Vem i h-e var det som satte igång modet med glasögon med tjocka bågar? Dom finns överallt. På politiker, på artister och på "artister". Jag litar inte på dem. De tycks mig räddhågsna, fega, såna där som springer med flocken, oavsett vart flocken är på väg. Sådana som i vänstervågen blir vänster, i högervågen blir höger och när klimatfrågan blir poppis skriver dom böcker om klimatet.
Politiker av den arten litar jag inte på. Artister av den arten sjunker. De känns som rädda små harpaltar, som inte skaffat sig en egen identitet. Det är för övrigt inte de starka människorna som är de farliga, de är de svaga. Historien borde lärt oss det. De som springer i flock, de som står på den trendigaste barrikaden. Ena dagen röda, andra dagen blå, tredje dagen gröna. Och fjärde dagen - om den kommer igen - bruna. Jag litar inte på dem som byter glasögon bara för att det stipuleras av några gurus. Det finns något både fjantigt och farligt i modeslavar. Offer kanske?
Programledare som frågar oraklen "Hur ska det vara i höst?" borde få sparken från jobbet. LAS bör sättas ur spel, i just det fallet. Slut för idag. Tack för idag.
Mode och modern är ord och metoder som ofta används för att övertyga, sälja och likrikta.
SvaraRaderaNegativa förändringar kan retoriskt kläs med ord som ”modernisera” eftersom det då blir svårare att ifrågasätta – ingen vill framstå som omodern. Kryddar man dessutom med ”utveckling” blir det ännu svårare. Mode när det gäller produkter är ett kapitel för sig. Det har blivit ett allt mer kraftfullt verktyg för att öka konsumtionen och ingår som en del i ”planned obsolescence”(planerad föråldring av produkter).
Uttrycket kommer från 1950-talets USA och skapade motkrafter från konsumentsidan. Då handlade det om den planerade tekniska föråldringen från producenternas sida. Konsumenterna kände sig lurade. I dag är den planerade produktföråldringen en av den ekonomiska tillväxtens viktigaste medspelare och motverkar målet om hållbar utveckling. ”Perceptiv föråldring” d.v.s att vi upplever att en produkt är föråldrad samverkar med andra delar som mjukvarumässig föråldring och teknisk föråldring. Andra komponenter är prissättning på reservdelar, service och efterkompatibilitet.
Renodlad teknisk föråldring är svårare eftersom det lättare genomskådas och riskerar slå tillbaka mot varumärket/producenten. Den upplevda föråldringen (modet) i samverkan med den tekniska och mjuvarumässiga är förrädiskt kraftfull.
Batteriet på din din 18 månader gamla smartphone börjar bli dåligt (kan ej bytas själv). Producenten har släppt en ny modell – självklart med nya appar som inte fungerar på din ”gamla” modell. Dessutom är den nya modellen snyggare. Du har fått hjälp på traven med rationella argument som för dig själv och andra kan skyla över din längtan efter det nya och protesterar inte.
...och så alla dessa modeklädda mänskor här i Stockholm som aldrig sett en dypöl ens på vykort men ändå går i gummistövlar av ett visst märke!
SvaraRaderaHar också ofta kännt detta löjeväckande tragiska - "Så här skall vi klä oss i höst" eller som nu senast - Hyra statister och annat, för att trissa upp priset vid försäljning av sitt hus... Denna otroliga ytfixering, styling och fejk överallt, tar bort varje form av naturlig inifrånkommande skönhet. De är så blinda så de ser inte hur mycket slaveri det lyser om dom. Att gå på Drottninggatan i Sthm - en ren parodi på hur människor gör sig till, så tillkonstlat för att "sticka ut". Och nu också - alla dessa decimeterhöga klackar - 000 kontakt med Jorden...
SvaraRaderaDu är modig du!
SvaraRaderaÄr det inte en effekt av Daniel Westling att det har blivit modernt med tjocka bågar, jag tycker Stockholm kryllar av Daniel Westlingar numera...
SvaraRaderaKanske vi alla mer eller mindre har alla färger i oss, men olika fördelade?
SvaraRaderaSålunda känner jag mig som grön (GP) till 80 procent, röd (V) till 10, violett (KD) till 8 och blågul (SD) till 2 procent. Summa 100 %.
Gt
Leif E.@- Jättebra utvecklat om problemet! Vilken osund smörja Världen "utvecklat". Lösningen på det kan ju, som jag ser det, enbart komma genom att människor lär känna sig själva och inser de verkliga värdena i livet och inte går på allt detta.
SvaraRaderaAnvänder själv dammsugare som är över 40 år och har/har aldrig haft någon mobiltel... och jag tycker att jag lever rikt.
Birger, du är inte nådig här i din blog mot de svaga som springer i flock. Men alla vi svagstarka som vill att många i flocken trots allt gärna ska följa våra ledande idéer, tror nog att allt inte är försent för en fredlig omvälvning. Trots att nuvarande samhällselit just nu lurar i oss än mer av marknads- och konsumtionshets. Nu när Ernesto Laclau och Chantal Mouffe hälsat på i Sverige svänger nog på några månader det svenska populistföraktet, till något vettigare. Och en del av flocken följer nog dessa två en bit på vägen istället. I en öppen demokrati måste vi bättre i känslans 2000-tal, erkänna den djupa känslans sunda populism. Så att den får vara med i debatter och dialoger. Detta för att bästa demokrati och även bästa ”diktatur”, av lagar, sanning, solidaritet och andra värdebegrepp, ska kunna samverka här framöver. Och därvid till sist skapa ett såväl materiellt som existentiellt andligt, bättre samhälle..
