Ibland är det bra att vara ödmjuk. Nästan alltid är det bättre att ställa frågor, som kan leda till att människor tänker själva, än att ge svar som får människor att blint tro på det man säger.
"Lita på mig", är det värsta en politiker kan säga. "Tänk själv", är det bästa man som politiker kan säga. I brist på ödmjukhet så påpekar jag gärna att jag vanligtvis avslutade mina politiska tal i valrörelser på det sättet.
Som ni vet brukar jag orera om de växande skulderna som hushållen i Sverige lotsats fram till. På drygt tio år har bostadslånen ökar från drygt 700 miljarder till drygt 2200 miljarder. Detta har skett inte minst genom genom det putslustiga förhållande att man istället för att betala 1 miljon för ett etta numera betalar tre miljoner för samma etta. Trots att färgen flagnar, stammarna är rostiga, porten lika ful och möglet hägrar bakom taskigt fasadbygge.
Banken ger således tre gånger så höga lån på en bostad som för drygt tio år sedan. Banken lånar ut mot ränta. Ju högre lån, ju mer räntevinster. Så vinnare är banken, som skapar pengarna i samma stund låntagaren och banken är överens om att lånet, i form av siffror, skall knappas in på skärmen. Effekten är - också i detta fallet - att allt större del av den totala "ekonomin" betalas ut i form av jämförelsevis lågbeskattade vinster och utdelningar. Vilket i sin tur leder till att allt mindre del av "ekonomin" betalas ut som löner som beskattas för att finansiera skola, sjukvård, äldrevård och trygghetssystem.
Detta är ett av skälen till att vi hela tiden måste springa runt efter vår egen svans - eller uttryckt på annat sätt: vi måste "skapa" lönearbete för att finansiera våra grundläggande gemensamma behov.
Nästa gång ni hör en ekonom, politiker, LO-företrädare eller forskare säga att vi måste skapa mer sysselsättning, så ställ den alltid lika ödmjuka frågan: Varför?
En hyggligt ödmjuk följdfråga är: Varför är det just arbetstid som skall finansiera allt det goda vi vill ha - varför kan inte målet vara att även "kapital som arbetar" skall ge motsvarande bidrag till vårt gemensamma?
PS!
- Etc, hade för en tid sedan en beräkning om att vi betalar ut lika mycket till bankerna om vi gör till sjukvård, skola och social omsorg.
- Och som Corncuopia påpekat: "Värt att komma ihåg är att ränteavdraget är en subvention av bankerna, eftersom banken fortfarande får hela räntan även om du får tillbaka pengar via lägre skatt".
- I Framtidsutmaningar - en antologi utgiven av regeringens tillsatta Framtidskommission - är ett återkommande påstående: vi måste skapa mer sysselsättning för att finansiera framtiden...
- Varför sociala avgifter - så fiffigt benämnda "arbetsgivaravgifter" -
skall beläggas på arbetstid och inte på t ex avkastning på kapital är och förbli en
ideologisk fråga där vänster och höger verkar totalt överens. Högern därför att systemet medför inkomstklyftor, vilket uppfattas som något gott och stimulerande. Vänstern därför att de tror att värdet på arbete uppvärderas genom att det ligger avgifter på arbetstid. De gröna var - för länge sedan - inte överens med dem.
När jag gick i skolan på 60-talet var det "lita på mig" som gällde, dvs "så här är det". "Tänk själv" var förbjudet och ve den som tänkte så långt så att man ifrågasatte det som sades från katedern, då åkte man ut, blev lyft i håret och/eller fick en lapp hem där det stod att man var uppstudsig och besvärlig. Jag fick många lappar hem och satt ofta i korridoren.
SvaraRaderaI läroplanen för grundsdkolan stod det typ något om att man ska stimulera elevernas eget tänkande och kreativitet och med anledning av det sa en fd rektor på lärahögskolan i k-stad att "om skolan skulle lyckas med det skulle man förbjuda skolan"
Adolf Hitler hade en tes om att ju mindre de dumma massorna vet desto bättre är det.
Jag tror tyvärr att inte att de ligger i de styrandes intressen att vi tänker själva, de vill att vi ska lita på deras lögner, halvlögner och skitsnack.
Om vi frågar varför kommer vi inte att få svar, antingen för att de inte vill redovisa de verkliga svaren eller för att de helt enkelt inte kan svaren.
På ett politiskt möte där vi skulle behandla frågan om en ny motorväg genom Skåne, en motorväg som det ältats om nödvändigheten av i media och på eviga politiska möten frågade jag "Varför är det så viktigt med en ny motorväg?" Inget kunde svara, ingen ville svara, till slut ställde sig dåvarande kommunekologen upp och sa "motorvägar är inte politik, de är religion".
