Första maj, Juholt och retorikens bubblor som blir en våt fläck på Norra Bantorget...

Vacker retorik stiger mot himlen...

Det är Första maj imorgon. Undrar, när detta skrivs, om det kommer att vara vårväder med ömsom sol ömsom regn när Håkan Juholt skall tala. Om det är så kan han, som förstås står i solen, räcka ut sitt paraply över den som står i regnet.

Och vad kan han säga? Inte vet jag, men det lär bli något om kultur i allmänhet och Elvis i synnerhet.  Det gäller ju att passa på innan någon s-kongress kungör att ”Håkan Juholt has left the buildning”. 

Det lär bli fallet redan efter nästa val om han inte låter den storstilade retoriken följas av politisk handling.  Med retorik bygger man inte landet, hur fin den än är. Med retorik kan man få människor att lyssna, må bra, bli inspirerade. Men när retoriken följs av Tommy Waidelich så riskerar den att, som gnistrande såpbubblor, falla till marken som en blöt fläck.

Första maj är emellertid inte den politiska handlingens dag. Det är just retorikens dag. Och då brukar sosseledarna brassa på ganska bra i någon lämplig storstad. Men Juholt drar till Borlänge och Falun. Kanske hoppas han att sosseleden i Dalarna skall ha mer sinne för kultur än stockholmarna. Så att retorikens såpbubblor kan stiga mot skyn och spridas för vindarna. Bara de inte når Stockholm för där, på Norra Bantorget vid min gamla skola Norra Latin, lär bubblorna falla ner och bli till våta fläckar. Där talar nämligen Tommy Waidelich.

Jag något ganska intressant på sossarnas nya knappmärke, som lanseras lagom till 1:a maj. Den trista valsloganen Tillväxt sedan 1889 är ersatt med en ny: Jämlikhet och utveckling. Vad är detta? Månde det vara ett uns av nytänkande på gång? Varför byter man ut begreppet tillväxt mot utveckling? Har man som första parti lärt sig något av den internationella debatten om vad som skall komma efter tillväxtsamhället? Kanske är det just detta som Håkan Juholt tänker lansera i Dalarna? Tänk om han ropar ut över Siljan: Utveckling är inte samma sak som tillväxt! 

Tänk om Håkan Juholt håller ett tal som Miljöpartiets nuvarande språkrör borde hållit men aldrig vågat hålla? Ett tal som ställer frågan: Vad gör vi nu? Vad gör vi när vi nått det materiellt mogna samhället och nästan drunknar i prylar? Vad är utveckling idag? Är det mer fri tid istället för mer pengar? Är det mer social närvaro istället för mer arbete? Är det mer kultur istället för mer materialism? 

Är det socialdemokratin som skall säga det som radikala gröna och konservativa borgare – inte minst kristdemokrater, centerpartistiska gräsrötter och värdekonservativa moderater – borde ha sagt i valrörelsen? Det lustiga är att just kritiken av ekonomisk och materiell tillväxt är både det mest radikala och det mest konservativa man kan framföra.  

En gång i tiden var det högerpolitiker som värnade miljön och naturen. Men på sjuttiotalet blev det en fråga för radikala gröna politiker.  Allt medan sossarna gladdes över nya skorstenar som spydde ut både rök och tillväxt. 

Själv har jag aldrig hållit något tal första maj. Jag brukar sitta i solen, rensa rabatter, ta en öl och känna hur livet kommer tillbaka efter vinterns mödor.  Jag glor inte ens på Rapport för att se vad sossarna haft för sig. Hemma i Vingåker brukar en tapper skara tala till varandra och det har hänt att jag åkt förbi och känt större glädje än någonsin över att inte vara sosse som måste se inspirerad ut av någon gråmelerad riksdagsledamot som läser innantill. 

Jag önskar att de stackars sossarna därhemma hade fått lyssna till Håkan Juholt, fått se retorikens glittrande bubblor färdas upp över både Konsum och den stora textilfabriken som förvandlats till ett trist köpcenter i betong.  Och hade man haft riktig tur hade vindarna inte fört bubblorna till Norra Bantorget utan kunnat leva till valet 2014.

Men som f.d. anställd vid SMHI vet jag att vinden för bubblorna till Norra Bantorget där de blir till våta fläckar...