SvaraRadera-----------------------
Missen med det urspårade folkhemmet var att den sekulära, ateismens elit inte fattade att vi i det sena 1900-talets tid, inte var nära målet i tidens ström, utan bara var och fortfarande är, i vändpunkten i Guds rumtidskosmos8, där två disparata ”rumtidscirklar” nu öppnar sig på 2000-talet. Dels mot samhällsfortsättningen i ett jobbigt förminskande av
Gehenna, i ett kärvare rike, Sverige Schweden, dels mot postmodernitetens, känslans och det fredligas ”eviga nu”, i IT-paradiset Sweden, där Kristus finns i centrum. Och där till sist mot en liggande oändlighets-oo. Två ytterst olika riktningar alltså, mellan yttre och mer inre skeende. I det eviga nuet blir inte postmoderniteten en seriell tidsfortsättning, ”utan ett sätt att förstå som är evigt”, enligt en tänkare, W v Spanos.
Några kontinentala filosofistjärnor kan hjälpa till mot en bättre förståelse. Immanuel Kant: ”Förnuftet ger de riktningsgivande idéerna till förståndets verklighetskonstitutionerande funktion”. Och Karl Jaspers: ”Vi pendlar ständigt i vår frihet mellan objektvärlden och inre existensvärld av möjligheter. Varken världen eller jaget kan göras till det absoluta”. Jaspers anser, ”att vi måste ha två typer av världsorientering, den vetenskapliga och den filosofiska/-religiösa. De kompletterar varandra.” Med alltbättre vetenskap och kunskap om hjärnan, kan vi sedan förstå tror jag, att förnuft inklusive känsla finns i frihetens rike i högra hjärnhalvan, alltmedan förståndet hjälper oss med minnen och fakta i nödvändighetens vänstra sådan.
Den tudelningen inom hjärnans helhet, är väldigt mycket bättre, än den felaktiga mixen som länge har gjorts i elitsamhället i Sverige. Den att väldigt ofta benämna sitt rationella, logiska, analytiska, kallsinniga, kritiska, och ofta inbillat objektiva, sakliga förstånd, som förnuft. Det är tämligen ojust. Förnuftet fastnar inte som förståndet i för mycken materiell verklighet som i senaste valet, och i den begränsande dagspolitik som makthavarna nu excellerar i.
Ja, sedan är det ”bara” att vi bättre börjar samverka mellan hjärnhalvorna, det som Jacques Derrida antyder, när han säger att tillvaron är ett spel mellan skillnader. Dock en filosof som Ernesto Laclau ser omöjligheten i att helt separera motsatsparen från varandra. Han anser att dekonstruktion kan förstås som att låta grunden rucka på sig, så att möjligheten till helt andra förståelser släpps fram.
I dagens genomgripande omvälvningstid måste nu de i det sekulära etablissemanget alltbättre förstå djupet i hela den radikala, folkliga, och ofta kristna populismen, under dess pågående väckelse i det tidiga 2000-talet. Tre teman hörde jag att Paul Taggart identifierade populismen med, kritiken mot elitsamhället, polarisering mellan gott och ont och där det sistnämnda demoniseras, samt tillbakablicken mot det förgångna. Tillbakablacken mot ett ursprungligt ”ovandär” paradis jämte ett ”nedanhär” välfärdsparadis, då kanske. Och demoniseringen kan såväl vi som eliten gärna upphöra med, när nu den omvälvande vändpunkten är nära.
Jag ska genast byta ut mina tjockbågade glasögon mot ett par potenta tunnbågade. Inte har jag väl förstått att jag gått omkring i tre år och varit opålitlig.
SvaraRaderaJösses, själv tycker jag det är härligt att se lite variation även om jag håller med om att mycket tycks vara styrt av "stylister".
SvaraRaderaSkägg däremot...de som har skägg ska man akta sig för, de går inte att lita på, snacka om att försöka dölja saker ;-)
Men, det finns ju vid varje tidpunkt bara en typ av allting i affärerna, i detta vårt nya valfrihetens samhälle.
SvaraRaderaFör några år sen skulle alla vara svarta och varenda klädaffär jag besökte gav en intrycket att man var inne på Fonus. När jag kom in i en föreläsningssal stod jag framför en hel församling unga människor som verkade komma direkt från en begravning, om det inte hade varit för att alla unga kvinnor visade springan mellan brösten.
Jag ville inte ha svarta kläder men vad gör man? Jag syr själv, men alla andra?
Kerstin - köper på Haléns, Cellbes eller Ellos och då slipper man dessutom den terroriserande kränkande "musiken".
SvaraRaderaDenna bedrövliga flora av svart, grått och smutsrosa är absurd - kunde själv inte hålla mig när jag kom in på Lindex (och vände) förra hösten och såg ... var tvungen att säga att "jag beklagar sorgen" - och expediterna tycktes först inte fatta vad jag menade...
Men så mycket av höst- o vinterkläderurvalet visar att - nu är det arbete o plikt som gäller - inget som stödjer något glädjefullt liv.
Så gummistövlar är trendigt nu?!
SvaraRaderaDå förstår jag varför tjejen på skönhetssalongen såg så häpen ut när jag spontant reagerade på hennes knähöga gröna gummistövlar som hon bar till en chic liten klänning...jag trodde de hade en vattenläcka i lokalen!! ha,ha
Fast hon skrattade inte...