Så är det kanske, religiösa fanatiker kan inte heller svara på frågan, varför?
Cornucopia har nu på morgonen ett inlägg om barnbidragspolitik där han också nämner medborgarlön. Jag lägger i en kommentar fram mina senaste tankar kring vad jag kallar ett basförsörjningsstöd. Jag har inte fått någon feed-back på detta än, vilket kanske beror på att folk fortfarande funderar... Ta gärna en titt!
SvaraRaderahttp://cornucopia.cornubot.se/2013/03/alternativ-barnbidragspolitik.html
Cornucopia har nu också lagt till ett inlägg om medborgarlön kontra a-kassa: http://cornucopia.cornubot.se/2013/03/reformering-av-kassan-istallet-for.html
SvaraRaderaI arkivet hittar jag mycket riktigt en riksdagsmotion från den 25 januari 1989 från Schlaug som inleds med:
SvaraRadera"Miljöpartiet de gröna anser att man skall betala minst lika mycket skatt på avkastning på kapital och på realisationsvinster som på eget arbete."
Dessutom krävs att olika slag av kapitalvinster skall beskattas likvärdigt kombinerat med tekniska lösningar. (motion till riksdagen 1988/89:Sk447.
Temat återkommer för övrigt i flera motioner kommande år.
Hittar även motioner från språkröret Schlaug om demokratisering av näringslivet. Wetterstrand och Fridolin skulle sätta fruksoten i halsen om de läste förslagen...
Bland annat att anställda och lokalbefolkning skall ha förköpsrätt vid utgivning av nya aktier, att anställda skall ha förköpsrätt till företaget om ägarna anser att det skall läggas ner (priset skall vara det lägsta av bokfört värde eller marknadsvärde) och en rad andra förslag för att decentralisera det man varnar för skall bli en "blå planekonomi" med allt större koncerner på marknaden. Motionen avslutas med "En fungerande äkta marknadsekonomi (decentraliserad och demokratiserad) kan byggas upp där det finns många parter på marknaden; mångfalden kommer att öka".
Ju mer vanligt folk arbetar och sliter desto mer blir det över till alfahanarna i toppen.
SvaraRaderaDet som driver många trots detta är att alla vill uppnå någon form av status med hjälp av de senaste prylarna.
Dyra prylar är en tydlig status markör och för många väldigt oemotståndlig.
/Lars
Men Birger. Å andra sidan tror jag att mycket av vår välfärd skulle bli sämre, skolor, sjukvård mm eftersom skatteintäkterna skulle sjunka.
SvaraRaderaTyvärr tror jag inte att en nedväxling skulle kunna ske utan att fel saker drabbas.
Vi ser att så fort vi får ökad arbetslöshet mm drabbas många välfärdsfunktioner.
Men hur menar du att mindre arbete skulle kunna ske med bibehållande av samma sjukvård, skola osv?
En detaljerad diskussion av detta skulle vara intresant att följa.
/Lars
Lars, frågan som ställs är ju varför det är just arbetstid som skall finansiera den helt övervägande delen av vårt gemensamma? Idag är det ju arbete/arbetstid som finansiera skola, vård, omsorg och socialförsäkringar. Varför inte dela på det på ett mer likvärdigt sätt?
SvaraRaderaChrister Sanne ställer frågan Varför skall vi skapa jobb? och kommer fram till att det är destruktivt. Han gör det här:
SvaraRaderahttp://goto.glocalnet.net/christersanne/Christer_Sanne/Skapa_jobb.html
Grreenline2:
SvaraRaderaDet är en viktig fråga vad som skall beskattas.
Hur menar du att vi skall finansiera välfärdens viktigaste delar?
Jag skulle rekommendera fastigheter, minskat ränteavdrag, ändliga råvaror t.ex. Men räcker det?
/Lars
Gillar verkligen detta inlägg då det lyfter flera grunder för förändring och ett bättre samhälle:
SvaraRadera1. vikten av ödmjukhet
2. tänk själv/det att också uppmana folk att tänka själva
3. sprida grundläggande fakta om hur sjukt dagens finansiella system är uppbyggt med dess institutioner, lagar och förordningar - insikter som när de väl sitter kan ta oss förbi höger och vänster, och dagens fokus på symptomnivån!
PS Jag gillar också konceptet på framtidsveckan där Ni är flera som samarbetar utifrån något olika fokus.
