Försvarsminister Hultqvist har lyckats, med sitt trygga dalmål, säga saker som ingen borgerlig försvarsminister hade kunnat säga utan att sossar, miljöpartister och andra skulle flyga i taket. Tänk er en borgerlig försvarsminister som skulle häva ur sig att de som är kritiska till värdlandavtalet med Nato går i Rysslands ledband. Han skrämmer kritiker till tystnad, de blir utpekade som fiender till Sverige. Det magnifika är att denne man, med sitt trygga dalmål och djupa röst, förleder journalister till att inte förmå ställa kritiska följdfrågor.
Med Hultqvist tar Sverige stegen in i Nato bakvägen. Det är ju lysande för de borgerliga som som inte själv förmår få med sig medborgarna på svenskt medlemskap i Nato.
Att tvinga bort Hultqvist vore kontraproduktivt, vilket förstås just Jan Björklund insett, vilket bidrar till att just han var på väg att bidra till att Löfven skulle återväljas till statsminister redan före jul. För Björklund är ju militären ocb Nato den mest centrala frågan. Liberalerna har mindre intresse än C vad gäller arbetsrätt och dylikt småtjafs som inte är pimpat med handfasta granater och axelstjärnor. Själv fick jag bara några pinnar på axlarn, innan de försvann.
