska (det så kallade Jädersbruksmötet där bland annat Carl och jag talade) och ur bland annat detta - men långt ifrån bara därifrån - har onekligen en oro över sakernas ordning vuxit fram vilket bland annat varit märkbart i FB-gruppen Grön Omstart och liknande.

Splittringen hade kunnat undvikas av Miljöpartiets ledning om de valt en annan väg, värnat ideologisk debatt och drivit opinion för det som var gröna värden från början istället för att i första, andra och tredje hand varit språkrör för den Löfvenska regeringen.

Vi klarar inte miljö- och klimatfrågorna om vi inte också bygger ett samhälle med social anständighet och minskade ekonomiska klyftor. Det tragikomiska är att Gustav Fridolin brukade berätta hur han blev miljöpartist när jag i SVT:s ekonomidebatt inför valet 1994 betonade just det och hur vi måste börja tygla den så kallade "marknaden".

Tillägg: Även Annika Lillemets och Valter Mutt lämnar.