Nej, det räcker inte. Det är därför också vinster och utdelningar successivt bör beskattas med målet att beskattningen är likvärdig med skatt på arbete, inkluderat de sociala avgifterna. Tjänar jag tusen kronor på arbete idag så betalar arbetsgivaren ungefär 500 till mig och 500 till skattemyndigheten i form av arbetsgivaravgifter och inkomstskatt. Varför skall inkomst på arbete beskattas mer än inkomst på kapital? Varför skall den som arbetar ihop 250 000 kronor per år bidra mer till skola och omsorg än den som får motsvarande inkomst av vinster och utdelningar? Det är ju det som dagens blogg handlar om, vilket jag tycker är mycket relevant!
SvaraRaderaJag har nog alltid velat se rött så mycket att jag inte förstått vad grönt är. Tyvärr börjar jag förstå det nu när grönt i mp är så blekt att det nästan blivit färglöst. Kanske är grönt det verkligt revolutionära, bara det får färg igen!
SvaraRaderaRödhaken
"varför kan inte målet vara att även "kapital som arbetar" skall ge motsvarande bidrag till vårt gemensamma?"
SvaraRaderaDärför detta bara är en motreglering. Problemet ligger i det monetära systemet. Detta upprätthålls genom:
- skatt måste betala in i kronor.
- centralbanken finns som lender of last resort
- bankgarantin
- affärer måste acceptera kronor betalningsmedel
det gör det nästintill möjligt att skapa en alternativ skuldfri valuta.
Löningen är att avskaffa centralbanken och bankgarantier. Då skulle folk med stor sannolikhet välja en uppbackad valuta (säg med guld i valven) och där pengar var certifikat (jämför med kvitto du får hos pälsförvaringen).
Bankerna skulle då bara vara mäklare mellan sparare och låntagare, och räntan skulle sättas av utbud/efterfrågan (av marknaden). Vill många låna så stiger räntorna och om många vill spara så sjunker de, helt självreglerande.
Problemet är inte för mycket marknad, utan för lite.
@NeoLiberal Agenda
SvaraRaderaDet finns så mycket önsketänkande i denna tro på marknaden som den allenarådande naturkraften. Hur sköter du trädgården? Genom att inte ta bort parasiter och mördarsniglar - det fixar naturen om man bara låter den vara? Man behöver inte ens så - djungeln fixar det där av sig själv på något magiskt sätt. Skulle vara intressant att se din "laissez faire" odlad i nyliberalt romantiserande av naturen. Jag tycker det är en ganska rörande naiv tanke att bara man släpper loss de finansiella mördarsniglarna än friare så kommer vi få maximerat med skördar i framtiden genom någon form av Darwinistisk process .
För att gå igenom dina punkter
1) Nä, vi betalar inte kronor i riksvalutan svenska kronor - skattekontona ligger på SEB (Bankgiro: 5050-1055 ) och ingen bank accepterar ta emot dessa såsom om de vore svenska kronor, dvs centralbankspengar. Bloggaren Viktualiebrodern har skrivit två riktigt intressanta bloggar på hur vi kom att betala skatt till Walllenberg - googla gärna.
2) Centralbanken måste existera om du vill ha flera banker som skriver skuldpapper på guld (för det är ju vad det är - bankens skuld till kunden). För att detta ska kunna fungera praktiskt måste det finnas centrala clearinghus, dvs centralbanker, där bankerna skuldkvitton på guld kan växlas. När guldbaggar påstår att guld innebär avskaffande av centralbanker, dvs clearinghus, är de helt ute och cyklar. Jag skrev om det här, du får gärna bemöta:
http://parasitstopp.wordpress.com/2011/08/29/guld-ar-inte-pengar/
3)Vi kontotransaktioner betalas inte mottagaren i centralbankspengar nominerade i svenska kronor. Det som sker vid kontotransaktioner är att kontoinnehavarna får mer eller mindre av bankens skulder på sitt konto - detta då bankernas konton endast är bankernas skulder till kontoinnehavarna och inget annat. (som kunden kan kräva ut genom bankomaten – så länge inte för många gör det samtidigt, som vid bankrusningar t.ex) Vi bollar mao bankskulder mellan varandras konton vid kontoöverföringar. Det går inte att överför centralbankspengar nominerade i svenska kronor mellan bankkonton - det enda som kan överföras från ett konto till ett annat är bankernas skulder nominerade i svenska kronor. Stor skillnad som de flesta Österrikare totalt bladdrar bort då de tror att allt är fiatvaluta, dvs centralbankspengar. I verkligheten är bara en extremt liten del fiat-valuta- det mesta är den sk penningmängden är bankskulder.
