Alltid denna kärnkraft... Åsa Romson har nog något i bakfickan...

På  väg till Nyhetspanelen (SVT 07.40) trots att det inte är min vecka. Gick på tågresan upp till stan igenom kärnkraftsuppgörelsen och skrev ner lite grand om vad som gäller och vad det kan leda till eftersom det varit lite oklart i medier och bland kommentatorer.

Förra veckans överenskommelse mellan S och MP - en höjd avfallsavgift - räcker inte för att garantera att någon reaktor skall tas ur drift denna mandatperiod. EU:s ökade säkerhetskrav räcker inte heller.   

Tyvärr inte heller den ökade effektskatt som offentliggjordes denna vecka. Såldes finns något mer bakom hörnet, eftersom miljöminister Åsa Romson lovat att två reaktorer kommer att avvecklas under mandatperioden. 

För övrigt visar det sig att den rödgröna budgetuppgörelsen tycks innebära att miljöskatternas andel av ekonomin blir lägre än på mer än 20 år, det vill säga då MP hade budgetsamarbete med S och V.

Inför budgetarbetet meddelades häromdagen att man fortsätter den borgerliga regeringens höjning av  den kärnkraftsrelaterade effektskatten. Höjningen är ganska beskedlig - drygt 2200 kr per megawatt och månad (från 12 648 till 14 770 kronor) varav 600 kr är inflationsuppräknat. Detta påverkar knappast kostnaden för reaktorerna så att de drivs till stängning, vilket också finansdepartementet meddelar i ett PM.Men det bidrar, inte minst eftersom det är just en skatt på effekten som sådan.

Den avfallsavgift S och MP gemensamt kommit fram till att höja med 1,6 öre per kWh (från 2,2 öre till 3,8 öre) skall finansiera omhändertagandet av det radioaktiva avfallet. Tidigare har MP krävt att avgiften skall höjas till 6 öre, vilket överensstämmer med flera myndigheters beräkningar för vad avfallet i framtiden kommer att kosta att ta hand om. Således kommer fortfarande avfallsfonden att vara underfinansierad. Socialdemokraterna är förstås medvetna om att 6 öre skulle närma sig gränsen vad några reaktorer skulle klara för att överleva.

De ökande kostnader som MP betonade vad gäller högre säkerhetskrav är sedan länge kända för kärnkraftsbolagen de är gamla EU-krav som blev följd av kärnkraftskatastrofen i Japan.

Problemet för kärnkraftbolagen har varit att EU-kraven skulle kunna slå hårt för ekonomin på de äldsta och sämsta reaktorerna. Det visar sig emellertid att så inte blir fallet, vilket förmodligen överraskade MP:s förhandlare när det var försent - det stationära extra system för härdkylning som det handlar om kommer nämligen inte att krävas på just dessa reaktorer. Istället kommer dessa att få utrustas med mobila system, vilka är betydligt billigare. Huruvida de mobila systemen innebär sämre säkerhet kan jag inte bedöma, men frågan uppstår förstås: om de billigare mobila systemen är lika säkra som de dyrare stationära varför tillåts inte samtliga reaktorer utrustas med det billigaste alternativet?

När man i samband med att budgetsiffror offentliggjordes häromdagen framgick att regeringen beslutat att höja effektskatten - vilket förstås ökar kostnadsbördan för kärnkraftsbolagen. Dock inte mer än marginellt. Dessutom: nettokostnaden blir mindre än de siffror som officiellt anges eftersom effektskatten får dras från bolagsskatten. Statens inkomster på skatten beräknas till cirka 250 miljoner per år.

När Åsa Romson förra veckan lovade att minst två reaktorer kommer att falla så lär det bygga på ännu inte offentliga kostnadshöjningar. Det skulle i så fall handla om ett visst "ökat egenansvar" för bolagen att betala premier för att försäkra sig för kostnader i samband med kärnkraftsolycka. Centern försökte med att ge bolagen fullt ansvar, med det föll när man förstod att det skulle innebära att reaktorer skulle avvecklas ganska omgående.

Det finns tre olika försäkringar som berör  kärnkraften. Egendomsförsäkring som täcker skador på själva kärnkraftverket, avbrottsförsäkring som täcker kostnader om kärnkraftsägaren vid haveri eller stillastående måste köpa el till sina kunder. Enligt lag måste reaktorägaren även teckna en ansvarsförsäkring för att kunna stå för kostnader i omgivningen på upp till 3,3 miljarder kronor - vill jag minnas -  per skadehändelse. Resten av kostnaderna får staten stå för. Här finns möjlighet att öka bolagens ansvar.

En annan möjlighet är förstås socialdemokratiska löften om nya skatter i nästa års budget - t ex den fastighetsskatt som åläggs kärnkraftverk eller ett steg till när det gäller avfallsavgiften. Något måste det rimligen finnas eftersom miljöministern så kategoriskt både lovade och garanterade att reaktorer kommer att stängas den här mandatperioden. Ska bli spännande att se var hon har för Löfven-löften i bakfickan. Något är det, annars hade Åsa aldrig vågat vara så kategorisk.


PS - miljöskatternas andel av ekonomin blir lägre än på drygt 20 år.
Miljöskatterna, som offentliggjorts, i den föreslagna budgeten innebär att det inte blir någon grön skatteväxling. Tvärtom fortsätter skillnaden mellan skatt på arbetstid och miljöskatter att öka. Miljöskatterna blir faktiskt med den nya rödgröna regeringen mindre än på drygt 20 år - det vill säga sedan MP hade budgetsamarbete med S och V åren 1998-2002 då grön skatteväxling ingick i överenskommelsen - när man ser till andelen av den totala ekonomin. Det finns en del utmaningar för den gröna riksdagsgruppen att bita i...