99,99% av världens befolkning har inget guld utan måste "låna" av den lilla finanselit som sitter på de mesta av guldet idag. Guld kommer mao vara lika skuld som idag. Det var därför som bl.a Rockefeller finansierade Mises. Guldmyntfot är finanselitens räddningsplanka såsom det alltid varit.
Pengar är en social konstruktion som bygger på förtroende. Att ha ett penningsystem byggt på girighet skapar inget förtroende. Att staten skapar skuldfria pengar och att medborgarna garanteras en medborgarlön är ett bra sätt att bygga ett sådant förtroende. Ett penningsystem byggt på "sink or swim" leder bara till att alltfler simmar ifrån eländet när de upptäcker hyckleriet.
Det liknar alltmer som att Schlaug lutar åt att göra en svensk variant av Grillo. Våren före valet, sex intensiva månader och pang på rödbetan med ett namnkunnigt gäng in i parlamentet.
SvaraRaderaAnonym 04:44: Sorry, jag ser inte att någonting lutar åt det hållet...
SvaraRaderaMycket bra, det här är så viktiga frågor. Har ni sett
SvaraRaderadokumrntären THRIVE 2011?
Den väcker många tankar o
frågor.
THRIVE
SvaraRaderahttps://www.youtube.com/watch?v=uFwyGdU5isE
hyckleripolisen,
SvaraRadera1) Var några år sedan jag kolla det, men det finns någon lag som kräver att skatt betalas i kronor. Hur det sker i praktiken (via ngt konto) är inte så viktigt. Kan ha fel och det vore isf väldigt bra.
2) Rimligtvis så kommer ett fåtal storbanker ha bankvalv med guld i (och där värdet av certifikattet minskar i värde med tiden, det blir ersättningen för förvaringen) som sedan andra mindre banker arbetar mot. Dessa storbanker kan cleara certifikat mellan olika utgivningsdatum och mellan andra storbanker.
"Guldmyntfot är finanselitens räddningsplanka såsom det alltid varit."
Behöver inte vara guld i sig och jag pratar så klart inte om guldmyntfot, så som det har varit historiskt, där banker eller staten lovar guld mot en viss peng i valutan. Det har alltid fuskats. Det måste finnas ett 1:1 förhållande (minus förvaringsavgift), som mellan pälskvittot och pälsen. Allt annat är bedrägeri
Krediter som vi känner det idag skapas sedan ovanpå på valutan, med andra papperslappar. Dessa är osäkra (precis som aktier och företagsobligationer) och man vet att man kan förlora allt med dessa. Belånar man dessa så adderas räntan i varje led då risken ökar. Går banken i konkurs så har du fortfarande kvar pengarna, precis som du har kvar bilen om parkeringsgaraget går omkull. Har du däremot lånat ut bilen åt några fulla ungdomar för att tjäna en extrahacka och för att slippa parkeringsavgift så får du räkna med att inte få den tillbaka.
1) Det spelar en väldigt stor roll att skatten betalas på SEB:s konton. SEB:s konton är SEB:s skuld på centralbankspengar (dvs svenska kronor) och INTE i sig svenska kronor. Om vi haft guldmyntfot skulle vi under motsvarande omständigheter betala skatt nominerat i SEB:s skuld i guld och inte I guld. En skuld på guld är inte guld – en skuld på centralbankspengar (svenska kronor) ÄR inte svenska kronor. Genom att vi använder SEBs skulder sanktionerar staten att vi använder SEB:s skuld som surrogat för centralbankspengar. Att vi skattas i enheten SEBs skulder är mao en enorm säkerhet för att SEB aldrig ska behöva betala sina skulder (vilket de tvingas göra vid t.ex bankrusningar).
SvaraRadera2) Du kan inte undvika att ha centrala clearinghus (dvs centralbanker) där bankerna kan växla sina skuldkvitton. Om du använder flera olika baser kommer soppan bra bli värre. Men du får gärna förklara hur en bank ska acceptera att ta över en annan banks skuld – varför skulle en bank öka sitt innehav av en annan banks skuld (i t.ex guld)? Jag kopiera och klistrar in lite av vad jag skrivit tidigare om det här. Motbevisa gärna logiken:
Kontanter är totalt värdelösa för penningväxlare då de inte kan lägga sig emellan t.ex köpare och säljare – ingen mellanhand behövs överhuvudtaget. Händelsekedjan blir då
Nisse köper bilen av Per—–> Per får pengarna direkt i handen och Nisse tar bilen
Som synes finns ingen förvrängning av den transaktionen på marknaden i form av mellanhänder. Det är raka puckar mellan Nisse och Per
Vi kollar sedan in Miseanernas två alternativ:
1)
Den ena är guldfixeringen som Miseanerna har. Här ställer olika banker ut sina egna skuldsedlar mot guld. Bank1 skriver ut sina skuldsedlar på guld som de har i sitt valv och bank2 vägrar ta emot skuldsedlar från bank1 om inte bank1 samtidigt skickar med guldet. Så här har vi två mellanhänder, penningväxlare, och om Nisse ska köpa bilen av Per blir händelsekedjan ungefär så här:
Nisse går till sin bank1 och ber den se till att Per får betalt——>bank1 tar kontakt med Pers bank2 och frågar om bank2 vill växla in bank1 skuld till Nisse och göra det till bank2 skuld till Per—–>Jovisst säger bank2 men om vi ska öka vår skuld till Per måste ni skicka med lika mycket guld som täcker vår ökade skuld—-> Okej säger Nisses bank1 och skickar över motsvarande mängd guld till bank2 —-> Per får en ny skuldsedel från sin bank2 där det står att bank2 är skyldig Per guldet som Nisse betalade med—> Nisse får bilen
(ovan är vad vi har nu men istället för guld som bas har vi sk fiat – dvs kontanter i elektronisk eller fysisk form – se gärna videon nedan)
Som ni ser har det plötsligt blivit två onödiga mellanhänder mellan Nisse och Per. Och ändå är detta ingenting mot Miseanerna andra förslag – ”free banking”
2)
I ”free banking” får bankerna ställa ut skuldsedlar mot vad som helst. Så bank1 får ställa ut skuldsedlar mot säg silver och bank2 mot säg guld – sedan måste Nisses och Pers banker hitta något sätt att acceptera varandras olika skuldsedlar (det är ju inte alls säkert att guldbanken tar emot silver som kompensation vid transaktionen mellan Nisse och Per). Så händelsekedjan blir grymt mycket värre än den som beskrevs i fall 1) med guld som bas – jag orkar inte ens skriva ned den händelsekedjan och ärligt tror jag inte ni skulle orka läsa den heller .
Sammanfattning:
Miseanerna förslag maximerar mellanhanden i transaktioner på marknaden. Borde det inte vara tvärtom på en väl fungerande marknad? Att det vi använder som värdeförmedlare, dvs pengar, har så få mellanhänder som möjligt mellan köpare och säljare? Genom att behandla måttenheten pengar såsom den vore en vara maximerar Miseanerna istället mellanhanden, penningväxlarfunktionen.
Ekonomi = Hushållning - hushållning med både med naturkapital och människors tid.
SvaraRaderaNu slösar vi massvis med tid & energi på meningslöst nonsens.
Var är Momo?
"Det spelar en väldigt stor roll att skatten betalas på SEB:s konton."
SvaraRaderaDet som spelar roll är vad som står i lagen. Det är lagen som upprätthåller systemet. Det är vad jag menade.Om det skulle stå att det ska betalas in på SEB bankkonto är det ett problem... då måste lagen ändras där.
Resten av ditt inlägg är för rörigt för att svara på. När jag säger centralbank menar jag Riksbanken, dvs en statlig myndigheten med speciella befogenheter. Har inget emot privata storbanker etc..
@neoliberal
SvaraRaderaLedsen att jag tog för givet att du visste att centralbankers huvudfunktion är clearingen mellan olika banker. Då du tydligen inte vet något om clearingfunktionen förstår jag att du inte förstår vad jag skriver. Jag går igenom clearingfunktion som centralbankerna sysslar med i blogginlägget nedan på ett enkelt sätt:
http://parasitstopp.wordpress.com/2011/08/29/guld-ar-inte-pengar/
Du får gärna fråga om det är något annat som du inte förstår.
Ränteavdraget driver på skuldsättningen. Det borde fasas ut. Om skuldsättningen minskar så vågar riksbanken sänka räntan mer när företagen behöver stimulans.
SvaraRaderaKapital (sparande) är ju redan högt beskattat. Inflationen och skatten äter upp vinsten men gör man en förlust minskar inte den med 30 %.
Reavinstskatten bidrar till att jag bor i ett onödigt stort hus. Den borde sänkas, inte höjas, för att resursen bostäder ska utnyttjas så effektivt som möjligt.
Man borde beskatta exploatering mer. Ändliga resurser. Kalhuggen naturskog. Buller.
Vad gäller att tänka själv handlar det år 2013 mycket om att inte bara följa gammelmedia utan även bloggar o.dyl. som ger motsatt bild. Och sedan - tänka själv.